Evenemang

2017-05-18 08:00 - 10:00
Hållbarhetsredovisa enklare och bättre med Our Impacts 18 maj
Läs mer
2017-04-06 08:00 - 10:00
Hur kan klimatkompensation driva affären? Så gjorde Max!
Läs mer

Facebook

2017-03-27
Sjösättningen närmar sig – vad ska vi båtälskare tänka på, för att vara så hållbara vi kan? #hållbarbåt
Läs mer

Twitter

2017-03-28
Spot on liknelse av bastukultur och #klimatfrågan Det brinner i bastun https://t.co/a5KnUYzBTT via @MartinHedberg
Läs mer

Pressmeddelande

2016-11-23

Klimatstrategerna ZeroMission fyller 10 år och lanserar en ny upplaga av skriften ”Roten till det goda”, en klargörande skrift om hur klimatkompensation genom Plan Vivo-certifierade skogsprojekt går till, samtidigt som det skapar affärsnytta. Att klimatkompensera genom trädplantering och bevarande av skog har blivit en mycket populär form för att ta sitt klimatansvar. Många företag och organisationer gör det också på ett sätt som påverkar affärerna positivt.I en nylanserad upplaga av skriften ”Roten till det goda” lyfter ZeroMission fram [...]

Läs mer
2017-02-24
Studie: Sveriges mogna skogar når en jämvikt
Download PDF

Nyligen publicerade David Hadden på SLU i Uppsala sin doktorsavhandling, som i två av fyra studier granskar flödet av koldioxid till och från boreala skogar (dvs. skogar på norra jordklotet) över tid. En skog kan nämligen både binda in koldioxid från atmosfären genom fotosyntesen, men också släppa ut koldioxid genom växternas metabolism och mikroorganismernas aktiviteter (något som kallas för respiration). Med andra ord kan man säga att studien reder ut hur skogens andning fungerar, och om inandningen är större än utandningen.

 

Skogen andas in koldioxid, men också ut efter ett tag
Skogen andas in koldioxid, men också ut efter ett tag

Inte alla skogar…

Resultaten visar att stående skogar i Sverige och andra nordliga regioner inte alltid binder koldioxid i den utsträckning “man” tidigare trott. Alltså att utandningen är större än inandningen av koldioxid. Däremot belyser studien endast Svensk skog, och resultaten är viktiga för hanteringen av skogsbeståndet i de norra delarna av världen. I Sverige har vi inte någon utbredd problematik med avskogning, men globalt sett är detta ett stort klimathot. I många delar av världen betyder skogsbruket att skövlad skog aldrig kommer återplanteras överhuvud taget, till fördel för jordbruk, boskap eller annan verksamhet.

 

Mätningen utfördes på två skogsområden, en primärskog (orörd) och en brukad skog som används till timmer och skogsbruk. Resultaten visar att den brukade, växande skogen binder kol under hela perioden på 17 år, men att denna inbindning av koldioxid blir utkonkurrerad av utsläppen de sista 4 åren av studien. Den orörda skogen visade att utsläppen av koldioxid var större än mängden som den band upp.

 

Hadden påpekar samtidigt att det inte råder något tvivel om att primärskogen, med sin biomassa i träd och mark, är ett lager av kol. Skogen består av bundet kol, som långt före mätningen i avhandlingen började måste ha ackumulerat koldioxid genom fotosyntesen*. Alla stående skogar är uppbyggda av koldioxid från atmosfären, och fyller en viktig funktion i att flytta koldioxid från atmosfären till biosfären där den binds upp i skog, mark och olika organismer.

 

Sveriges mogna skogar når en jämvikt…

där mängden koldioxid som binds in är lika stor som (eller mindre än) den som släpps ut. Det är egentligen inget svårbegripligt koncept, en “klassisk massbalans”: det som åker in i lådan måste antingen bli kvar där eller försvinna ut. Och om lådan varken blir mindre eller större, ja då är det sannolikt lika mycket som åker in som åker ut. Sverige har fullt med lådor överallt, men globalt sett minskar antalet lådor… ja, “lådorna” är alltså skogar i det här exemplet som alla är lager av koldioxid.

cubes-677092_640
Varje låda består av koldioxid: en skog

 

Ny studie från Uppsala visar att:

  • Boreala skogar (norra/kalla regioner) når ett moget tillstånd där de inte längre binder koldioxid, utan släpper ut koldioxid.
  • Att själva temperaturen i atmosfären inte är den styrande faktor för utandningen, men att temperaturen påverkar mätningarna och ekosystemet signifikant.
  • Alla träd som växer upp binder kol- nya områden med skog är därför kolbindande.
  • Jordbruk har en tydlig klimatpåverkan i form av utsläpp från fälten.

 

Aspekter som är viktiga att komma ihåg:

  • Boreala skogar skiljer sig från tropiska skogar, det är andra arter och andra ekosystem.
  • Resultaten i studien gäller för stående skogar i nordliga regioner.
  • I Sverige återplanteras träd i skogsbruket, vilket innebär att avskogning (minskad yta med skog) inte är ett problem här.
  • Att ny skog planteras på mark som annars hade används till jordbruk innebär en klimatnytta
  • Att bevara skog som annars skövlas utan att bli återplanterad innebär en klimatnytta.

 

Klimatkompensation är ett sätt att placera ut fler lådor, att faktiskt göra en klimatnytta.
Vill du veta mer om det? Hör av dig till oss!

 

 

*Sida 33, andra stycket i avhandlingen.

 

Carl Lindesvärd