I en serie av artiklar, där bland annat flygbolagens klimatkompensation sätts i fokus, framträder en berättigad kritik som handlar om otransparens, vilseledande ”fortsätt som vanligt-kommunikation”, bristfälliga beräkningar, och projekt som i praktiken inte leder till minskade utsläpp. Detta är ett sänke för alla som arbetar seriöst med klimatkompensation. Oavsett om man är insatt eller lekman, har jag all förståelse att området upplevs som komplext och snårigt.

Med mindre än 10 år kvar att stabilisera den globala uppvärmningen till 1,5 grader gör det dock inte klimatkompensation mindre viktigt. Men det gäller att skilja agnarna från vetet. I den här bloggen delar jag med mig av perspektiv på hur ZeroMission hanterar komplexiteten, samt går tillväga för att välja projekt utifrån vår vilja att göra verklig skillnad.

Många projekt och standarder under samma samlingsnamn

En utmaning för oss som arbetar med klimatkompensation är att alla olika system och projekt (ex. externa investeringar i beskogning/återbeskogning, förnybar energiteknik eller energieffektivisering, ), bra som dåliga, samlas under ett och samma samlingsnamn- klimatkompensation. Klimatkompensation säljs även på två olika marknader, en reglerad och en frivillig, och innefattar en rad olika standarder vilka i sin tur innehåller olika kriterier på vad projekten ska uppnå. Framförallt när det kommer till social och ekologisk hållbarhet. Om ett projekt eller system får kritik riskerar det att generaliseras och dra alla projekt över en kam, oavsett om det gäller energi eller skog.

Att sälja något osynligt

Vi säljer dessutom något som är osynligt. Det ställer krav på djup kunskap om marknaden, ständiga bedömningar av projektens nytta och en nära relation både med projekten och med våra klimatkompenserade kunder. Lika självklart som vi anser det viktigt att både hjälpa och ställa krav på våra kunders klimatberäkningar, klimatstrategier och kommunikation för att undvika greenwash, är vår inriktning att besöka våra klimatkompensationsprojekt med jämna mellanrum- gärna tillsammans med våra kunder. Det senare orsakar utsläpp, men det långsiktiga engagemanget och stärkta relationer som uppkommer av besöken ger desto större utväxling. Vi tycker det är viktigt att lära känna våra projekt.

Så väljer vi projekt

Vår vision är att åstadkomma planetnytta, vilket även guidar oss i val av klimatkompensationsprojekt. Sedan starten har vi strävat efter att erbjuda våra kunder småskaliga holistiska projekt med stark lokal förankring och som förutom klimatnytta ger stora miljömässiga och sociala mervärden lokalt. Av den anledningen erbjuder vi klimatkompensation enligt följande kriterier:

1. Projekten ska vara väl förankrade bland lokala aktörer och projektdeltagare.
2. Projekten ska ha hög grad av additionalitet, dvs. vi vill veta att våra kundens pengar gör skillnad.
3. Projekten ska ge verifierad och långsiktig klimatnytta
4. Projekten ska ge tydligt bidrag till social hållbarhet, t.ex. att människor får en bättre livskvalitet och hälsa, nya arbetstillfällen, kunskap och tekniköverföring.

De standarder vi har valt att jobba med är Plan Vivo för träd- och skogsprojekt, Fairtrade Climate Standard och Gold Standard för projekt med inriktning på förnybar energi. Vi har valt dessa standarder för att de innehåller tydliga krav på social och ekologisk hållbarhet. Standarderna är viktiga, men desto viktigare är det att lära känna det specifika projektet. Därför gör vi en utvärdering och leverantörsbedömning av varje enskilt nytt projekt i enlighet med våra kriterier, följt av kontinuerliga uppföljningar och stundvisa projektbesök.

Därför säljer vi inte FN:s CDM-krediter.

Till skillnad från andra svenska aktörer har vi sedan länge valt att inte sälja FN:s projekt som endast är certifierade enligt CDM. CDM-systemet utvecklades framförallt för länders åtaganden i samband med Kyoto-protokollet, inte för företag som vill klimatkompensera på frivillig väg. Precis som DN beskriver kommer merparten av dessa krediter från projekt som idag har låg additionalitet, framförallt vind och vattenkraft, de flesta utvecklades för flera år sedan och drivs av stora energibolag (se UNFCCC:s hemsida). Globalt sett har CDM-marknaden i princip blivit ointressant och väldigt få projekt utvecklas idag, därför finns risken att kundens pengar inte gör skillnad (se, Öko-Institut från 2016 , s. 150).

Klimatkompensation kommer inte på egen hand lösa klimatkrisen, men rätt utformat och i kombination med ett seriöst klimatarbete som är inriktat på att minska klimatpåverkan, är vår erfarenhet att klimatkompensation kan höja ambitionsnivån hos våra kunder, påskynda utsläppsminskningar och göra verklig skillnad i de områden som klimatkompensationen sker i. Det är vår ambition.