MAX lanserar världens första klimatpositiva burgare

October 3, 2019

I samband med deras 50-årsdag 2018 lanserade Max Burgers klimatpositiva burgare tillsammans med ZeroMission och U&We, en satsning som sedan dess prisats av FN.

Om alla tog sitt ansvar skulle vår planet må bättre. Det gör Max Burgers – och mer därtill. Sedan 2008 har de klimatkompenserat för 100 procent av sin verksamhet vilket har bidragit till att över ca 2 miljoner träd har planterats på en yta motsvarande 7100 fotbollsplaner. Nu har de tagit det hela ett steg längre och stakat ut vägen för fler som vill bli klimatpositiva. Christoffer Bergfors, vice koncernchef på Max Burgers, säger:

"Det här är ett mycket viktigt erkännande för vårt klimatarbete. Vi i ägarfamiljen är oerhört stolta och hoppas att MAX inspirerar fler företag att bli klimatpositiva."

Det som gör satsningen unik är den heltäckande klimatanalys som analyserar 100 % av värdekedjans utsläpp utifrån ett livscykelperspektiv, i enlighet med en standard för klimatneutralitet. För MAX föll valet på standarden ISO 14021:2017. Samtidigt pågår ett kontinuerligt arbete med att minska det totala klimatavtrycket. Den största insatsen är Green-familjen med gröna burgare som lanserades 2016, som ledde till att antalet gröna måltider på menyn femdubblades. Sedan dess har försäljningen av de gröna alternativen ökat med 1000 %. Någonting som minskar klimatpåverkan avsevärt.

I ljuset av 1,5 ° målet räcker det inte att endast minska klimatpåverkan. Världen måste ta upp mer än vad som släpps ut. För att omsätta det i operativ handling bestämde vi oss för att göra hela MAX meny klimatpositiv genom att binda 10 % mer växthusgaser än vad som släppts ut i hela värdekedjan. Det görs genom Plan Vivo-certifierad klimatkompensation där träd planteras i småskaliga system i samarbete med småbrukare. Därmed främjas naturliga klimatlösningar som både binder koldioxid, motverkar torka och erosion och bidrar till lokalt entreprenörskap och klimatanpassning på platser som är utsatta för klimatförändringar.

Vanliga frågor om MAX klimatkompensation

Klimatkompensation

+
  • Varför klimatkompensera?

    Det står klart att världen förmodligen inte kommer klara av Parisavtalets klimatmål genom att endast minska utsläppen. Vi måste också ”dammsuga atmosfären på koldioxid”. Att klimatkompensera är ett direkt sätt att ta klimatansvar, samtidigt som utsläppsminskningar sker. Dels innebär det att utsläppen måste beräknas och synliggöras och dels tar man på sig en kostnad som gör att kostnaden för utsläpp hamnar i bokföringen, där den hör hemma.

  • Finns det någon skillnad på olika sätt att klimatkompensera?

    Ja, det finns en rad olika standarder som certifierar olika typer av klimatkompensationsprojekt. Några vanliga standarder är Gold Standard, CDM, VCS och Plan Vivo som alla innehåller olika kriterier för vad projekten ska uppfylla utöver klimatnytta. MAX har valt att klimatkompensera genom att köpa certifikat från Plan Vivo-certifierade skogsprojekt som både är den äldsta standarden för frivillig klimatkompensation och är den enda standarden för klimatkompensation som sätter småbrukare och uthålligt jordbruk i fokus.

  • Är inte klimatkompensation bara ett sätt att köpa sig fri?

    Är det inte de som inte klimatkompenserar som köper sig fria? Genom MAX klimatkompensation tas direkt ansvar för utsläppen, samtidigt och utöver som man arbetar med att minska klimatpåverkan. Det är inte antingen eller utan både och. Bl.a. visar en oberoende studie av Ecosystem Marketplace att:

     

    1. 88% av företag som klimatkompenserar på frivillig väg (och rapporterar till CDP) har antagit konkreta reduktionsmål
    2. De 314 klimatkompenserade företag som rapporterade till CDP 2014 investerade tillsammans mer än 42 miljarder USD i utsläppsminskande åtgärder. De 1522 företag som inte klimatkompenserade investerade sammantaget 41 miljarder USD, alltså mycket mindre per bolag.
    3. Företag som inkluderar klimatkompensation i sin klimatstrategi (översatt fr ”carbon management strategy”) spenderade i genomsnitt 10 ggr mer på utsläppsminskande åtgärder i jämförelse med ett typiskt företaget som inte klimatkompenserade
    4. Det har hänt mycket på klimatkompensationsmarkanden sedan tidiga 2000-talet då det fanns en del ”carbon cowboys” som satte negativa rubriker. Idag har klimatkompensationsmarknader kommit långt där projekt måste demonstrera att utsläppsminskningarna är: ”certified, real, verifiable, measurable och additional”.

  • Gör MAX pengar verkligen nytta?

    En svårighet när man utvecklar klimatkompensationsprojekt i utvecklingsländer är att se till att projekten är ”additionella”, det vill säga att det leder till mindre utsläpp än om projektet inte funnits (baseline) och att pengarna verkligen gör skillnad. Detta kallas additionalitet och är en av de mest fundamentala kriterierna som måste uppfyllas för att ett klimatprojekt ska bli godkänt.

     

    Additionalitet kan mätas på olika sätt och följande tre är vanliga:

    1. Man kan göra en prövning för att se om det finns några konkreta hinder som sätter stopp för projekten. Finns det hinder så kan projektet vara additionellt.
    2. Man kan göra en kalkyl för att se om projektet är finansiellt gångbart. Visar kalkylen på låg lönsamhet utan stöd från klimatkompensationsmarknad, och mycket bättre lönsamhet med, kan projektet vara additionellt.
    3. Till sist går det att analysera huruvida projekttypen har genomförts i regionen tidigare. Om inte är chanserna goda att projektet bedöms vara additionellt.

     

    I Plan Vivo-projekt som MAX klimatkompenserar i, jobbar man med samhällen på landsbygden som saknar finansiell, teknisk och social kapacitet för att upprätta långsiktigt och hållbart bruk av marken. Liksom andra klimatkompensationsstandarder, kräver Plan Vivo att projekten använder ett protokoll för att visa att de inte är ett direkt resultat av lagstiftning eller är kommersiellt gångbara av egen kraft.

Plan Vivo

+
  • Vad är Plan Vivo?

    Plan Vivo är en standard för klimatkompensation som syftar till att stärka samhällen i utvecklingsländer genom att utveckla koncept kring försäljning av ekosystemtjänster. Idén till standarden föddes 1994 i samband med ett forskningsprojekt i Mexiko. Standarden innehåller dels regler kring uppföljning vad gäller kolbindning och utsläppsminskning i träden, dels säkerställer den en socialt och ekologiskt hållbar utveckling för småbrukare och naturområden. Valideringen och certifiering utförs i samarbete med oberoende kontrollinstitut såsom Rainforest Alliance och projekten revideras regelbundet med minst 5 års intervall.

     

    Plan Vivo-standarden utvecklas och leds av Plan Vivo Foundation, en icke-vinstdrivande stiftelse som är baserade i Edinburgh.

  • Vad gör Plan Vivo-standarden speciell?

    Det som är speciellt med Plan Vivo är att trädplanteringen sker på småbrukarnas villkor, dvs. de får själva bestämma om de ska vara med, vilka träd de vill ha (enligt förutbestämda planteringssystem) och vad träden ska ge (t.ex. frukt, ved, timmer). Till skillnad från andra trädplanteringsprojekt drivs Plan Vivo-projekt underifrån och upp utifrån lokalbefolkningens egna förutsättningar och där enbart inhemska trädarter används. Det senare kan jämföras med Gold Standard som godkänner exotiska trädarter såvida forskning inte visar några negativa implikationer. Därtill går 60% av inkomsten som Plan Vivo-projekten får från varje såld kredit till småbrukaren.

     

    Motsatsen till Plan Vivo är klimatkompensationsprojekt där snabbväxande trädarter planteras i monokulturer utan att lokalbefolkningens behov tillgodoses.

  • Vad betyder Plan Vivo?

    Plan Vivo betyder ”levande plan” och syftar på den planteringsplan som upprättas tillsammans med deltagande småbrukare. I planen beskrivs hur marken ska brukas på lång sikt för att målen med Plan Vivo-standarden ska uppnås. När planen är godkänd räknas klimatnyttan ut och utsläppsreduktioner i form av s.k. ”Plan Vivo-certifikat” upprättas och säljs. Avtal ingår med bönderna om ekonomisk ersättning som betalas under ett antal år i akt med att på förhand uppställda milstolpar uppnås.

Skogsprojekt

+
  • Varför skogsprojekt?

    Enligt IPCC kommer cirka en fjärdedel av världens globala utsläpp från markanvändning och avskogning. Världens tropiska skogar är viktiga kolsänkor som reglerar klimatet både lokalt och globalt. Men på grund av en snabb avskogning har skogarna gått från att vara kolsänkor till de största utsläppskällorna av växthusgaser. Den främsta orsaken till ohållbar avskogning är jordbruket. Och de flesta jordbruken världen över drivs av småbrukare- som också är mest sårbara för klimatförändringar.

  • Hur går trädplanteringen till?

    Trädplanteringen kan göras på olika sätt, som rena skogsdungar, plantering av fruktträd eller som tomtmarksavgränsning. Vanligtvis kombineras grödor och träd. Småbrukarna får rådgivning och hjälp att planera sin markanvändning och får utbildning i program hur träden kontrolleras och sköts. Det slutgiltiga målet med projekten är att lokalbefolkningen ska komma till en punkt där det ses som självklart att träd och skogsbestånd är mest värdefulla när de står kvar och genererar avkastning i form av ved, timmer, frukt och andra ekosystemtjänster. Återplantering blir då självklart varje gång avverkning sker.

  • Finns det någon kritik mot trädplantering?

    En invändning är att trädplanteringsprojekt, och klimatkompensation i stort, är ett uttryck för gammeldags kolonialism där västländerna tillfredsställer sina behov på tredje världens bekostnad. Det har förekommit projekt där kritik av dessa slag har varit befogad. Trädplantering genom Plan Vivo sker i samarbete med lokalbefolkningen och görs i enlighet med deras intressen.

     

    Det finns också kritik som rör klimatnyttans beständighet i skogsprojekt. Sådana argument bemöts bäst genom de erfarenheter som nu finns, i Plan Vivos fall sedan 1994, och som bevisar att projekten fungerar och fortsätter att växa med nya projekt.

  • Kommer träden att stå kvar?

    Nej, och det är inte meningen heller. Istället är det kolbindningen på en yta över tid som är i fokus, inte att ett enskilt träd ska stå kvar. När ett träd har vuxit fullt ut, avverkats och gett småbrukaren avkastning, till exempel i form av virke eller byggnadsmaterial, planteras ett nytt. Det hela sköts och kontrolleras kontinuerligt i enlighet med Plan Vivo-standarden.

  • Hur hanteras risker, t.ex. om det brinner?

    Självklart finns risker med bränder, torka, oberäknelig nederbörd och situationer som förhindrar skötsel och underhåll. Det blir tyvärr allt mer tydligt i klimatförändringens spår och är förmodligen den största utmaningen för projekten. Riskerna är störst under de första åren innan träden vuxit till sig, det är också då utbetalningarna till småbrukarna är högst. I Plan Vivo-standarden är riskminimering inbyggt i varje steg vid utformning av projekten. Några exempel är:

     

    1. Projekt etableras endast i samarbete med organisationer som har en stark lokal förankring samt teknisk kompetens.
    2. Småbrukaren måste uppvisa rättighet till sin mark. Därigenom klargörs även ägarskap och markrättigheter som i vissa fall tidigare varit oklara.
    3. Högst 90 % av klimatnyttan får säljas. Resten avsätts i en buffert som kan användas vid förutsedda händelser och skador på planteringarna.
    4. De produkter som kommer från träden och det förbättrade jordbruket, t.ex. livsmedel, virke, ved, frukt, honung etc. är den slutgiltiga försäkran att träden står kvar.

  • Träd växer ju över tid, är det rätt att tillgodoräkna sig klimatnyttan nu?

    Det stämmer, beroende på trädart tar det ungefär 20 till 30 år för ett träd att bli fullvuxet i projekten. Men det är just de tidiga betalningarna till småbrukarna som gör att de kan engageras och som möjliggör att projekten kan verka. Klimatnyttan är också högre i verkligheten än den som MAX köper, till exempel ingår inte kolbindning i marken.

     

    Allt eftersom träden växer bidrar de även till klimatanpassning. Det är extra viktigt eftersom effekterna av klimatpåverkan sätter tydliga spår i form av torka och oberäkneliga regnperioder. Så fastän klimatnyttan är säkerställd på längre sikt, gör projekten skillnad redan i ett tidigt skede.

     

    En annan uppsida att ”additionaliteten” är hög, det vill säga att pengar gör skillnad på ett helt annat sätt än om man exempelvis skulle köpa in sig i en befintlig skog eller ett redan etablerat vindkraftverk. MAX har vid flera tillfällen besökt projekten och sett med egna ögon att träden växer och binder koldioxid.

  • Konkurrerar träden med mat?

    Nej. Småbrukarna som vill gå med i Plan Vivo gör det frivilligt och bestämmer över sin mark. Däremot görs en initial bedömning för att säkerställa att det inte finns någon konflikt mellan matsäkerhet och träd. En grundbult i Plan Vivo-projekten är att skapa bättre försörjningsmöjligheter och bekämpa fattigdom, inte att plantera träd bara för sakens skull.

  • Hur fungerar trädprojekt som ett sätt att få bort koldioxid från atmosfären?

    Att plantera träd och motverka avskogning är en av de mest effektiva metoder som finns för klimatkompensation, både genom att det reducerar utsläppen och tar upp koldioxid ur atmosfären. När träd växer upp binds kol som tas från atmosfärens koldioxid genom fotosyntesen. Detta är ett vetenskapligt faktum. För att ge avsedd effekt bör ett antal villkor ska uppfyllas, t.ex. att trädplanteringen inte skulle ha ägt rum i alla fall. Detta utesluter trädplantering i Sverige där det finns lag på att återplantera efter avverkning.

Senaste nytt