MAX klimatkompensationsprojekt

Ja. Framförallt handlar Plan Vivo-projekten dock om att en yta ska beskogas och binda kol på sikt. I en del system ska träd avverkas vid olika tillfällen för att på så sätt ge familjen olika nyttor. Sedan planteras ett nytt i dess ställe. Det hela sköts och kontrolleras kontinuerligt i enlighet med Plan Vivo-standarden, vilket bland annat innebär att projekts utveckling kontinuerligt följs upp och redovisas årligen. Och klimatnyttan, det vill säga att träden fångat den mängd mycket kol som det är överenskommet, följs upp genom oberoende tredjepartsgranskningar med minst 5 års intervall.

Vad som sker efter 25 år när kontrakten upphör är svårt att veta exakt, men träden är till för att skapa kortsiktiga och långsiktiga nyttor där de står, såsom mat, mediciner, skugga, ved, virke och förbättrade inkomster. Det är helt enkelt ofördelaktigt för producenten att hugga ned till exempel sitt mangoträd som kan ge frukt i hundratals år framöver. Den främsta långsiktiga garantin är helt enkelt att producenterna ser värdet av att plantera och vårda träd.

Risker med bränder, torka, och oberäkneligt regn existerar och blir tyvärr allt påtagligare i klimatkrisens fotspår. Men detta är risker man har god kännedom om och förebygger i varje steg vid utformning av projekten. Är olyckan framme ändå finns en buffert av träd som kan användas så att rätt mängd koldioxid fortfarande är bundet.

Det tar ungefär 20-40 år för ett träd att bli fullvuxet, beroende på trädart. Samtidigt beräknas effekten av de mänskliga utsläppen baserat på en hundraårsperiod enligt FN:s klimatpanel. Det betyder att träden klarar av sitt jobb cirka 80-60 år före utsläppen gör det. Allt eftersom träden växer bidrar de även till klimatanpassning och ekosystemtjänster. Det är livsviktigt på de utsatta platser projekten verkar.

Nej. Småbrukarna som vill delta gör det frivilligt och bestämmer själva över sin mark. Men innan projektet drar igång säkrar Plan Vivo att det inte finns någon konflikt mellan produktion av grödor och träd. Dessutom ger träden direkta inkomster.

Nej. Genom att klimatkompensation tar MAX direkt ansvar för sina utsläpp, samtidigt som man arbetar med att minska sin klimatpåverkan. Det är inte antingen eller utan både och. Alla måste göra så mycket de kan för att bidra till att lösa klimatfrågan. Om MAX inte hade klimatkompenserat hade de tagit mindre ansvar för de utsläpp som inte går att komma åt.

Ett viktigt kriterium för att bedöma huruvida klimatkompensation gör skillnad handlar om huruvida klimatnyttan är additionell eller om den skulle ha skett ändå. I alla standarder för klimatkompensation finns kriterier avseende additionalitet vilket ställer krav på att en bedömning av projektens additionalitet skall göras initialt. När det kommer till Plan Vivo och MAX klimatkompensation är det tydligt att additionaliteten är hög. MAX investering gör skillnad då projekten tydligt växer med nya producenter och i nya områden. Kolbindningen följs därtill upp genom oberoende tredjepartsgranskningar med minst 5 års intervall.