Hej från mig! En ny filur här i hållbarhetsbubblan på Stora Nygatan. Intresset för det hållbara växer, och i takt med det även ZeroMission. Jag är mycket glad och tacksam för uppdraget och ser mycket fram emot att få sätta tänderna i en massa spännande projekt, inte minst att få fler företag att börja klimatkompensera. Jag vill ägna min första tid i rampljuset här på bloggen åt att uppmärksamma ett nytt sätt att tänka kring utsläppsfria bilar. Just nu är batteridrivna bilar det självklara alternativet för de som väljer att köra fossilfritt, men det finns även andra sätt som faktiskt rullar på våra vägar redan idag. Projektet eRoad Arlanda har ett annat förhållningssätt till frågan som väckte stort intresse hos oss på en föreläsning tidigare i veckan.

Ni vet eldrivna bilbanor en kanske hade som barn? Principen för de lastbilar som nu tagits fram (av typen DAF, ombyggda i Holland) är densamma; en skena byggs in i vägen där elledningarna dras och en arm monterats på underredet av lastbilen som sedan leder upp strömmen. Effekten blir att lastbilen faktiskt laddas när den åker. Då projektet än så länge är ett test (med tidigare slutdatum i slutet av 2018 men nu förlängt på obestämd framtid) har man bara tagit fram lastbilar för tungtransport, men det finns all möjlighet att även utveckla samma syfte för personbilar och bussar i linjetrafik. Men självklart behöver den kunna röra sig friare än så, om projektet byggs ut är det inte rimligt att minsta lilla privata väg skulle behöva byggas om. Det problemet är löst genom att lastbilen även har ett laddningsbart batteri som går igång så fort den kör på en vanlig väg.

Projektet väcker såklart tusen frågor. Kan man inte få en stöt när så mycket el ligger där förhållandevis öppet mitt på backen? Svaret på den frågan är nej, ledningarna ligger på betryggande avstånd för klåfingriga barn och djur. Skenorna där ledningarna ligger är också uppdelade i sektioner som bara slås på när den känner av att lastbien är i närheten, allt för att minska risken för olyckor. De är också byggda på ett sätt som ska vara säkert för cyklister och motorcyklar. Testbanan utanför Arlanda undersöks noga under alla väderförhållanden för att man ständigt ska hitta nya lösningar på problem som dyker upp. Än så länge verkar skenorna dock klara de flesta väder utan större problem.

Ett liknande projekt med elvägar pågår också i Sandviken, där lastbilar förses med kontaktledningar ovanför vägbanan i likhet med vad som idag används till tåg och spårvagnar. En klar fördel med att istället gräva ner kontaktledningarna i marken som görs utanför Arlanda är att ledningarna blir mindre känsliga för yttre påverkan. Vi som pendlar är mer än väl medvetna om de problem en nedriven kontaktledning kan innebära. Det finns också en fördel med att ha ledningarna på backen då metoden blir enklare att överföra till vanlig travfik eftersom den inte bara är anpassad till höga fordon.

Så vilka fördelar finns det då med dessa lastbilar? Förutom det mest uppenbara att det sker en stor minskning i antalet koldioxidutsläpp så är de eldrivna lastbilarna även tystare än de konventionella. Dessutom är de långt mycket billigare än alternativen. Idag kör eRoads lastbil med leveranser för PostNord sträckan Rosersberg – Arlanda och möjligheterna för att expandera projektet till andra stora vägar och tunga transporter är goda. Många frågor och en hel del utveckling behövs såklart fortfarande, men möjligheten för detta att bli en långsiktig hållbar lösning är inte så långt bort som man skulle kunna tro. Kanske kan detta vara en del av lösningen som kommer att ta oss ur användningen av fossilbränsle för gott? Tanken svindlar.