Hur ska jag gå tillväga för att klimatkompensera min flygresa? Det är en fråga som vi får höra allt oftare och som häromveckan togs upp på SR:s konsumentinriktade radioprogram ”Plånboken”

Foto: Christine Olsson/TT

I programmet får vi följa Lasse och Aina som vill klimatkompensera sin resa till Mallorca, men tycker det är svårt, ”så pass komplicerat att det överstiger min förmåga” suckar Lasse. Visst är det lätt att känna med Lasse och Aina som faktiskt vill göra rätt för sig, men blir förbryllade då olika kalkylatorer visar olika klimatpåverkan och prislappar, om ens kalkylatorerna finns tillgängliga? Och många känner nog igen sig. För den som vill ta ansvar för sin klimatpåverkan från flyg är det allt annat än lätt att göra rätt.

Här delar jag med mig av några perspektiv som förhoppningsvis underlättar för dig som vill klimatkompensera din resa. Det kan vara mycket att ta in, en kortare sammanfattning finns längst ned!

För det första, varför skiljer sig egentligen informationen sig så pass mycket åt?

Anledningen till att olika kalkylatorer ger olika utsläpp och kostnader beror framförallt på två saker.

• Hur har beräkningen gått till?
• Vilket typ av klimatkompensationsprojekt köps CO2-krediter ifrån?

Vi börjar med det första:

Varför ger olika kalkylatorer så pass skilda svar?

Då varje beräkning förutsätter vissa antaganden, avgränsningar och förändringar över tid, är klimatberäkningar sällan en exakt avbild av verkligheten. För att förstå skillnaderna mellan de tjänster olika leverantörer erbjuder, krävs det att man sätter sig in i deras beräkningsgrunder, kanske t.o.m. i den vetenskapliga diskussionen om klimatpåverkan från flyget? Det är rätt mycket begärt av en konsument!

Så när man som Lasse och Aina får informationen från flygbolaget att Mallorca-resan ger upphov till 0,53 ton CO2 och en annan kalkylator redovisar 1,46 ton CO2 kan det vara bra att känna till vad som ligger bakom. Till största del handlar skillnaden om något som kallas för RFI-faktorn (Radioative Forcing Index).

CO2 vs CO2e?

I ett nötskal är klimatpåverkan från flyget omkring dubbelt så stor än om förbränningen skett på marknivå, just på grund av att utsläppen sker på hög höjd. Detta beror framförallt på att flyget släpper ut vattenånga och kväveoxider i den högre atmosfären, något som dessvärre kvarstår även med övergång till förnybara bränslen. RFI-faktorn används helt enkelt för att inkludera den totala uppvärmningseffekten utöver CO2-utsläpp. Vetenskapen har inte helt landat i hur mycket större påverkan är, men Englands motsvarighet till Naturvårdsverket, DEFRA, räknar på en faktor på 1,9. ZeroMisson och U&We har alltid räknat med en RFI-faktor på 2 och andra i branschen räknar högre än så.

Som konsument kan du hålla utkik efter om utsläppen redovisas i enbart CO2 eller i CO2e. Det lilla ”e:t” står för ”ekvivalenter” som är ett sätt att räkna om alla andra växthusgasers uppvärmningseffekt till samma enhet som ”koldioxid” för att på så sätt kunna redovisa den sammanlagda uppvärmningseffekten.

Flygbolagen är däremot sällan benägna att räkna med en RFI-faktor utan redovisar framförallt endast CO2-utsläpp, de gånger de överhuvudtaget erbjuder en kalkylator. Därför kan utsläppen skilja sig rejält åt beroende på kalkylator, utöver de olika antaganden och avgränsningar och källor som olika beräkningar baseras på. En konsument har all rätt att tycka att detta är snårigt!

Så kommer vi till kostnaden.

Liksom det kan vara skillnad på vanligt lågpriskaffe och ekologiskt och certifierat kaffe i butikshyllan, är det stor skillnad mellan olika klimatkompensationsprojekt. Spannet kan röra sig från en billig utsläppsrätt i EU:s handelssystem (EUETS), till stora vatten- eller vindkraftverk i Kina (ofta CDM-certifierade) till småskaliga energiprojekt (ofta Gold Standard-certifierade) eller återplantering och bevarande av skog tillsammans med småbrukare (t.ex. Plan Vivo). Olika projekt ger upphov till olika nyttor och mervärden och har liksom liknelsen med kaffe, olika prislappar. Som privatperson kan det även här vara svårt att veta vad man vill stödja och vart pengarna går. För att göra det enkelt för sig tycker jag att utgångspunkten är att det alltid är bättre att klimatkompensera än att inte göra det alls!

För någonstans handlar det om att synliggöra och konkretisera något som annars är osynligt. Det kan jämföras med att ta hand om sitt avfall som annars skulle hamna på hög och göra sig påmint, skillnaden är att utsläpp av växthusgaser inte syns. Med klimatkompensation blir storleken på utsläppen synliga, får en kostnad och inkluderas i prislappen. Det är något positivt!

Ett steg längre…

Vill man gå ett steg längre är vår rekommendation att hålla utkik efter projektbaserade klimatkompensationsprojekt. På ZeroMission vurmar vi främst för projekt certifierade enligt Plan Vivo eller Gold Standard. På så sätt kan du vara säker på att dina pengar gör både klimatnytta och bidrar till social hållbarhet och klimatanpassning i regionerna de verkar. Är du extra nyfiken på skogsprojekt kan du ta dig en titt på vår skrift Roten till det goda.

Till skillnad från vad som nämns i “Plånboken” ser vi inte att EU:s utsläppsrätter är att rekommendera. Dels innefattar EU:s utsläppshandel runt 2000 miljoner ton CO2, ett tak som sattes alldeles för högt och gör att själva mekanismen med handel av utsläppsrätter är urvattnad. För en privatperson som vill kompensera ca 2 ton CO2e kan man vara rätt säker på att man inte gör någon skillnad för klimatet. Det är en droppe i havet! Dels kan man fråga sig vems ansvar det faktiskt är att rätta till marknadsmekanismerna för utsläppshandel?

Ställ frågor!

Genom att klimatkompensera skickar du en signal till flygbolagen att klimatansvar är viktigt. Är du inte nöjd med den information de ger, eller kanske det kan hända att de inte ens erbjuder klimatkompensation, ställ frågor! Förhoppningsvis kan det leda till ytterligare transparens.

Bäst av allt är så klart att inte flyga alls utan välja andra resesätt. Måste du flyga är det bättre att stanna borta längre och resa sällan än ofta och kort. Men oavsett hur långt du reser är jag av uppfattningen att det alltid är bättre att klimatkompensera än att inte göra det alls. ZeroMissions klimatkalkylator räknar med en RFI-faktor på 2 och dina pengar går till en projektportfölj som bland annat främjar ett Gold Standard-certifierat solspisprojekt på Madagaskar och ett Plan Vivo-certifierat skogsprojekt i Nicaragua, båda med stort socialt mervärde utöver klimatnyttan!

En snabb sammanfattning!

• Att klimatkompensera är komplext då olika kalkylatorer ger olika utsläppssiffror och olika prislappar. Men låt det inte vara ett hinder!
• Att klimatkompensera är positivt då det både synliggör och prissätter en negativ miljöpåverkan som i annat fall är osynlig. Tänk på det som att du tar hand om ditt avfall, på samma sätt du går ut med sopor. Inte minst skickar du en signal till flygbolagen att klimatansvar är efterfrågat.
• Om du är missnöjd med leverantörens information, passa på att ställa frågor om hur de räknar och vart pengarna går. Förhoppningsvis kan det leda till ytterligare transparens!
• Klimatkompensera hellre än inte alls, om möjligt, välj gärna projekt som utöver klimatnytta ger social nytta. Gold Standard och Plan Vivo är två certifieringar som är uppbyggda för att bidra till sociala mervärden.
• EU:s utsläppsrätter är inte att rekommendera, så länge taket är satt för högt gör ditt bidrag helt enkelt ingen skillnad.
• Den bästa flygresan är så klart den som inte skett, måste du resa är tumregeln att resa sällan och vara borta längre snarare än ofta och kort.
• Använd antingen flygbolagens egna kalkylatorer, eller ZeroMissions. Med den senare kan du vara säker på att du kompenserar för hela klimatpåverkan och att din kompensation ger mervärden.