När klimatförhandlingarna om Artikel 6 går på tomgång, seglar den privata sektorn upp som draglok

December 10, 2019

Den senaste uppdateringen jag tar med mig angående Artikel 6, dvs. hur länderna länder ska kunna samarbeta för att åstadkomma utsläppsminskningar och nå sina NDC:er (till exempel genom utsläppshandel), är tyvärr rätt dyster. Under morgonens ”business brief” där uppdateringar från förhandlingarna delges till oss observatörer, fick vi höra att gårdagens förhandlingar höll på till kl 2.00 på natten. På bordet ligger nu ett draft, fyllt med gulmarkeringar och parenteser, som visar att man är långt i från att nå konsensus. Eftersom man inte lyckats enas på teknisk nivå, lämnas nu utestående frågor och beslut över till ministrarna.

Vi fick höra att det är främst tre stora frågor där meningsskillnader råder:

 

1. Vad kommer hända med den stora mängd CDM-krediter som genererats under Kyotoprotokollet, men som nu är ”gamla”? Ska de dras bort eller användas?

 

2. Hur ska det som kallas för ”corresponding adjustments” lösas? Detta verkar vara den mest kontroversiella frågan just nu. Kortfattat innebär att när ett land säljer utsläppsminskningar till ett annat land, behöver de båda länderna justera sina respektive utsläppssiffror därefter. Med andra ord, det land som säljer utsläppsminskningar behöver höja nivån för utsläppsminskningar i sin NDC. Och omvänt så behöver landet som köpte krediten, justera sina egna utsläppsminskningar nedåt i sin NDC.

 

3. Hur ska systemen finansieras?

Utsikterna att lösa dessa frågor under veckan kan jämföras med Madrids nuvarande väder- dimmigt. Dock verkar vissa insatta jag pratat mer vara mer optimistiska än för några dagar sedan, men utifrån en redan låg nivå. I det bästa scenariot tycks  sannolikheten att ro överenskommelsen i hamn ligga på ca 60%.

 

Vad blir egentligen konsekvenserna om Artikel 6  lämnas hängande efter Madrid? Detta var ju även fallet även efter COP24 i Katowice. Efter vad vi hört, förväntas frågorna att skjutas fram till COP26 i Glasgow. Tyvärr är det svårt för många länder att höja ambitionerna i sina NDC:er om marknadsmekaniskmen för utsläppshandel inte är tillgänglig. Det gör att COP26 i Glasgow, för att citera en av delgivarna, ”will have to clean up the mess from Madrid and not be able to focus on the NDC:s”. Detta gör att de viktiga internationella klimatförhandlingarna halkar efter schemat, trots att klimatkrisen ställer krav på både kraftfulla och skyndsamma åtgärder.

 

Detta förstärker min bild från gårdagen att vad som händer  innanför förhandlingsrummet och utanför tycks vara två skilda världar. Den privata sektorn seglar upp som motorn i klimatarbetet där allt fler företag ställer sig bakom vetenskapliga mål och ”net zero targets”. Det ser vi inte minst hemma i Sverige. Senare idag kommer vi t.ex. delta när vår egen kund MAX Burgers mottar FN-pris för sin satsning på klimatpositiva burgare som är ett sätt att omsätta Parisavtalets mål till operativ handling. Alla behöver dock vara med i matchen om vi ska vinna kampen.

 

Samtidigt som vår ”business brief” pågick i ett enskilt rum, deltog Greta Thunberg i en panel precis utanför i ”the action hub”.  ”Det här rummet brukar vara helt fullt, men just i dag är det svårt att konkurrera med Greta Thunberg” inledde moderatorn. En symbolik på många vis…

admin
evelina.sundin@ohmy.co

Senaste nytt