Så gör du för att klimatkompensera flygresan.

February 19, 2019

Hur ska jag gå tillväga för att klimatkompensera min flygresa?

Det är en fråga som vi får höra allt oftare ju mer klimathotet gör sig påmint. Senast i TV4-nyheterna där Naturskyddsförenings Johanna Sandahl intervjuas på temat.

Därför är denna blogg en uppdaterad “favorit i repris”. Det är lätt att känna med alla som faktiskt vill göra rätt för sig, men blir förbryllade då olika kalkylatorer visar olika klimatpåverkan och prislappar, om ens kalkylatorerna finns tillgängliga? Syftet är att ge några perspektiv som förhoppningsvis underlättar för dig som vill klimatkompensera din resa, men även att ge en fördjupning för den som är intresserad. Det kan vara mycket att ta in, en kortare sammanfattning finns längst ned.

Till att börja med, varför skiljer sig egentligen information och pris från olika kalkylatorer sig så pass mycket åt?

Anledningen till att olika kalkylatorer ger olika utsläpp och kostnader beror framförallt på två saker.

  • Hur har beräkningen gått till?
  • Vilket typ av klimatkompensationsprojekt köps CO2-krediter ifrån?

Vi börjar med det första….

Varför ger olika kalkylatorer så pass skilda svar?

Då varje beräkning förutsätter vissa antaganden, avgränsningar och förändringar över tid, är klimatberäkningar sällan en exakt avbild av verkligheten. För att förstå skillnaderna mellan de tjänster olika leverantörer erbjuder, krävs det att man sätter sig in i deras beräkningsgrunder, kanske t.o.m. i den vetenskapliga diskussionen om klimatpåverkan från flyget? Det är rätt mycket begärt av en konsument.

Så när ett flygbolag visar att Mallorca-resan ger upphov till 0,53 ton CO2 och en annan kalkylator redovisar 1,46 ton CO2 kan det vara bra att känna till vad som ligger bakom. Till största del handlar skillnaden om något som kallas för höghöjdseffekten.

Vad innebär höghöjdseffekten?

Kortfattat kan man säga att klimatpåverkan från flyget omkring dubbelt så stor än om förbränningen av flygbränslet skett på marknivå, just på grund av att utsläppen sker på hög höjd. Detta beror framförallt på att flyget släpper ut vattenånga och kväveoxider i den högre atmosfären, något som dessvärre kvarstår även med övergång till förnybara bränslen. RFI-faktorn (Radioative Forcing Index) är en faktor som används i beräkningarna för att inkludera den totala uppvärmningseffekten utöver CO2-utsläpp. Vetenskapen har inte helt landat i hur mycket större påverkan är, men Englands motsvarighet till Naturvårdsverket, BEIS, räknar på en faktor på 1,9. ZeroMisson och U&We har alltid räknat med en RFI-faktor på 2 och andra räknar högre eller mindre än så.

CO2 vs CO2e?

Som konsument kan du hålla utkik efter om utsläppen redovisas i enbart CO2 eller i CO2e. Det lilla ”e:t” står för ”ekvivalenter” som är ett sätt att räkna om alla andra växthusgasers uppvärmningseffekt till samma enhet som ”koldioxid” för att på så sätt kunna redovisa den sammanlagda uppvärmningseffekten.

Flygbolagen är däremot sällan benägna att räkna med en RFI-faktor utan redovisar framförallt endast CO2-utsläpp, de gånger de överhuvudtaget erbjuder en kalkylator. Därför kan utsläppen skilja sig rejält åt beroende på kalkylator, utöver de olika antaganden och avgränsningar och källor som olika beräkningar baseras på. En konsument har all rätt att tycka att detta är snårigt.

Vad beror kostnaden för klimatkompensation på?

Liksom det kan vara skillnad på vanligt lågpriskaffe och ekologiskt och certifierat kaffe i butikshyllan, beroende på hur det är producerat, är det stor skillnad mellan olika klimatkompensationsprojekt. Spannet kan röra sig från billiga krediter i vatten- eller vindkraftverk i Kina (ofta CDM-certifierade) till energiprojekt på hushållsnivå (Gold Standard eller kanske t.o.m. Fairtrade Climate Standard-certifierade) eller återplantering och bevarande av skog tillsammans med småbrukare (Plan Vivo). Olika projekt ger upphov till olika nyttor och mervärden och har liksom liknelsen med kaffe, olika prislappar. Som privatperson kan det även här vara svårt att veta vad man vill stödja och vart pengarna går. För att göra det enkelt för sig tycker jag att utgångspunkten är att det alltid är bättre att klimatkompensera än att inte göra det alls! För någonstans handlar det om att synliggöra och konkretisera något som annars är osynligt. Det kan jämföras med att ta hand om sitt avfall som annars skulle hamna på hög och göra sig påmint, skillnaden är att utsläpp av växthusgaser inte syns. Med klimatkompensation blir storleken på utsläppen synliga, får en kostnad (om än kostnaden för att släppa ut) och inkluderas i prislappen. Det är något positivt, även om det inte rättfärdigar ett “business- as-usual-tänk”,

Vad innebär certifierad klimatkompensation?

Precis som Johanna Sandahl trycker på så är det viktigt att välja certifierade klimatkompensationsprojekt. Det innebär att utsläppsminskningarna följer en standard och uppsatta kriterier för att säkerställa att klimatnyttan uppstår. Gemensamt för alla certifierade projekt är att utsläppsminskningarna ska vara:

Mätbara, dvs kvantifierbara genom vedertagna och erkända mätmetoder.

Verifierbara: Projektet ska återkommande verifieras av tredje part.

Spårbara: De krediter som genereras förses med unika nummer som registreras och makuleras i ett offentligt register.

Beständiga: Klimatkompensation ska ge en beständig klimatnytta över tid.

Additionella: Klimatnyttan skulle inte ha skett utan de klimatkompensationspengar som investeras i projektet.

Och ZeroMissions kriterium….

Bidrag till en hållbar utveckling: Förutom att kompensera för växthusgasutsläpp ska projekten alltid ha sociala mervärden.

Då ZeroMissions vision är att bidra till planetnytta tillsammans med våra kunder, vurmar vi främst för projekt certifierade enligt Plan Vivo, Gold Standard eller den relativt nya Fairtrade Climate Standard som ställer krav på social hållbarhet. Vissa projekt i vår klimatkalkylator är certifierade med CDM i kombination med Gold Standard. Vi värderar även kriteriet om additionalitet högt. På så sätt kan du känna dig trygg med att dina pengar gör både klimatnytta och bidrar till social hållbarhet i regionerna de verkar.

Vi rekommenderar i regel inte CDM-projekt eller EU:s utsläppsrätter 

Till skillnad från andra svenska aktörer har vi valt att inte sälja projekt som endast är certifierade enligt CDM. CDM-systemet utvecklades framförallt för länders åtaganden i samband med Kyoto-protokollet, inte för privatpersoner eller företag som vill klimatkompensera på frivillig väg. Därtill kommer merparten av dessa krediter från projekt som idag har låg additionalitet, framförallt vind och vattenkraft, de flesta utvecklades för flera år sedan och drivs av stora energibolag (se UNFCCC:s hemsida).  Globalt sett har CDM-marknaden i princip blivit ointressant och väldigt få projekt utvecklas idag, därför finns risken att kundens pengar inte gör skillnad (Källa, Öko-Institut från 2016 , s. 150).

Vi ser inte heller att EU:s utsläppsrätter är att rekommendera för privatpersoners klimatkompensation. Systemet med utsläppshandel utvecklades för industrier och det är tveksamt att en privatperson som vill kompensera ca 2-10 ton CO2e gör skillnad för klimatet. Välj hellre projekt som bidrar till social nytta, stärkta eller bevarade ekosystemtjänster och klimatanpassning på platser som är sårbara för klimatförändringar.

Ställ frågor

Genom att klimatkompensera skickar du en signal till flygbolagen att klimatansvar är viktigt. Är du inte nöjd med den information de ger, eller kanske det kan hända att de inte ens erbjuder klimatkompensation, ställ frågor. Förhoppningsvis kan det leda till ytterligare transparens.

Den bästa flygresan är den som inte har hänt…. 

Bäst av allt är så klart att inte flyga alls utan välja andra resesätt, kolla t.ex. in Facebookgruppen Tågsemester och sajten tagsemester.nu för längre resor med tåg. Måste du flyga är det bättre att stanna borta längre och resa sällan än ofta och kort. Men oavsett hur långt du reser är jag av uppfattningen att det alltid är bättre att klimatkompensera än att inte göra det alls. ZeroMissions klimatkalkylator räknar med en RFI-faktor på 2 och dina pengar går till en projektportfölj med certifierade projekt som ger mervärden utöver klimatnyttan.

En snabb sammanfattning…

  • Att klimatkompensera är komplext då olika kalkylatorer ger olika utsläppssiffror och olika prislappar. Men låt det inte vara ett hinder!
  • Att klimatkompensera är positivt då det både synliggör och prissätter en negativ miljöpåverkan som i annat fall är osynlig. Tänk på det som att du tar hand om ditt avfall, på samma sätt du går ut med sopor. Inte minst skickar du en signal till flygbolagen att klimatansvar är efterfrågat.
  • Om du är missnöjd med leverantörens information, passa på att ställa frågor om hur de räknar och vart pengarna går. Förhoppningsvis kan det leda till ytterligare transparens.
  • Klimatkompensera hellre än inte alls, om möjligt, välj gärna projekt som utöver klimatnytta ger social nytta. Plan Vivo, Gold Standard och Fairtrade Climate Standard är certifieringar som är uppbyggda för att bidra till sociala mervärden.
  • Den bästa flygresan är så klart den som inte skett- ta hellre tåget eller planera upplevelsen baserat på andra reseval. Måste du resa är tumregeln att resa sällan och vara borta längre snarare än ofta och kort.
  • Använd antingen flygbolagens egna kalkylatorer, en annan leverantör med certifierade projekt, eller ZeroMissions kalkylator. Med den senare kan du vara säker på att du kompenserar för hela klimatpåverkan och att din kompensation ger positiva och additionella mervärden.

admin
evelina.sundin@ohmy.co