…det visar i alla fall en ny studie som är publicerad i Oxford Journals.

Tidigare undersökningar har kommit fram till att män skräpar ner mer än kvinnor, de återvinner mindre, har större klimatfotavtryck och känner mindre ansvar för miljön än kvinnor. Generellt associeras miljövänlighet mer med kvinnlighet än med manlighet. Studien i Oxford Journals visar nu att en anledning till detta kan vara att många män anser att det är omanligt att tänka på miljön och naturen. Mäns benägenhet att engagera sig i miljövänliga beteenden kan påverkas av hot eller bekräftelse av deras maskulinitet.

En stereotyp hos både kvinnor och män är kvinnor är ”grönare konsumenter” och studien bekräftar att män tex är mer benägna att undvika miljövänliga produkter, offentligt såväl som privat. Det tyder på att de angelägna om vad andra ska tycka om dom likväl som sin självuppfattning. Däremot är män mer villiga att donera pengar till frivilliga organisationer som har en mer maskulin logga/varumärke och köpa miljövänliga produkter om man ändrade förpackningen till att se mer traditionellt maskulin ut.

Det räcker såklart inte bara att få män att konsumera mer hållbar och källsortera mer. Män dominerar också bolagsstyrelser. Om vi har bolagsstyrelser som inte vill verka omanliga och därför tar ohållbara beslut, vart hamnar vi då?

Jag vill passa på att nämna att i min egen snabbkoll på Facebook, är det många män som inte känner igen sig. De är tveksamma till att det skulle anses vara omanligt att vara miljövänlig som svensk man och menar att studien passar mer in på amerikanska män. De tror att resultaten skulle bli annorlunda om studien gjordes i Sverige.

Vi hoppas på det. Men vi kan väl säga att insikten ”tåls att tänkas på” och vi kan väl hoppas att män vill bejaka sin feminina sida, ännu lite mer.