Enligt SMHI var medeltemperaturen i juli något under det normala i nästan hela landet och på nationell basis den kyligaste sedan 1996. Det här kanske får någon att tänka, betyder det att vi kan ta det lugnt med klimatåtgärder ett tag? Det korta svaret på den frågan är nej. Globalt sett var juli 2020 den hittills tredje varmaste julimånaden sedan mätningarna startade. Bara under 2019 och 2016 har juli varit varmare.

Väder och klimat ska ju som bekant inte blandas ihop. En extremt kall eller extremt varm sommar är inte ensamt ett tecken på att klimatet har förändrats. För att kunna visa på klimatförändringar behöver mätningar göras många år i rad. Mätningar av den globala medeltemperaturen visar att den har ökat med 1 grad sedan 1880. Samma mätningar visar att 19 av de 20 varmaste åren har inträffat sedan 2001. Under den här tiden har vi både haft varmt och kallt väder men statistiken visar tydligt att klimatet har blivit varmare.

Vi har redan sett skrämmande konsekvenser av detta. Att Grönlands istäcke kan ha smält till den grad att det inte längre kan växa tillbaka, oavsett hur snabbt vi minskar våra utsläpp av växthusgaser, är bara ett exempel. Om hela Grönlands istäcke smälter riskerar havsnivån att höjas med i genomsnitt 6 meter vilket skulle översvämma stora kuststäder i hela världen. När ytor som täcks av snö och is smälter påverkas även albedoeffekten eftersom ljusa ytor som reflekterar solstrålning ersätts av mörkare ytor som absorberar strålningen och därmed bidrar till ytterligare uppvärmning av atmosfären. För oss i de nordiska länderna är Golfströmmen viktig och hur starkt den skulle påverkas av ett stort tillskott av sötvatten är inte helt klart, men varför chansa?

Fortsätt att njuta av vädret, varmt som kallt. Själv hoppas jag att vi har många soliga höstdagar framför oss. Passa också på att använda nystartskänslan som ofta infinner sig under höstens början till att sätta ambitiösa klimatmål i linje med 1,5-gradersmålet och lägg upp en plan för hur ditt företag, arbetsplats eller förening ska nå dit. ZeroMission kan hjälpa till att kartlägga utsläppen, lägga upp strategier för hur de ska minskas och klimatkompensera för de utsläpp du inte ännu kan få bort.

Bild: Gerd Altmann/Pixabay