Svemester – en klimatresa

June 17, 2020

Gå inte över ån efter vatten lyder ordspråket. En resa genom Sverige räcker för att se tydliga tecken på klimatförändringar. I fjol hade jag min lyckligaste och vemodigaste mammastund 1796 meter över havet, vid kanten av Helags glaciär. I år tar jag med mig Erika Bjerströms bok ” Klimatkrisens Sverige: så förändras vårt land från norr till söder” på svemester.

Sommaren 2019 tog min man och jag med våra barn till Helagsfjället (Maajåelkie) i härliga Härjedalen. För två fjällälskande föräldrar gick en dröm i uppfyllelse. Att ha hela familjen samlad på Helags topp, Sveriges högsta söder om Polcirkeln, var ett av mina lyckligaste mammastunder. Utsikten över Jämtlands- och Härjedalsfjällen var magisk. Ett kargt, grönskimrande landskap med stråk av blåa vattendrag och snöfläckar på avlägsna sluttningar. Och nedanför våra fötter bredde Sveriges sydligaste glaciär ut sig.

Sveriges sydligaste och därmed mest hotade glaciär. I ett ögonblick förvandlades mitt bästa “mamamoment” till ett av de vemodigare. I den takt klimatförändringar sker kommer mina söner visserligen kunna ha en minnesvärd pappastund på Helags topp, men utsikten är en annan. Trädgränsen är längre upp och glaciären betydligt mindre. När mina vuxna barnbarn om 60 år tittar ner ser de förmodligen en snårig björkskog.

 

Klimatkrisens Sverige

Under middagen på fjällstationen kvällen före toppturen hade vi tittat på ett svartvitt fotografi över glaciären, taget när förra seklet var ungt. En bild som väckte frågor. Glaciären på bilden var så mycket större än den som syntes genom fönstret, varför hade den krympt? Det blev ett givande samtal om klimatförändringar, människans misstag men också förmåga och möjlighet att göra rätt.

I går, den 15 juni, kom Erika Bjerströms bok ”Klimatkrisens Sverige: så förändras vårt land från norr till söder” ut på Norstedts förlag. Den belyser med ett antal exempel att klimatförändringarna redan märks tydligt i Sverige och att vårt delvis arktiska läge gör att vi är extra sårbara. Det globala 1,5-gradersmålet är sedan länge passerat i den inte längre så kalla nord. Flora och fauna är anpassad efter kalla vintrar, en långsam vår och en lite halvpissig sommar.

Spontant låter det trevligt med ett glas rosé, gjord på svenskodlade druvor, en ljummen juninatt, men en vårvandring med kaffepaus i en vitsippslänt går inte heller av för hackor. För att inte tala om rökt fjällröding till middag. Vitsippan sprider sig för långsamt norrut för att överleva varmare vårar i södra Sverige och fjällrödingen dör när temperaturen i fjällsjöarna stiger. Om mycket av det vi tar för givet i vår omgivning ska bestå måste utsläppen av växthusgaser minska och det måste ske nu.

 

Så länge det finns liv finns det hopp

Coronavåren 2020 har flygplanen stannat på marken och privatkonsumtionen minskat. Initialt sågs också ett hack i utsläppskurvan, men snart var nivåerna uppe igen. Frågan som genast dyker upp är: spelar det någon roll vad jag gör?

Trots skakande och stundtals deprimerande läsning andas det avslutande kapitlet i Erika Bjerströms bok hopp. Sverige har förutsättningar för att vara ett föregångsland när det gäller en fossilfri framtid. En rad branscher har tagit fram sina färdplaner mot ett fossilfritt Sverige och jobbar dagligen med att nå målen.

 

"Sverige kommer bli en permanent världsutställning för grön teknik"

I boken lyfts Cementa på Gotland som ett av flera goda exempel. Bolaget släpper årligen ut två miljoner ton koldioxid i atmosfären. Inom tio år ska det vara slut med det lovar bolagets VD. Detta, och andra, initiativ från svensk industri kommer få stor betydelse för kalfjällets framtid.

Boken tar också upp frågan om skillnaden mellan privatpersoners agerande och industrins. Svante Axelsson, särskild nationell samordnare för Fossilfritt Sverige, menar att det är svårt att konsumera fossilfritt om inte den som producerar har gått före. Den enskilda konsumentens val av ny tröja eller senaste semesterresa har kanske inte så stor betydelse, men för alla de företag som skrivit under en av färdplanerna mot ett fossilfritt Sverige spelar det stor roll vilka beslut som fattas de närmaste åren.

Som en av alla projektledare, innovatörer, hållbarhetschefer, ledningsgruppsmedlemmar eller styrelseledamöter är du en av dem som avgör kalfjällets framtid. Så ja, för att motverka klimatförändringar spelar det stor roll vad du gör!

 

Läge för svemester

När jag stod på Helags topp och mina barn delade med sig av sina reflektioner kring det storslagna landskapet tändes åter hoppet. Om barnen uppskattar detta nu vill de förhoppningsvis kunna återvända till kalfjället i Härjedalen. Då ökar möjligheten att de gör kloka val i sina kommande privata och yrkesmässiga liv för att fjället inte ska växa igen.

Coronavisruset sätter stopp för vidlyftiga resor till fjärran stränder och det är många som planerar att se mer av Sverige. Och ska man tro Erika Bjerströms ord är det läge ett passa på. Passa på att bada på skånska sandstränder, vandra i jämtländska kalfjäll och kliva i land på en liten holme i Stockholms skärgård. Visa barnen deras nya smultronställen så att vi blir fler som uppskattar vår fantastiska natur.

Ju fler som passar på att se Sveriges alla pärlor innan det är försent desto fler är vi som kommer slåss med näbbar och klor för att bevara den skatt vi har. Så min önskan i sommar är att alla tvätta händerna, håller avstånd, och åker på upptäcktsfärd!

På väg mot Helags

Anna Wenell
anna.wenell@zeromission.se

Senaste nytt