Under sommaren har vi fått många rapporter om att Indonesiens regnskogar brinner… och det fortsätter. Vi har talat med våra  samarbetspartners på Sumatra och fått veta att de två projekt vi arbetar med, Durian Rambun och Bujang Raba i Jambimrådet är oskadda. De områden som drabbats värst är torvmarker. Dessa marker skapas av vegetation eller organiska ämnen. På Sumatra har flera företag licenser till torvmarken, där de utvecklar oljepalmsplantage och industriella plantage med akacia. För att bereda marken gör man kanaler som torkar upp torvlandet, vilket gör att det kan växa bra. Lokalsamhället lär sig också att torka torven från företaget. Eftersom det torkas ut, är ett resultat att det mycket lätt börjar brinna. Både över och under mark. Detta sker särskilt nu under den torra säsongen när El Niño kommer.

Nu fylls våra flöden med skämmande bilder om att även Amazonas regnskogar brinner…främst i Brasilien.

Varför sker detta?

Även här är anledningen att man bereder mark med en teknik som ofta kallas ”Slash and Burn”. Det är det enkla sättet att rensa mark för att kunna hålla boskap, eller plantera t.ex. palmolja och andra träd. Även här ett komplext problem som är ”man made”. Det som sker är säkert inte medvetet, utan ett lokalt sätt att vara effektiv för att skapa inkomster. Men problemet är utbrett och ökar i omfattning. Anledningen till att Brasilien är hårt utsatt är också för dess regering har demonterat ner Amasonas skydd. Hur mycket kan jorden tåla?

Vad kan man göra? Det finns många alternativ.

Att upprätthålla och bevara de tre återstående regnskogarna i Amazonas, Kongo och Indonesien är otroligt viktigt för vårt klimat. Dels för att mycket kol är bundet där och dels eftersom mer kan bidas.

När det gäller min konsumtion kommer jag bli mer affärsmässig. Innehåller produkter som jag konsumerar något som driver på denna utveckling? Vad äter mina hästar, finns det soja eller palmolja ifrån Indonesien i det?

Här är det enkelt för mig, eftersom jag har det jobb jag har. Jag kommer att klimatkompensera i ett Plan Vivo projekt. Varför? Därför att standarden utgår från individers och samhällens rätt över sin skog och mark, och genom klimatkompensationen får de inkomster för att kunna förvalta den hållbart. Det har gör att det är mer värt att “nära än att tära” på sin skog.  Att klimatkompensera med Plan Vivo innebär att klimatnyttan är beräknad, certifierad och att den följs upp. Våra projekt finns bland annat på Sumatra, i Nicaragua, Mexiko och i Bolivia.

.