CSRD-rapportering är viktigt utifrån flera aspekter. Dels skapar det större transparens kring företags hållbarhetsarbete genom krav på specifik rapportering, dels underlättar regelverket för investerare att göra hållbara val, och dels förväntas CSRD driva på för en mer hållbar utveckling inom hela näringslivet. Företag som tidigt anpassar sig till CSRD kan stärka sin konkurrenskraft och attrahera medvetna konsumenter och kunder.

CSRD omfattar ett större antal företag än tidigare regelverk gjort. Totalt väntas så mycket som 50 000 företag omfattas av direktivet som gäller både stora börsnoterade företag samt medelstora och små företag.

De företag som omfattas av CSRD är:

• Alla stora företag, oavsett om de är börsnoterade eller inte. Ett företag definieras som stort om det uppfyller minst två av följande tre kriterier:
  • Fler än 250 anställda
  • En nettoomsättning på mer än 40 miljoner euro
  • En balansomslutning på mer än 20 miljoner euro
• Alla börsnoterade företag, med undantag för mikroföretag.
• Vissa finansiella företag, som banker och försäkringsbolag.

Stora börsnoterade bolag med fler än 500 anställda är först ut att träffas av direktivet. Därmed är det dessa företag med brutet räkenskapsår som kommer att publicera de första CSRD-rapporterna under hösten 2025.

Nästa grupp att omfattas av direktivet, från 1 januari 2025, är stora företag som uppfyller minst två av följande kriterier:

• Nettoomsättning > 550 MSEK
• Balansomslutning > 280 MSEK
• Anställda > 250

Direktivet kommer även att omfatta små och medelstora företag som har värdepapper noterade på reglerad marknad, och som uppfyller mer än ett av följande villkor under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren:

• Nettoomsättning > 10 MSEK
• Balansomslutning 5 MSEK
• Anställda > 10

Små och medelstora bolag som uppfyller gränsvärdena ovan träffas 1 januari 2026 med rapportering 2027 men möjlighet finns för undantag till 2028.

För att uppfylla CSRD krävs det att företag:

1. Utvecklar en hållbarhetsstrategi: En tydlig strategi som beskriver företagets hållbarhetsmål och hur dessa ska uppnås.
2. Samlar in data: Företag behöver samla in data om sin verksamhet för att kunna rapportera om sin hållbarhetspåverkan.
3. Rapporterar enligt standarder: Rapporteringen ska följa de europeiska hållbarhetsrapporteringsstandarderna (ESRS).
4. Kontinuerligt förbättrar: Hållbarhetsarbetet är en kontinuerlig process och företag behöver regelbundet utvärdera och förbättra sina insatser.

Dubbel väsentlighetsanalys är ett obligatiskt moment inom CSRD, och syftar till att analysera hur ett företag påverkar omvärlden och miljön genom sina aktiviteter (utåt-perspektiv), samt hur världen påverkar företag (inåt-perspektiv) vid exempelvis eventuella väderextremer.

Utåtperspektivet tittar på företags miljöpåverkan och inåtperspektivet tittar specifikt på företags finansiella risker om till exempel ett oväntat väderevent sker.

Det dubbla väsentlighetsanalysen, även kallat dubbel materialitet, syftar dessutom till att identifiera och prioritera de mest relevanta hållbarhetsfrågorna, genom en så kallad väsentlighetsbedömning (materialitetsbedömning).