I februari 2025 släppte EU-kommissionen förslag på förenklingar som berör bland annat rapporteringen mot CSRD, vilka kallas Omnibus-förslag. Bakgrunden till ändringarna är att de vill förenkla de administrativa processerna för att minska kostnader och stärka EU:s konkurrenskraft. Även kraven för EU-taxonomin, CSDDD och CBAM föreslås förändras.

I april röstade EU-parlamentet igenom ”Stop the clock”-förslaget som innebär att flera av implementeringen av CSRD, CSDDD och EU-taxonomin skjuts på framtiden.

För att kunna förbereda sig på kommande krav är det avgörande att ert företag identifierar vilken kategori – våg 1, 2 eller 3 – ni tillhör bland de rapporteringspliktiga aktörerna. Det hjälper er att förstå hur de nya reglerna påverkar tidslinjen för er hållbarhetsrapportering.

Våg 1

Företag som klassas i våg 1, det vill säga större bolag eller koncerner av allmänt intresse med fler än 500 anställda, omfattas inte av någon förändring i tidsschemat. Dessa företag fortsätter att lämna in sina rapporter enligt tidigare plan.

Våg 2 och 3

För företag inom våg 2 och 3 har införandet av rapporteringskraven skjutits upp två år. Det innebär att:

• Större bolag ska börja följa CSRD från och med räkenskapsåret 2027.
• Börsnoterade små och medelstora företag samt vissa enklare finansinstitut ska börja rapportera med start från räkenskapsåret 2028.

Paus i tillämpning (“Stop the clock”)
Dessutom innebär det så kallade “stop the clock”-beslutet att införandet av regler kring hållbarhetsrelaterad due diligence också skjuts fram med ett år. Detta gäller särskilt för de största bolagen med över 5000 anställda och en nettoomsättning som överstiger 1,5 miljarder euro – för dessa börjar kravet gälla först den 26 juli 2028.

Nästa steg

Europeiska unionens råd har ännu inte röstat om den förskjutna tillämpningen, men har sagt att man står bakom förslaget. Det som är kvar nu är ett formellt godkännande av rådet för att utkastet till regler ska träda i kraft. Därefter behöver varje land att implementera förändringarna i nationell lagstiftning.

Det är endast tidsaspekten som har hanterats än så länge. Ändringar i omfattning och innehåll för kraven har inte diskuterats och det finns ännu inget datum för omröstning för detta.

CSRD-rapportering är viktigt utifrån flera aspekter. Dels skapar det större transparens kring företags hållbarhetsarbete genom krav på specifik rapportering, dels underlättar regelverket för investerare att göra hållbara val, och dels förväntas CSRD driva på för en mer hållbar utveckling inom hela näringslivet. Företag som tidigt anpassar sig till CSRD kan stärka sin konkurrenskraft och attrahera medvetna konsumenter och kunder.

För att uppfylla CSRD krävs det att företag:

1. Utvecklar en hållbarhetsstrategi: En tydlig strategi som beskriver företagets hållbarhetsmål och hur dessa ska uppnås.
2. Samlar in data: Företag behöver samla in data om sin verksamhet för att kunna rapportera om sin hållbarhetspåverkan.
3. Rapporterar enligt standarder: Rapporteringen ska följa de europeiska hållbarhetsrapporteringsstandarderna (ESRS).
4. Kontinuerligt förbättrar: Hållbarhetsarbetet är en kontinuerlig process och företag behöver regelbundet utvärdera och förbättra sina insatser.

Dubbel väsentlighetsanalys är ett obligatiskt moment inom CSRD, och syftar till att analysera hur ett företag påverkar omvärlden och miljön genom sina aktiviteter (utåt-perspektiv), samt hur världen påverkar företag (inåt-perspektiv) vid exempelvis eventuella väderextremer.

Utåtperspektivet tittar på företags miljöpåverkan och inåtperspektivet tittar specifikt på företags finansiella risker om till exempel ett oväntat väderevent sker.

Det dubbla väsentlighetsanalysen, även kallat dubbel materialitet, syftar dessutom till att identifiera och prioritera de mest relevanta hållbarhetsfrågorna, genom en så kallad väsentlighetsbedömning (materialitetsbedömning).