Du har ju arbetat inom den frivilliga marknaden för klimatkompensation i över tio år. Vad skulle du säga är den största skillnaden nu mot hur det var inom vår marknad tidigare?

Idag finns en mycket större efterfrågan på kolkrediter från näringslivet som inte fanns förut. Förr fick vi börja varje möte med att förklara klimatförändringarna, varför det var viktigt med en klimatstrategi för företag och hur det kunde bidra till bättre affärer. Då var också naturbaserade klimatlösningar, alltså skogsprojekt, lite flummiga och vi fick jobba hårt för att beskriva det professionella och vetenskapliga som ligger till grund för dessa. Samt andra kärnvärden som just de projekten ger.

Har utvecklingen varit generellt positiv eller negativ tycker du?

Det har mest varit positiv eftersom vi, tillsammans med ett par branschkollegor och flera duktiga kunder etablerat en viktig produkt på den svenska marknaden. Efterfrågan har ökat stadigt, liksom priset. Något som är viktigt för projekten lokalt och klimatet globalt. Vi vet idag att marknaden för dessa projekt behöver växa för att dels binda koldioxid som redan släppts ut, och dels för nå de sociala och miljömässiga globala målen.

Är det någon utveckling du önskat skulle skett men ännu inte hänt inom den frivilliga marknaden för klimatkompensation?

Ja två saker, klimatkompensation som hygienfaktor och mer kunskap om kärnvärden klimatprojekten skapar lokalt.

ZeroMission hade en dröm redan för över ett decennium sedan, att det skulle bli en hygienfaktor för företag att ta ansvar för alla utsläpp som faktiskt sker. Ändå får vi fortfarande höra att företag först avser minska sina utsläpp och senare, kanske långt fram i tiden, köpa klimatkrediter. Vi behöver jobba på ett bredare plan för att nå våra klimat- och miljömål. Det är inte antingen eller utan både och om man vill anta en heltäckande strategi.

Det har också varit svårt att få allmänheten och konsumenten att se de lokala nyttorna som skapas i klimatkompensationsprojekten som finansieras av svenska företag. Ofta är all uppmärksamhet på hur företagen kommunicerar kring de krediter eller ton som de köper. Media fokuserar allt som oftast på det som är utmanande för projekten och gör det till generella sanningar för en hel bransch. All positiv utveckling kommer sällan fram eftersom agendan att avslöja negativa saker verkar vara mer lockande.

Vad är dina viktigaste medskick till företag som vill sätta upp ett effektivt klimatarbete? Vilka delar är viktigast att ha med, och varför?

En heltäckande klimatstrategi kräver att företag gör klimatberäkningar, lägger upp en plan för utsläppsminskningar och tar ansvar för utsläpp som inte går att undvika genom att köpa certifierade och spårbara utsläppsminskningar. Det är viktigt att ha en kortsiktig och en långsiktig plan. Kortsiktigt reduceras utsläpp som är enkla och inte kostar så mycket. Här kommer kolkrediter in som det enda sätt att ta ansvar på. Långsiktigt behöver företag budgetera för investeringar som ställer om i produktion eller verksamhet. När det gäller att hitta projekt att köpa krediter ifrån är det, förutom klimatnyttan, också viktigt att titta på den bredare bilden av om ett projekt bygger starka lokala ekonomier som kan motstå förändringar i klimat, politik, socialdemografi och globala marknader.

Tio+ år är lång tid inom ett företag. Kan du lyfta någon rolig highlight?

Det finns många men 2014 firade vi en milstolpe; att ha ställt ut 1 miljon certifikat i våra projekt, motsvarande 1 miljoner ton CO2e. 2018 var det dags för 2 miljoner ton, 2021 var det 3 miljoner ton och 2022 5 miljoner ton. Det är verklig klimatnytta eftersom klimatkompensationen sätter ett pris på utsläpp och driver förändring internt hos företag. Den bidrar också till att människor vi arbetar med lokalt i projekten får ytterligare en inkomst. Vi som jobbar på ZeroMission har olika drivkrafter och min främsta är klimaträttvisa. Att vi har byggt en marknad där svenska företag kan köpa kolbindning av t.ex. herdar i Mongoliet eller småbrukare i Uganda känns meningsfullt.