October 24, 2025
Tänk dig att du tränar inför ett maraton. Du sätter ditt utgångstempo baserat på fjolårets lopp, men sedan byter du till lättare skor eller banan får ett nytt underlag – och plötsligt känns det orättvist att jämföra tiderna. Det är ungefär vad en omräkning av din organisations basår handlar om inom redovisning av växthusgasutsläpp; en justering som ser till att dina framsteg förblir rättvisa och jämförbara över tid.
Inom hållbarhetsarbetet, styrt av Greenhouse Gas protokollet och Science Based Targets initiative (SBTi), fungerar basåret som startlinjen. Det är ett historiskt referensår (till exempel 2019) då ett företag beräknar sina utsläpp av växthusgaser inom scope 1, 2 och 3 – alltså direkta utsläpp, inköpt energi och utsläpp i din värdekedja. Denna utgångspunkt används för att följa minskningar mot, i bästa fall, nettonollmål – och alla företag som rapporterar sina utsläpp bör ha ett basår.
En omräkning av basår innebär att de ursprungliga utsläppssiffrorna justeras när större förändringar sker, så att jämförelser över tid förblir relevanta. Utan det riskerar minskningarna att bli en illusion.
Varför behöver du räkna om ditt företags basår? Företag förändras. Omräkningar av ditt basår säkerställer dataintegritet, motverkar greenwashing och stärker förtroendet hos intressenter som investerare. Om till exempel företag A köper en fabrik med stora utsläpp, men inte räknar om basåret, ser framstegen bättre ut än de egentligen är. Likadant om företag B säljer en verksamhet med höga utsläpp. Utan omräkning framstår det som att de minskat sina utsläpp mer än de verkligen.

ZeroMissions klimatstrateg Rounak Niranjan är expert på klimatberäkningar och Science Based Targets.
Omräkning triggas när förändringar är ”väsentliga” – ofta definierade som en förändring på 5 % eller mer, enligt SBTi:s rekommendationer. Vanliga exempel:
Vem bestämmer? Ditt företag bestämmer om det är relevant för er att räkna om ditt basår eller inte – men beslutet är inte godtyckligt. GHG-protokollet rekommenderar att företag upprättar en tydlig policy för omräkning av basår och utser ansvariga. SBTi ställer liknande krav för validerade mål. Ofta granskas processen även av externa revisorer för att säkerställa kvalitet.
Hur går det till? Steg för steg: identifiera förändringen, beräkna dess påverkan på basåret med samma metodik, justera utsläppssiffrorna och redovisa ändringen. Om företag A till exempel lägger till ett dotterbolag, ska dess historiska data inkluderas retroaktivt i basåret. Om dotterbolaget inte existerade då, inkluderas dess utsläpp från året det grundades. Det finns även särskilda riktlinjer för förvärv eller försäljningar mitt under året.
Omräkning påverkar vetenskapligt baserade mål (SBTs) på olika sätt. SBTi kräver att mål ses över vid omräkning av basår, men inte alltid att de ändras – det beror på typ av mål (absolut eller intensitetsbaserat), orsaken till förändringen och dess omfattning. Om företag C till exempel förvärvar ett annat företag med liknande utsläppsnivåer, men redan har ett nettonollmål med 90 % absolut reduktion och 100 % täckning av inventeringen, krävs ingen uppdatering.
Sammanfattningsvis: Omräkning av basår är en grundpelare i seriös klimatredovisning. Den säkerställer att framstegen är ärliga – och stärker trovärdigheten i företagets klimatresa.
Vill du ha hjälp att räkna om ditt basår? Tveka inte att kontakta oss för hjälp.