När åtta mataqali (traditionell markägande klan eller grupp inom det fijianska samhället) från samhället Drawa gick samman 2015 för att starta ett skogsbaserat klimatprojekt tog fem av dessa även tillfället i akt att tillsammans utveckla ett samhällsbaserat företag med syfte att skapa en specifik produkt: regnskogshonung.

Några av byborna hade redan fått viss utbildning i biodling från Fijis regering. De kände att en honungsverksamhet skulle bidra med alternativa inkomstkällor till deras samhällen och familjer, vid sidan av försäljningen av kolkrediter. Samtidigt skulle den närliggande Drawa-regnskogen skyddas från avverkning.

Tio år senare – och trots vissa utmaningar längs vägen – är honungen från Drawa lika ren som alltid, närd av regnskogens och de närliggande trädgårdarnas blommor. Nu är projektägarna redo att utöka sin honungsverksamhet.

Ett företag ägt av samhället

Drawas honungsprojekt och verksamhet drivs av Drawa Block Forest Community Cooperative (DBFCC), den samhällsägda enhet som också förvaltar Drawas klimatprojekt.

Eftersom modellen för försäljning av kolkrediter fortfarande var under utveckling 2015, hjälpte ett startbidrag från Nya Zeelands regering kooperativet att sätta upp bikupor i fem mataqali, bygga en lagringsanläggning och köpa utrustning för att bearbeta honungen.

När klimatprojektet verifierades och inkomster från köp av kolkrediter började strömma in under 2018, kunde kooperativet använda dessa intäkter för att köpa råhonung från de honungsproducerande mataqali-klanerna. En modell som fortsatt sedan dess.

DBFCC ansvarar också för att bearbeta, buteljera, marknadsföra och sälja honungen – intäkterna återinvesteras i kooperativet för att täcka markhyran för lagringsanläggning och löpande betalningar till honungsproducenterna för råhonungen varje säsong.

Ibland anställer kooperativet honungsbönder som Ani Matamosi och Vilomena Tagiteci (bild nedan) från byn Batiri för att utvinna och bearbeta honungen, särskilt under år med riklig skörd.

När honungen flödar

Säsongen för att skörda honungen börjar i juni och kan pågå ända fram till december. DBFCC:s affärschef, Waita Curuvale (bild nedan), säger att även om blomman mile-a-minute (”dipogon lignosus”, växten saknar ett namn på svenska) inte är binas huvudföda, är det den primära indikatorn för honungsbönder att det finns honung i kuporna.

“När ‘mile-a-minute’ börjar blomma, börjar honungsflödet,” säger Waita. “Bina livnär sig också på alla fruktträd [i trädgårdarna] och på de blommande fruktträden i regnskogen.”

När ramarna med råhonung försiktigt har tagits ut ur bikuporna med hjälp av rök för att hålla bina borta, tar honungsproducenterna sin honung till anläggningen för bearbetnings som ligger i kooperativets huvudkontor strax utanför byn Batiri.

Det är en kort promenad från Batiri-bikuporna till honungsbearbetningsanläggningen. Men andra mataqali – som sträcker sig ända upp till Drawa by – måste transportera sin honung med lastbil.

Att processa honungen

Att utvinna honung från bikuporna är det första steget i framställningen av Drawas regnskogshonung. Waita förklarar processen:

“Från en full bikupa kan vi producera 20 kg honung, från en halvfull blir det runt 10 kg,” säger hon.

“Efter att producenterna skördat honungen kommer kooperativets medlemmar att utvinna honungen. Kvinnorna gör det eftersom de är perfekta för det … och ibland, om säsongen är bra, anställer vi kvinnor från fler mataqali för att hjälpa till.”

“Vi låter honungen stå i två veckor för att sjunka och för att fukten ska komma upp, sedan torkar vi bort fukten. När det inte längre finns något vitt skum ovanpå honungen och när fuktprocenten är mindre än 20 procent, då är det en bra tid att buteljera.”

Drawa-kooperativet har en liten men etablerad marknad genom nätverket Live and Learn på Fiji, The Pacific Community och en grossist från Suva som alltid köper honung i stora mängder.

“Våra kunder väljer den för att det är ren honung. När de väl har provat den, vill de bara ha Drawa-honung,” säger Waita.

När honungen är buteljerad, etiketterad och skickad till marknaden kan den säljas för 10$ för 250 ml, 20$ för 750 ml eller 18$ per kilo när den köps i stora mängder.

Men, förklarar Waita, en del reserveras också och säljs i små 50-centsförpackningar till lokalsamhällena och andra närliggande byar på Vanua Levu.

Utmaningar längs vägen

Drawahonungen är bland den bästa på Fiji, men att producera honung i ett tropiskt klimat medför utmaningar. Den största för Drawa har varit cykloner.

Honungsprojektet startade med fem deltagande mataqali och cirka 25 bikupor i varje by, men två förödande tropiska cykloner och invasiva varroakvalster har nyligen förstört många av bikuporna. År 2024 kunde endast två mataqali, Batiri och Lutukina, tillhandahålla honung för försäljning – båda med färre bikupor.

“Bikuporna förstördes av cyklonerna Yasa och Ana under 2020 och 2021”, säger Waita. “En annan sak var varroakvalstret. Biosäkerheten var där och kontrollerade, och de brände lådor själva. Inte bara våra, utan även andra [honungs]producenters bikupor.”

Det är en utmaning som DBFCC är angelägna om att lösa, och kooperativet söker nu sätt att stödja återupplivandet av honungsverksamheten och få tillbaka engagerade honungsbönder som förlorat bikupor i projektet.

“De har redan kunskapen, arbetskraften finns där”, säger Jerry (nedan). “Det är bara bikuporna som förstördes av Yasa.”

Nästa steg på vägen

Regnskogshonung som alternativ inkomstkälla är viktig för de mataqali-klaner som deltar i Drawa Forest Carbon-projektet. För närvarande söker Drawa Block Forest Community Cooperative stöd och bidragsmöjligheter som gör det möjligt för dem att återuppbygga honungsverksamheten ytterligare och fortsätta att förse sina kunder med den berömda Drawa-honungen.

Nakau Drawa Forest Project stöds för närvarande av Climate Resilient by Nature, ett initiativ från Australian Department of Foreign Affairs and Aid och WWF-Australien, och implementeras av Nakau och Live and Learn.

Drawas honungsverksamhet etablerades med stöd från New Zealand Ministry of Foreign Affairs and Trade.

Link to original text.