På ZeroMission har nära kontakt och kontinuerlig dialog med de klimatprojekt vi arbetar med varit ett givet faktum sedan starten 2006. Vi tycker att det är ett vinnande koncept för projekten, för oss som företag, för klimatet och för dig som köpare av krediter.

Förutom de årliga uppföljningar och återkommande projektbesök vi själva gör är det extra roligt när representanter från projekten kan besöka oss på kontoret i Stockholm, någonting som hände i slutet av augusti då vi fick besök av Fred Kiraha – styrelsemedlem i projektet Upper Tana Nairobi Waterfund Trust i Kenya.

Projektet Upper Tanna samarbetar med över 140 000 småbrukande bönder utanför Nairobi för att bättre förvalta sin mark i utbyte mot prestationsbaserade betalningar. Efter ett besök från UTNWF får bönderna stöd i att göra en gårdsspecifik handlingsplan där de åtgärder som skapar störst effekt diskuteras och implementeras.

ZeroMission besöker projektet Upper Tana i Kenya år 2023.

Steg ett är vanligtvis att börja terrassera sluttande mark och plantera det högt växande Napier-gräset längs terrasserna. Terrassering förhindrar erosion, håller jorden bördig och förhindrar att slam kommer in i nedströms vattenreservoarer. Rötterna på det proteinrika gräset stabiliserar också marken, samtidigt som delar av det kan skördas och användas som foder åt boskap.

I nästa steg planteras inhemska träd för att öka gårdarnas avkastning, stödja biologisk mångfald och ge möjlighet till att skapa kolkrediter. Allt material och alla plantor tillhandahålls gratis av projektorganisationen.

Fred Kihara under hans besök i Stockholm i slutet av augusti 2025.

Hej Fred, berätta lite om dig själv!

Jag är utbildad ingenjör inom lantbruk i grunden och har tillbringat mycket tid med att arbeta tillsammans med småbrukare för att främja hållbar markanvändning på deras gårdar. Jag har också arbetat mycket med att förbättra deras odlingssystem genom att införa tekniker eller alternativa skördemetoder som ökar produktiviteten.

Jag har också ägnat en del av min tid åt att utforma samhällsbaserade naturvårdsprogram och reflektera kring samspelet mellan jordbrukssamhällen och områden där vilda djur rör sig, för att säkerställa att det kan finnas en nivå av samexistens och tolerans mellan människor och djurliv.

Vad skulle du vilja berätta för företag som köper kolkrediter i projektet?

Projektet Upper Tana är utformat för att ge multipla fördelar och bygger på samarbete med småbrukande bönder. Varje bonde eftersträvar livsmedelssäkerhet och att ha välskötta gårdar – och det är därför vårt primära fokus i det stöd de får från projektorganisationen.

Bönderna förbinder sig att genomföra de rekommenderade förbättringarna och teknikerna som vi rekommenderar, medan vi åtar oss att ge stöd i form av kunskap, utrustning och material som behövs för att de ska lyckas.

En del av insatserna handlar om trädplantering. Det finns områden som tidigare varit skog, som nu återställs till friska offentliga skogar. Men det handlar också om att integrera träd i olika odlingsmetoder – något vi kallar agroforestry (skogsjordbruk).

Tack vare projektets fördelar får bönderna dessutom möjlighet att få rent vatten direkt in i sina hem varje dag. Det är en stor vinst, nästan ovärderlig. Det håller människor friska, ger dem säkert dricksvatten och minskar sjukdomar. Finansieringen kommer från försäljningen av kolkrediter, vilket gör allt detta möjligt.

Det höga napier-gräset binder marken med sina rötter och förhindrar därmed jorderosion, samtidigt som det kan skördas för att användas som foder. 

Varför tror du att projektet visat sig vara så populärt bland småbrukare?

En del av projektets styrka ligger i den grad av organisering som det skapar bland bönderna – de blir som en stor kooperativ rörelse. De arbetar tillsammans, lär sig tillsammans och definierar vilket stöd som behövs – tillsammans.

Upper Tana-projektet förser dem med det de behöver: material, träd, fruktträdplantor och anläggningar för regnvatteninsamling, allt för att säkerställa att de kan bedriva sitt regenerativa jordbruk på rätt sätt. Det är just därför jag skulle säga att modellen är ganska unik.

Fred Kihara och Maria King under ZeroMissions besök i Kenya under 2023. 

Vilket är det främsta sättet som projektet stödjer småbrukarna?

Det som bönderna värderar högt är tillgången till kvalificerad rådgivning, att någon kommer till deras gård och ser helheten i hela odlingssystemet.

De odlar också frukt och nötter, som macadamianötter och avokado, vilka har blivit en stor marknad. Faktum är att Kenya nu är världens femte största producent av avokado (tidigare låg landet på nionde plats).

Denna extra inkomst förändrar familjernas liv: barn får bättre tillgång till utbildning och livskvaliteten förbättras för många hushåll. Kvinnor gynnas särskilt, eftersom de kan sälja mer mjölk, frukt och grönsaker – något som stärker deras ställning och ger dem möjlighet att investera i sina familjer.

Samtidigt märks allt fler positiva effekter för naturen: floder blir friskare och populationer av sällsynta och hotade djurarter växer i skogar, våtmarker och vattendrag.

Planteringen av avokadoträd i projektet har varit så lyckad att det bidragit till att stärka Kenyas exportmöjligheter. 

Hur ser projektet ut om fem år, tror du?

Jag tror att vi vid den tiden kommer att ha ännu fler framgångsrika klimatprojekt som genererar kolkrediter, hållbar finansiering för naturbaserade lösningar samt positiva och varaktiga effekter.

Har det någonsin varit svårt att hitta småbrukare som vill delta i projektet?

Det var svårt i början. Det fanns inte många tydliga exempel på projekt där offentlig och privat sektor samarbetade kring frågor som rör naturvård. Vi ställdes också inför verkligheten att mängden trädplantor och annat planteringsmaterial i regionen var mycket begränsad. Vi hade heller inte mycket finansiering och var tvungna att använda de medel vi hade mycket sparsamt.Till en början startade vi med några hundra, men sedan växte antalet. Nu har vi många nya förfrågningar.

ZeroMissions Ash Farber och Maria King hemma hos småbrukaren madam Felice och hennes berömda jordgubbsodling.