November 2, 2020
Varje år sedan 2006 har Forest Trends Ecosystem Marketplace, genom sin globalt erkända undersökning, spårat trender inom marknaden för frivillig klimatkompensation. Rapporten bygger på studier och undersökningar med representanter från klimatkompensationsmarknaden. Det här är en sammanfattning och översättning av den senaste rapporten från Ecosystem Marketplace, “Voluntary Carbon and the Post-Pandemic Recovery”.
Företag över hela världen vidtar åtgärder för att eliminera växthusgasutsläpp från sina verksamheter. Men de flesta tycker att det antingen är tekniskt omöjligt att eliminera alla utsläpp direkt, eller att kostnaderna för att göra det är för höga. För att leverera minskningar på ett kostnadseffektivt och snabbt sätt har många företag lovat att bli klimatneutrala på kort sikt genom att finansiera utsläppsminskningar i klimatkompensationsprojekt. Det har resulterat i rekordhöga volymer såld klimatkompensation, trots den globala COVID-19 pandemin.
1.
Löften om att nå klimatneutralitet gav en rekordvolym på minst 104 MtCO2e (miljoner ton koldioxidekvivalenter) under 2019, vilket är en ökning med 6 procent jämfört med 2018.
2.
Volymen har varit förvånansvärt stark och jämn år 2020, trots pandemin. Intervjuer med marknadsaktörer tyder på att det till och med kan överstiga 2019. Bredare strategier har kompenserat för volymförlusten från resesektorn.
3.
De genomsnittliga priserna för klimatkompensation var oförändrade under 2019, men med stor variation beroende på typ. Priserna för klimatkompensation baserat på naturliga klimatlösningar (AFOLU – agriculture, forestry and other land use projects) ökade med 30%, medan priserna för projekt för förnybar energi minskade med 16%.
4.
Pris och volym rörde sig i motsatta riktningar för dessa olika typer av klimatkompensation. Volymen av krediter från trädprojekt, skogsbruk och hållbar markanvändning minskade med 28%, och mängden krediter från energiprojekt ökade med 78%.
5.
Trots den lägre volymen var marknadsvärdet för AFOLU-projekten mer än dubbelt så stor som den för förnybar energi.
Genomsnittspris för olika typer av klimatkompensationskrediter 2019.
I slutet av mars och början av april hade covid-19 spridit sig över hela världen och utsläppen av växthusgaser sjönk. Detta berodde såklart på att den globala ekonomin stannade av, snarare än på grund av framgångsrika strategier för att minska utsläppen. Det fanns en utbredd rädsla för att dessa snabbt skulle gå upp när ekonomin återhämtade sig, och att frivilliga klimatlöften från företag sannolikt skulle pausas. Nu kan vi se att även om utsläppen har gått upp igen efter de låga nivåer vi såg i våras så har företag inte givit upp sina klimatlöften, snarare tvärt om. Andelen företag som säger sig sträva mot klimatneutralitet, och därmed köper klimatkompensation, har aldrig varit så många som nu. Intresset för klimatkompensation har också gått upp sedan Science Based Targets Initiative uppdaterade sin vägledning där de skriver att klimatkompensation ska vara en del i att hjälpa företag att minska sin klimatpåverkan.
Det har länge funnits en utbredd rädsla för att företag ska använda klimatkompensation som en ursäkt att inte minska utsläppen internt, och den debatten finns kvar även under detta år. Undersökningar visar dock att många stora företag använder frivillig klimatkompensation som en del av en bredare strategi. Tidigare marknadsundersökningar har också visat att företag som sätter ett pris på koldioxid tenderar att vara de mest aggressiva när det gäller att minska utsläppen internt. Där används klimatkompensation som ett sätt att påskynda minskningarna.
År 2019 ökade antalet genererade krediter från energiprojekt med 78%, samtidigt som priset sjönk med 16% jämfört med året innan. Volymen för krediter från AFOLU-projekt minskade med 30%. Av de AFOLU-projekt som säljs är REDD + är den största kategorin. Även om förnybar energi som en kategori dominerade transaktioner i volym är REDD+ den mest populära projekttypen i alla kategorier med stor marginal, sett till antalet projekt som finns av den typen.
REDD+-projekt levererar ofta så kallade ”co-benefits” till de människor som deltar i projekten lokalt, till exempel genom att de skapar lokala jobb eller bidrar till FN:s globala hållbarhetsmål på annat sätt. På grund av dessa mervärden är priserna för AFOLU-projekt ofta högre än projekt för förnybar energi.
REDD+ projekten levererar störst mängd krediter.
Den frivilliga marknaden för klimatkompensation har historiskt använts för att finansiera utveckling av projekt som bidrar till förnybar energi. Dessa tekniker hade i många fall inte kunnat implementeras utan det extra stödet som finansieringen från klimatkompensation ger. Detta håller dock på att förändras i takt med att tekniken för förnybar energi generellt blir billigare. Det innebär att finansiering från klimatkompensation bara behövs för att genomföra vissa typer av projekt i vissa länder. Som ett resultat av det ser vi att vissa energiprojekt på sikt kommer att avvecklas.
Flera av de marknadsaktörer som deltog i undersökningen till den här rapporten menar att efterfrågan på krediter från energiprojekt generellt kan komma från företag som är nya på klimatkompensationsmarknaden. Nya köpare tenderar att fokusera mer på att hitta billiga krediter istället för kvalitativa projekt. Tidigare rapporter från den frivilliga marknaden för klimatkompensation har visat att samma företag har köpt klimatkompensation under en lång tid, och att nya stora köpare kom in på marknaden i stor skala 2018. Det är såklart positivt att fler köper klimatkompensation, men bara om köparna använder sig av klimatkompensation som bidrar med faktiska utsläppsminskningar.
Transaktioner av klimatkompensationskrediter har ökat sedan 2005.
Nyligen publicerad forskning om utsläppen 2019 visar att även om alla länder uppfyller sina nuvarande mål för klimatåtgärder kommer växthusgasutsläppen att bli svindlande 32 miljarder ton högre 2030 än vad de får vara för att uppfylla Parisavtalets 1,5-gradersmål. För att nå målet måste därför både länder och företag fokusera på att både minska sina utsläpp av växthusgaser och kompensera för utsläpp som de inte kan eliminera. Fokus måste också vara att aktivt stödja aktiviteter som tar bort kol från atmosfären.
Frågan om redovisning av frivillig klimatkompensation som utförs i ett land men köps i ett annat är fortfarande en omtvistad fråga som försenats på grund av att klimatförhandlingar ställts in som en följd av pandemin. Parisavtalet kräver att alla länder redovisar sina utsläpp och det anges att utsläppsminskningar som överförs internationellt måste noteras som en korrigering av de nationella inventeringarna i båda länderna som är inblandade i transaktionen. Hur detta ska gå till i praktiken är ännu inte löst och länderna är splittrade i hur en lösning ska utformas. Vissa menar att det är felaktigt att kalla internationellt överförda minskningar för klimatkompensation såvida det inte finns en motsvarande justering av utsläppen i registren för båda berörda länder, medan andra hävdar att en sådan justering är onödig på frivilliga marknader så länge enheten överförs.
Ecosystem Marketplace, startat av den ideella organisationen Forest Trends, är en globalt erkänd informationskälla om miljöfinansiering, betalningar för ekosystemtjänster och marknaden för klimatkompensation. Forest Trends arbetar för att skapa finansiering för att bevara ekosystem, med ett speciellt fokus på skogar.
Lär dig om hållbara trenderna efter pandemin med vår seminarserie här.