Vad är OER (Ongoing Emissions Responsibility)?

Klimatmål enligt SBTi siktar mot ett framtida målår – ofta 2040 eller 2050. Men utsläppen sker varje år längs vägen. Det är precis det gapet som OER är utformat för att adressera.

OER är ett ramverk inom SBTi v2.0 som reglerar hur företag tar ansvar för pågående utsläpp medan de arbetar mot netto-noll. Viktigt att förstå: OER är inte ett sätt att räkna bort utsläpp från klimatmålen. Det är ett separat spår – och ett komplement till reduktionsmålen som mäter löpande ansvar.

Kolkrediter som verktyg för OER – hur fungerar det?

Kolkrediter – även kallade koldioxidkrediter eller carbon credits – är ett centralt verktyg inom OER-ramverket. En kolkredit representerar ett verifierat ton CO₂e som antingen undvikits (avoidance) eller tagits bort från atmosfären (removal). Inom OER används kolkrediter på två sätt som vi presenterar nedan.

Direktvägen: köp verifierade kolkrediter

Ditt företag kan välja att köpa verifierade kolkrediter som metod för att hantera era pågående utsläpp. Det kan till exempel handla om removals genom naturbaserade klimatlösningar (återbeskogning), från ett biokolsprojekt eller genom ett projekt som skyddar hotad regnskog (REDD+). Kolkrediterna måste motsvara minst 1 % av företagets pågående utsläpp (scope 1, 2 och 3) för att uppnå Recognized som erkännande.

Kolkrediter köpta via denna metodologi ska uppfylla krav på: verifierbarhet, additionalitet (att klimatnyttan inte hade skett ändå), och beständighet (att kolinlagringen är långsiktig). Erkända standarder inkluderar Rainbow, Plan Vivo, Verra (VCS) och Gold Standard.

Koldioxidprisvägen: internpris och bredare klimatinvesteringar

Alternativet är att sätta ett internt koldioxidpris på minst 20 USD per ton CO₂e på minst 1 % av utsläppen (Recognized) – eller 80 USD per ton CO₂e på 100 % av utsläppen (Leadership). Budgeten som uppstår ska investeras i klimatåtgärder. det kan till exempel vara:

• Verifierade kolkrediter (ex-ante eller ex-post-krediter)
• Forskning och innovation inom grön teknik
• Klimatanpassningsprojekt i utsatta regioner

På Leadership-nivå ska minst 40 % av budgeten gå till verifierade kolkrediter. Resterande 60 % kan fördelas fritt på övriga berättigade åtgärder.

Vilka företag berörs av OER – och när?

SBTi v2.0 delar in företag i två kategorier med olika krav:

Kategori A – obligatoriskt OER från 2035

Stora och medelstora företag i höginkomstländer – typiskt bolag med fler än 1 000 anställda eller omsättning över 450 miljoner euro. Här ingår de flesta av de över 10 000 företag som idag har validerade SBTi-mål. OER är obligatoriskt för dessa från 2035.

Kategori B – OER alltid frivilligt

Mindre företag och bolag i lägre inkomstländer. OER är frivilligt, men neutralisering av kvarstående utsläpp vid netto-noll-målåret gäller alla kategorier.

Vad förändras 2035? Striktare krav på kolkrediter

Från 2035 gäller enbart removals. Då blir krediter som undviker utsläpp (avoidance) inte längre berättigade för det obligatoriska OER-kravet. Det innebär en strukturell förändring på marknaden för kolkrediter: efterfrågan på removal-baserade krediter som biokol och återbeskogning förväntas öka kraftigt.

Vid nettonoll-målåret tillkommer ytterligare krav: av de removal-krediter som används måste minst 41 % komma från långlivade lösningar – till exempel biokol. Övriga 59 % kan komma från naturbaserade, kortlivade removals från skog eller jordbruk.

Recognized och Leadership – SBTi:s erkännandenivåer för OER

Fram till 2035 är OER frivilligt för alla. Men SBTi har byggt ett erkännandeprogram med offentlig synlighet för företag som väljer att agera nu:

• Recognized: Minst 1 % av pågående utsläpp täcks via direktvägen (verifierade kolkrediter) eller koldioxidprisvägen (≥ 20 USD/ton).
• Leadership: Internpris på ≥ 80 USD/ton täcker 100 % av pågående utsläpp. Minst 40 % av budgeten till verifierade ex-post kolkrediter.

OBS: I v2.0 ska alla företag vid validering uppge om de avser ta ansvar för minst 1 % av pågående utsläpp. Väljer man att inte göra det ska man ange skäl. OER är redan en del av SBTi-dialogen.

Tre skäl att inte vänta till 2035

1. Marknaden för högkvalitativa kolkrediter är liten – och priserna stiger

Efterfrågan på removal-baserade kolkrediter förväntas öka dramatiskt när OER blir obligatoriskt 2035. Företag som bygger sin portfölj av kolkrediter och långtidskontrakt nu säkrar tillgång till lägre priser och begränsade volymer. Det är en konkurrensfördel med ett tydligt tidsfönster.

2. Värdet av erkännande skapas nu – inte 2035

Det finns en stor skillnad mellan att ha tagit frivilligt klimatansvar i fem år och att precis börja när lagen kräver det. Nivåerna Recognized och Leadership ger offentlig synlighet och stärker er klimatresa gentemot kunder, investerare och medarbetare om ni startat tidigt.

3. OER-deklaration krävs redan vid SBTi-validering

Väljer ert bolag att inte ta ansvar för pågående utsläpp måste ni motivera varför. Det sänder en signal – och den är synlig för intressenter som granskar era klimatmål.

Sammanfattning: OER och kolkrediter – vad du behöver veta

OER är ett av de mest välkomna tilläggen i SBTi v2.0 och fyller ett verkligt gap i klimatramverket: att ta ansvar för de utsläpp som sker på vägen, inte bara vid mållinjen. Kolkrediter spelar en central roll – som direktinvestering i klimatprojekt eller som destination för internprisbudgetar.

Ramverket är tydligt: nivåer, tidsgränser, krav på verifierbarhet. Och det ger ett konkret sätt att visa klimatledarskap redan nu. För stora företag är frågan inte längre om de ska ta detta ansvar – utan när. De som startar tidigt bygger trovärdighet och säkrar tillgång till en kolkreditmarknad som alla vet kommer att bli trång.