Merparten av handeln för utsläppsrätter sker på ”sekundärmarknaden”, där företag eller privata investerare kan köpa utsläppsrätter av återförsäljare och mäklare.

Primärmarknaden för utsläppsrätter är istället organiserad genom ett auktionssystem.

Så här går det till:

1. Först fastställer Europeiska kommissionen det årliga utsläppstaket.
2. Därefter delas det totala årliga taket upp i dagliga auktionsvolymer som sprids ut över året. Med andra ord delas det årliga taket upp i dagliga ”batcher”. Den fullständiga kalendern finns på webbplatsen för European Energy Exchange (EEX), som driver dessa auktioner på uppdrag av kommissionen. Auktioner hålls varje arbetsdag mellan den andra veckan i januari och den andra veckan i december.
3. Själva auktionsformatet är strikt reglerat i EU-lagstiftningen. Det är en en-runds, sluten budgivning, och alla vinnande deltagare får utsläppsrätter till samma slutpris. Även om tusentals företag omfattas av EU ETS, och hundratals finansiella institutioner är aktiva på marknaden, deltar endast omkring 30 aktörer i auktionerna. Vanligtvis är färre än 15 budgivare framgångsrika en given dag.

Sekundärmarknaden är där utsläppsrätter handlas kontinuerligt. För utsläppsrätter sker handeln dock främst på European Energy Exchange (EEX) och Intercontinental Exchange (ICE). EEX är ett dotterbolag till Deutsche Börse, medan ICE ingår i New York Stock Exchange-gruppen (NYSE).

Även om primärmarknadens auktioner uteslutande hålls på EEX sker den största delen av handelsvolymen på ICE, som står för omkring 80 % av alla transaktioner. År 2024 uppgick den genomsnittliga dagliga handelsvolymen till nästan 4 miljarder euro, fördelat på både spotkontrakt (för omedelbar leverans) och derivat – inklusive terminer och optioner. Sett över ett helt år motsvarar detta nästan 800 miljarder euro i omsatt volym.

Utsläppsrätter handlas kontinuerligt på dessa marknader. Det innebär att de under marknadens öppettider kan köpas och säljas när som helst, med priser som ständigt justeras utifrån balansen mellan utbud och efterfrågan. Detta säkerställer hög likviditet, men medför också volatilitet. Och allt eftersom fler aktörer blir aktiva på marknaden och att fler verksamheter och företag omfattas av systemet väntas prisvolatiliteten öka ytterligare.

EU kommissionen har gradvis öppnat marknaden för nya aktörer, särskilt finansiella institutioner. Detta har tillfört likviditet, vilket stärkt funktionaliteten på marknaden och gjort att företag som vill säkra sig mot prisrisker över tid nu har tillgång till mer sofistikerade transaktioner än enkla köp- och säljaffärer, som terminer. Parallellt har man också utökat omfattningen på vilka branscher och företag som omfattas av regelverket.

I utsläppshandeln ingår idag delarna EU ETS (ETS1), ETS2 samt CBAM.

• EU ETS (ETS1) reglerar handel med utsläppsrätter för koldioxidutsläpp från tillverkande industrier och anläggningar som producerar el och värme, samt luftfartygsoperatörer och sjöfartsoperatörer (rederier).
• ETS2 reglerar handel med utsläppsrätter för koldioxidutsläpp från förbränning av bränslen från vägtransporter, bostäder och kommersiella eller offentliga lokaler. Det omfattar även delar av energi-, tillverknings- och byggindustrin som inte redan täcks av ETS1.
• CBAM (Gränsjusteringsmekanismen för koldioxid, Carbon Border Adjustment Mechanism) innebär att importörer som tar in vissa varor till EU från andra länder måste, från och med den 1 januari 2026, ange och köpa certifikat för de utsläpp av växthusgaser som är förknippade med varorna. CBAM administreras av Naturvårdsverket.

Det ökade antalet deltagare på marknaden gjorde att EU:s utsläppsrätter från och med 2018 klassificerades som finansiella instrument enligt MiFID II, EU:s regelverk för finansiella marknader. Detta gjorde det möjligt för banker och investeringsfonder att handla EUA:er, antingen för egen räkning eller för kunders räkning. Många mäklare klev in på marknaden, vilket gjorde det enklare för mindre företag att få tillgång till systemet.

Dessa mindre företag saknade ofta den interna infrastrukturen eller tillräckliga volymer för att kunna delta direkt. Samtidigt ökade detta transparensen på marknaden och placerade koldioxidmarknaderna under tillsyn av ESMA, europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten.