Under Livsmedelsdagarna, där ZeroMission deltog, lanserades ett nytt branschinitiativ kallat “Det svenska handslaget för en hållbar livsmedelskedja”. Det omfattar 15 företag inom livsmedelsbranschen, som i samarbete med WWF har gått samman för att minska sina klimatavtryck längs hela värdekedjan i syfte att bidra till Parisavtalets 1,5 graders mål.

Man har arbetat för att sätta gemensamma mål som stakar ut riktningen framåt. Det har resulterat i färdplanen med namnet ”Det svenska handslaget för en hållbar livsmedelskedja.”

Företagen är Ica, Coop, Axfood, Martin & Servera, Menigo, Arla, HK Scan, Lantmännen, Orkla, Unilever, Fazer, Findus, Löfbergs, Polarbröd och Pågen. Färdplanen tar ett helhetsgrepp om hållbarhet och inkluderar grundläggande hållbarhetsmål (för klimat, biologisk mångfald, resurseffektivitet och socialt ansvar), mål för en mer hållbar produktion samt mål för ett mer hållbart utbud.

Alla medlemsföretag vd:ar har skrivit under färdplanen och tar därmed i hand på att jobba i enlighet med den.

Minskning av klimatavtrycket ska bland annat ske genom energieffektiviseringar, fossilfri energi och fossilfria transporter, men också genom att minska matproduktionens klimatpåverkan och hjälpa konsumenter att välja mer klimatsmarta livsmedel.

Färdplanen sätter också mål om att till år 2030 ska den negativa påverkan på den biologiska mångfalden ha minskat på land, i hav och i sötvatten, samt bidra till att skydda och återskapa den. Detta ska bland annat ske genom att inga att råvaror i företagens värdekedjor ska komma från områden som avskogats eller markomvandlats efter år 2020. Medlemsföretagen ska även arbeta för att öka biologisk mångfald längs hela värdekedjan i nära samarbete med leverantörer.

Enligt SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) står utsläppen från livsmedelssektorn för cirka 20–30 procent av de globala utsläppen så vad vi äter har stor betydelse. T.ex. ger ett kilo nötkött ett utsläpp på 28 ton CO2 jämfört med samma mängd fläskkött som ger 4,4 ton CO2 och bönor endast 0,8 ton CO2 (källa: Carboncloud).

Här har individer såväl som offentlig sektor och företag en möjlighet att bidra till minskade utsläpp. Kanske är det till och med den lägst hängande frukten när det gäller minskade klimatutsläpp.

Vad vi äter har oftast större betydelse än hur långt maten har transporterats. Så det handlar till stor del om att göra medvetna val vad vi lägger på tallriken. Att byta ut kött och mejeriprodukter mot mer vegetabilier är ett effektivt sätt att minska sitt klimatavtryck från maten. Det går även i linje med de Nordiska näringsrekommendationerna 2023. Det här var första gången som rekommendationerna även tar hänsyn till klimatet i sina rekommendationer, och förordar en mer växtbaserad kosthållning, mer fisk och mindre kött på tallriken.

Matsvinn är en annan avgörande faktor. FOA, FN:s organ för jordbruk, skogsbruk och fiske uppskattar att ungefär en tredjedel av all mat som produceras för mänsklig konsumtion kastas eller förloras. Det här är förstås helt galet! Matsvinnet sker i hela livsmedelskedjan men enligt Livsmedelsverket sker den största delen i hushållen.

Kanske kommer ”Det svenska handslaget för en hållbar livsmedelskedja” hjälpa oss på traven att göra en förändring, både när det gäller att minska matsvinnet och göra mer hållbara val vid matbordet.  Det ska bli intressant att följa det här initiativet framöver.

Läs mer på Hållbar Livsmedelskedja