Bakgrund – Vad är problemet och vad görs åt det?

I mars släppte EU ett direktivförslag för att tillhandahålla lagstiftning på europeisk nivå för vad som är ett godtagbart miljöpåstående. Direktivet kommer att öka de metodiska och underbyggande kraven för alla företag med över 10 anställda eller 2 miljoner euro i årlig omsättning.

För att driva på den beteendeförändring som krävs för att möta EU:s nationellt fastställda bidrag till Parisavtalet måste konsumenter förstå hur deras val kan påverka klimatet. Ska du köpa den “klimatsmarta” eller “miljövänliga” produkten? Spridningen av väsentligen meningslösa miljöpåståenden har minskat förtroendet för marknaden och skapat problem för konsumenter att fatta välgrundade beslut. Inte nog med det, bristen på tydlig reglering har också gjort det möjligt för företag som inte har lagt ner det hårda arbetet för att förstå och minska sina utsläpp att dra nytta av vaga påståenden.

Forskningsresultat om befintliga miljöuttalanden i EU (2020)

• 40 % av miljöuttalanden bedömdes var ogrundade.
• 53,3 % av miljöuttalanden grundades på vag, vilseledande eller ogrundad information.

För att komma till rätta med detta problem och skapa harmoniserade regler inom EU har man föreslagit ett nytt direktiv om miljöuttalanden. Direktivet är tänkt att vara förebyggande snarare än bestraffande och dessa regler kommer att höja ribban avsevärt för vad som är acceptabel marknadsföringspraxis för miljöuttalanden. Förslaget kommer sannolikt att genomföras i mitten av 2024 efter ändringar som kommer från den nuvarande remiss-fasen.

De viktigaste punkterna från detta tidiga förslag sammanfattas nedan.

Beräkningsmetoder – Om det inte kan mätas, kan det inte göras anspråk på, och om det görs anspråk på det måste det mätas.

De föreslagna reglerna innebär att om du vill göra ett påstående om en viss produkt måste du ha full förståelse för produktens hela livscykel. Om du bara vill göra ett påstående gällande en specifik del av produkten, såsom förpackningar eller energianvändning, måste dessa områden kvantifieras och förstås. I själva verket är det förbjudet att göra påståenden om en produkt som inte är helt förstådd.

Inte bara kommer beräkningsmetoden att behöva vara transparent, utan kopplingar till andra miljöfrågor måste också kvantifieras. Product Environmental Footprint Category Rules kommer att fastställas för olika sektorer och tillhandahåller en metod för att mäta hur produkten kommer att påverka bland annat vatten, luft, mark, markanvändning och toxicitet. Om det beslutas att produkten inte har negativ inverkan på dessa faktorer bör detta förklaras.

Klimatkompensation – kräver att utsläpp, borttagningar och minskningar specificeras

När ett påstående görs relaterat till klimatkompensation såsom klimatneutral, netto-noll eller klimatpositiv, måste det klargöras hur mycket CO₂ som släpps ut och kompenseras, snarare än att bara göra det grundläggande att nettoutsläppen är noll. Förordningen kommer också att kräva öppen information om huruvida projektet som används minskar eller tar bort växthusgaser, tillsammans med en förklaring om varför projektet är av hög miljöintegritet.

Framtida mål – Det är för sent för ett mål utan en strategi

Det kommer också att ställas krav på att göra anspråk kring framtida mål. Alla påståenden om framtida miljöpåverkan måste också vara starkt underbyggda till samma nivå som nuvarande påståenden. Detta innebär att om ett företag vill kommunicera t ex  “netto noll till 2030”, måste de kunna tillhandahålla en heltäckande strategi för hur detta ska uppnås. Om det inte finns någon tydlig plan för hur målet ska uppnås, kan målet inte vara en del av en marknadsföringsplan.

Miljömärkning – Intyg om överensstämmelse kan komma att ersätta behovet av miljömärken

Direktivet tar även sikte på miljömärkningar. I takt med att konsumenterna kräver att företag gör mer för klimatet, ökar antalet märkningar som är tillgängliga för företag. Men integriteten hos dessa märken varierar avsevärt, och de ekonomiska incitamenten för organisationer att tillhandahålla miljömärken till företag som inte är optimala är tydliga. Forskning visade att nästan hälften av de 232 aktiva miljömärkena inom EU har svaga eller obefintliga verifieringskrav.

Det allmänna målet är att minska den totala mängden miljömärkningar på marknaden och skapa en större homogenisering av kraven. Alla etiketter måste följa detta direktiv som ett minimum och användas i kombination med ett “certifikat om överensstämmelse”. Detta intyg måste utfärdas av ett tredje parts verifierande organ för att intyga att påståendet, motiveringen och metodiken som används är i linje med reglerna i detta direktiv. Exakt vilka företag eller organisationer som kommer att vara berättigade att tillhandahålla dessa intyg om överensstämmelse är ännu ospecificerat.

Slutsats

Införandet av det nya direktivet kommer att skapa större harmonisering och säkerställa att produkter och organisation kan göra samma anspråk i alla 27 EU-länder. I Sverige har Konsumentombudsmannen reglerat reklamationer kopplade till miljömärkning så detaljerat och under lång tid vilket gör att de förändringar som krävs av svenska företag inte kommer att vara lika omfattande som de förändringar som krävs av våra europeiska motsvarigheter.

Men det nya kravet på ett EU-intyg om överensstämmelse och behovet av att följa en mer grundlig metod för miljömässigt fotavtryck kommer att skapa en betydande förändring i hur företag gör miljöuttalanden. Remiss-fasen kan leda till förändringar av direktivet, men det är troligt att de huvudpunkter som nämns ovan kvarstår. Den ökade tydligheten kring vad som krävs för att göra miljöuttalanden välkomnas av ZeroMission och vi hjälper gärna dig och ditt företag med eventuella problem som uppstår när du försöker följa detta nya direktiv om miljöuttalanden.