Den globala uppvärmningen går i snabb takt upp mot farliga nivåer där olika ”tipping points”* uppnås och klimatförändringarna accelererar. Vetenskapen är tydlig med att vi både måste minska världens klimatpåverkande utsläpp och samtidigt binda in kol från atmosfären. Därför hjälper ZeroMission kunder att arbeta utifrån modellen Mäta – Minska – Binda CO2, vilket inkluderar att mäta utsläppen i alla led, reducera dem utifrån vetenskapliga mål och samtidigt ta ansvar för de utsläpp som görs just nu. Genom att finansiera skogsprojekt, en metod tillgänglig här och nu, fångas koldioxid in från atmosfären samtidigt som det ger positiva effekter för människor och miljö.

Mäta CO2

Ett företags koldioxidavtryck är ett mått på de totala växthusgasutsläpp som direkt och indirekt är kopplade till dess verksamhet. Avtrycket kan också beräknas per produkt, eller per sortiment. Att göra en beräkning av ert företags koldioxidavtryck är att göra en spegling av vilken påverkan ert företag har på miljön när det gäller klimatförändringar, med hänsyn till alla aktiviteter från produktion till distribution och vidare – ett helt nödvändigt första steg för att minska utsläppen.

Att mäta klimatpåverkan har på senare år, med hållbarhetslagstiftning som CSRD, blivit något som alltmer inkorporeras i företags övergripande strategier. Nu betraktas det närmast som en hygienfaktor. Men utvecklingen sträcker sig längre än lagstiftning. Företag som inte har koll på sitt koldioxidavtryck blir mindre attraktiva för investerare, intressenter, kunder och anställda.

Men vilka utsläpp är det då som beräknas, och måste alla aktiviteter tas med? Ja, helst. Men det viktiga är att först fokusera på de största källorna till utsläpp och att vara transparenta i era tillvägagångssätt, både i metodologin och i extern kommunikation. Det är viktigt att sträva efter att inte vilseleda, gömma eller på något sätt försköna faktiska utsläpp. När det kommer till att inse vad som faktiskt ska beräknas kan en förstudie vara till hjälp. En förstudie definierar vad som ska mätas, med hänsyn till utsläppens storlek, önskemål och eventuell lagstiftning, och är ett bra sätt att ge relevanta insikter om verksamheten vilket utgör en stabil grund för fortsatta beräkningar.

Men sen? Det kan verka komplicerat, men sanningen är att det aldrig varit så lätt att beräkna klimatpåverkan från produkter eller verksamheter som nu, och marknaden för att tillgodose behoven är ständigt växande. Borta är tiden då klimatberäkningar gjordes i krångliga och svårhanterliga ark i Excel. För hållbarhetsansvariga idag finns webbaserade plattformar till hands, anpassade till allt ifrån stora bolag med internationell verksamhet, till små lokala tjänsteföretag.

Minska CO2

Så. Nu har ni alla beräkningar på plats, har gjort er hemläxa och det har gett ett resultat. Ni har nu en glasklar bild av varifrån era utsläpp kommer. Men vad händer nu? Ett naturligt nästa steg är att sätta strategier för att minska er klimatpåverkan. Men alla som varit i den sitsen vet att det verkligen är lättare sagt än gjort, så hur ska ni egentligen gå till väga? Vi börjar med att äta elefanten i småbitar.

Det är viktigt att bottna i frågan och vara tydliga med era mål. Att påbörja resan mot att minska utsläppen kräver ofta stora förändringar i en verksamhets förehavanden, och här är det av yttersta vikt att alla stävar åt samma håll så att ledning, medarbetare och styrelse förstår de förändringar som måste till för att skapa förändring. Acceptans att det är svårt måste gå hand i hand med beslutsamhet och kreativitet. Modiga företag visar redan att det går att växa och samtidigt minska utsläppen.

Binda CO2

När ni tagit er hela vägen hit, genom att först kartlägga och beräkna utsläppen för att sedan sätta strategier för att minska, ska ni verkligen stanna upp och klappa er själva på axeln. Dock är ni inte riktigt hela vägen i mål. För faktum är att FNs klimatpanel IPCC är tydlig med att vi kommer att behöva använda oss av negativa utsläpp – sätt att binda koldioxid från atmosfären, ert CO2-avfall – för att ha en möjlighet att klara Parisavtalets 1,5-gradersmål. Detta oavsett hur snabbt vi lyckas minska utsläppen.

I grunden handlar det om att företag har ett ansvar för den klimatpåverkan ni ger upphov till, precis på samma sätt som ni redan tar fullt ansvar för era övriga sopor. Att finansiera klimatprojekt, samtidigt som ni minskar er klimatpåverkan, kan vara både ett incitament till att fortsätta genomföra åtgärder och visa på ett ansvarsfullt förhållningssätt under tiden. Få företag kan nå noll klimatpåverkan direkt. Ett sätt att visa att ni tar ansvar här och nu är då att köpa kolkrediter för den klimatpåverkan ni inte kan bli av med direkt. Det är också ett sätt att skapa ett incitament för företaget att minska klimatpåverkan och få en kontinuitet över tid, alla reduktionsåtgärder som lyckas kommer ju minska kostnaden för kolkrediter så att ni över tid spar pengar genom att minska utsläppen.

Men på tal om kostnader, hur kan kostnaden motiveras? Egentligen går det som tidigare nämnt att se koldioxid och andra växthusgaser som ett avfall, precis som glas- och metallförpackningar eller uttjänta glödlampor och batterier. Det är material i ett kretslopp som behöver hanteras och i viss mån återföras till kretsloppet för att göra nytta, annars ansamlas det på fel ställe och ställer till stora problem. Kol från fossila bränslen ska inte vara i atmosfären, precis som att tungmetaller från jordskorpan inte ska vara i biosfären. Och precis som att företaget betalar för att någon ska komma och hämta ens sopor från kontoret så behöver ni betala för att någon ska binda den extra klimatpåverkan, ert CO2-avfall, er verksamhet gett upphov till. Skillnaden mot de vanliga avfallsfraktionerna är att växthusgaser inte syns, och att det fortfarande är frivilligt att betala avfallshanteringen av dem.

ZeroMissions lösning för en effektiv, billig, storskalig metod för att lagra in koldioxid stavas – träd. Friska, mångsidiga skogar binder kol och hjälper till att mildra klimatförändringarna. Det vet vi. Men träd är mer än bara en kolsänka. Till skillnad från tekniska lösningar för negativa utsläpp förbättrar de livsmiljöer för djurliv, förhindrar jorderosion, skapar försörjningsmöjligheter och bidrar till viktiga ekosystemtjänster. Det är dessa fördelar — bortom koldioxid — som talar för naturbaserade lösningar.

I projekt som utfärdar kolkrediter skapas klimatnytta på ett verifierbart sätt. Projekten förebygger, minskar eller binder koldioxid och förbättrar också sociala, hälsomässiga och ekonomiska förutsättningar för den lokalbefolkning som de berör. ZeroMission hjälper er att hitta projekt som gör nytta för såväl klimatet och miljön som människorna som lever där.

Vi måste agera nu. Klimatkrisen väntar inte. Genom att mäta, minska och binda koldioxid kan vi skapa positiva effekter för både er affär och för klimatet.

*Tipping points = en vetenskaplig term ofta använt i relation till att prata om effekterna av klimatförändringarna som beskriver ett överskridet scenario som inte går att backa ifrån.