När regelboken för länders klimatarbete ritas om påverkas deras ambitioner och med det lagar, investeringar och klimatmål. Det har i sin tur en påverkan på om klimatkompensation är additionellt, dvs. att finansiering genom utsläppskrediter får en avgörande effekt på om åtgärder skulle genomföras eller inte. 

De största standarderna för klimatkompensation, Gold Standard och Verra, presenterar just nu hur arbetet med klimatkompensation kommer att fortsätta under Parisavtalet. Att fortsätta hålla hög nivå på miljömässig integritet är högt upp på agendan. De förändringar som föreslås visar på flera sätt hur klimatkompensationsmarknaden kan komma utvecklas i framtiden. 

Tre lovande trender på klimatkompensationsmarknaden: 

 1. Komplettera länders klimatarbete: Till skillnad från Kyoto Protokollet kommer alla länder som skrivit på Parisavtalet att behöva sätta mål, så kallade Nationally Determined Contributions (NDCs). Det ställer nya krav på samarbete mellan statliga och frivilliga aktörer som implementerar klimatåtgärder. Det är viktigt att företag i rikare länder inte plockar lågt hängande frukter och lämnar de åtgärder som är mest kostsamma till länder med mindre resurser. Här kommer additionalitet att spela en viktig roll för att definiera aktiviteter som inte skulle skett inom ramen för länders egna klimatmål. 

2. Förnyat fokus på additionalitet och sårbarhet: Enligt studier från FN finns ett stort gap mellan länders åtaganden och IPCC:s rekommendationer. Det här ställer också högre krav på att klimatkompensationsprojekt verkligen är additionella och avgörande för klimatnyttan. Ett nytt sätt att tänka kring detta är sårbarhet eller vulnerability. Det innebär att man till högre grad bedömer projekt baserat på hur beroende de är av finansieringen från klimatkompensation. 

3. Ett ökat fokus på negativa utsläpp och naturliga klimatlösningar: I de mest realistiska scenarierna kommer vi inte bara behöva minska våra växthusgasutsläpp utan också binda kol från atmosfären. Under 2019 ökade intresset för naturliga klimatlösningar enormt, och nu pågår ett arbete inom de största standarderna för att utveckla nya metodologier för olika typer av kolbindning inom till exempel mangrove, jordbruk och markanvändning. 

Eftersom Artikel 6 av Parisavtalet (som beskriver systemet för utsläppshandel) inte har färdigställts ännu kan vi inte helt säkert veta hur frivilligmarknaden kommer utvecklas i framtiden. På ZeroMission har vi länge arbetat med klimatkompensation med fokus på projekt inom skog– och markanvändning och alltid med största möjliga positiva inverkan på en hållbar utveckling lokalt. Det sker genom de projekt vi samarbetar med inom Plan Vivo standarden, Fairtrade Climate Standard och Gold Standard. 

Vi är såklart glada att de stora internationella aktörerna inom klimatkompensation också rör sig i den riktningen!