För att sätta måttet i förhållande till något kommer här ett försök att göra denna vikt, mängd eller aktivitet begriplig. Det går nämligen att relatera ett ton av gasen CO2 till nästan vad som helst!

Enligt Naturvårdsverket släpper hushållen i Sverige ut ungefär 8 ton koldioxid per person. Utsläppen kommer från att vi reser, värmer våra hus, använder el, från maten vi äter och sakerna vi köper. Vi måste alla ner till 1 ton per person för att nå Parisavtalets klimatmål. I princip allt vi gör och väljer att spendera pengar på har en klimatpåverkan. Men hur mycket är då ett ton koldioxid?

Vikten

Ett ton är en vikt, det är 1000 kg. Det kan kännas som ett konstigt sätt att mäta mängden gas. Gaser svävar ju runtomkring och känns inte alls särskilt tunga. Luften vi andas är ett exempel på en gas som är en blandning av syre, kväve, argon, osv. Men alla gaser har en vikt, och den beror direkt på vilka atomer som gasen innehåller. Kol (C) och två syre (O2) väger tillsammans 7,3 x 10^-23 gram per molekyl.1000 kg koldioxid motsvarar:

• 1,38 x 10^28 stycken CO2 molekyler (det heter tydligen “kvadriljard” när det är 28 nollor efter talet)

Men i mer begripliga mängder kan vi också säga att det motsvarar 1000 mjölkpaket, ca 15 000 ägg eller 5 gånger världsrekordet i tyngdlyftning (ryck, Iran från 2016).

Barnsligt lätt: ett enkelt experiment för att visa att gas har en vikt. 

Volymen

Eftersom utsläppen är i from av gas (men färglösa) kan vi visualisera ett ton koldioxid som en volym. Om vi antar normalförhållanden så fyller ett ton CO2 i gasform ca 545 kubikmeter. Det motsvarar:

• En rund luftballong med 10 meter i diameter

• Strax över 4 simbanor i 25-metersbassängen

• Över 6500 flyttkartonger!

• Eller 96 000 fotbollar i en hög.

• …och för att fylla bollen skulle det behövas 1100 ton.

Sakerna vi gör

Det som kanske är mest relevant är inte hur stor plats eller hur tungt ett ton är, utan vilka val det motsvarar i vardagen. Vad är det jag gör som orsaker utsläppen, och vad måste jag ändra för att komma ner till 1 ton per år? Här kommer några mått.

Elektroniken

• Hårtorken – 20 000 timmar om du har grön el! Tyvärr bara 2000 timmar med “fulel”.*

• TV-serier: 70 000 säsonger framför TV. Fast om du har projektor blir det bara 18 500. OBS! Här inkluderar jag bara drift av TV. Streamar du? Då kan det vara värt att kolla in Greenpeace analys av dina streamingtjänster och hur de jobbar med förnybar energi till sina servrar. Netflix är ingen vinnare…

• Dammsugning – över 3000 timmars städ kan du få in på 1 ton koldioxid.

Mat? Hur äter jag upp ett ton koldioxid…

• Nötkött – 36 kg

• Fläskkött – 215 kg

• Quorn – 250 kg

• Kyckling – 380 kg

• Linser och bönor – 1600 kg

• Ris, pasta, kolhydrater – 1250 kg

Livet är en buffé! Vad skulle du välja om varje ton CO2 kostade 1000 kr?

Jag skulle också kunna köpa…

• 4 Macbook Air datorer, om jag använder dem i 4 år.

• 18 iPhone 7, om jag använder dem i 3 år

• 30 par Levi jeans

Om jag får lust att resa istället, skulle jag kunna åka…

• 400 mil med min bil (Umeå – Istanbul)

• 450 mil med flyget (Stockholm – Monaco)

• 2900 mil med bussen (mer än halva varvet runt jorden)

• 700 mil med min elbil

• 7000 mil med tåget

Ett ton CO2 är också vad som binds i ett mindre träd (lite beroende på art förstås), och är den mängd som ett certifikat från ett verifierat klimatkompensationsprojekt motsvarar. Ett ton har alltså en kostnad. Vissa företag väljer att sätta ett internt pris på ett ton CO2, och då kan det handla om allt från 100 till 1000 kronor för ett ton. Medelvärdet enligt den senaste rapporten från Green Biz och Trucost är ca 300 kr/ton bland dessa företag. I framtiden spås kostnaden för ett ton stiga drastiskt, kanske upp mot 1000 kr/ton.

Vad skulle du prioritera om sakerna jag listat ovan skulle

vara 1000 kronor dyrare?

*Uppskattat baserat på IEA’s energimix Sverige, 2017

Källor:

Beräkningar baserade på emissionsfaktorer för genomsnittliga aktiviteter, i den mån möjligt inkluderar dessa livscykelperspektiv och är geografiskt specificerade. Syftet med siffrorna är att ge en vägledande uppfattning. Intresserad av mer exakta siffror? Eller att få se beräkningarna här? Hör av er så berättar vi.

Den här bloggen är en återpublicering av en blogg skriven hösten 2018.