Vad betyder spendbaserad och aktivitetsbaserad i GHG protokollet?

• Spendbaserad beräkning

  Från engelskans ”money spend”. Bygger på att du rapporterar ekonomiska data. Du använder inköpskostnader och multiplicerar dem med schablonmässiga utsläppsfaktorer, till exempel “kg CO₂e* per spenderad krona”. Det är snabbt, enkelt och fungerar ofta bra för Scope 3-utsläpp** när detaljerade data saknas.

• Aktivitetsbaserad beräkning

  Använder faktiska data på hur mycket som faktiskt använts eller utförts – till exempel antal liter bränsle, kWh el, ton avfall eller kilometer transporter. Det kräver mer detaljerad datainsamling men ger långt mycket bättre precision.

Fördelar och nackdelar spendbaserad och aktivitetsbaserad

Hur går man från spend- till aktivitetsbaserad data?

För många företag kan en spendbaserad beräkning vara ett första steg – men vårt råd är att det inte bör vara er slutstation. Om priset på en vara du köpt in går upp kan det verka som att utsläppen av varan ökar – trots att du inte ökat ditt inköp. Därför kan spendbaserad data vara missvisande.

Genom att successivt öka andelen aktivitetsbaserad data kan du bygga en mer robust och handlingskraftig klimatstrategi som möjliggör korrekt uppföljning över tid.

– Aktivitetsbaserad data gör det möjligt för er att följa upp data korrekt över tid, så att ni kan förbättra er beräkning i enlighet med GHG protokollet, säger Johan Hodell, head of team calculation & strategy på ZeroMission. 

Så kan du börja:

1. Identifiera de största källorna till utsläpp i din organisation – Kallade ”hotspots” i Scope 3. Beroende på företagstyp kan det vara resor, inköp eller producerad vara.
2. Prioritera områden där aktivitetsdata är tillgänglig – till exempel elförbrukning eller transporter.
3. Engagera leverantörer – be om produkt- eller leverantörsspecifika utsläppsdata. Utsläppen av en producerad vara kan skilja mycket beroende på faktorer som materialval och produktionsland, så var inte rädd att ställa frågan.
4. Automatisera datainsamling – digitala verktyg eller integrerade system kan underlätta om de finns tillgängligt.

Oavsett metod är det viktigt att regelbundet uppdatera din beräkning för att följa upp effekterna av de klimatåtgärder ni gör inom er organisation.

Från beräkning av koldioxidutsläpp i GHG protokollet till handling

Kort sagt – en aktivitetsbaserad klimatberäkning gör det möjligt att se effekterna av konkreta åtgärder, till exempel intern energieffektivisering, transportoptimering eller val av leverantörer. Den ger dig också bättre underlag för omställningsplaner och klimatfinansiering, samt kan stärka er trovärdighet i kommunikation om klimatmål och netto-nollstrategier.

Att gå från spend till aktivitet handlar alltså inte bara om att förbättra datakvaliteten – det handlar om att skapa riktig klimatnytta.

På ZeroMission använder vi en plattform för hållbarhetsredovisning som bygger på en databas av över 100 000 emissionsfaktorer. Det gör att du enkelt kan följa upp dina faktiska aktivitetsbaserade utsläpp över tid och med bibehållen hög precision – utan att du själv behöver vara en klimatexpert.

Våra hållbarhetsstrateger hjälper dig längs vägen.

*koldioxidekvivalent – ett begrepp som betyder att alla växthusgaser, inte bara koldioxid, tagits med i beaktning.

**scope 3 – Greenhouse Gas Protocols benämning av indirekta utsläpp, dvs utsläpp som sker utanför er värdekedja