Naturbaserade klimatlösningar mot net zero

För att förstå varför klimatprojekt som Paskaia är viktiga behöver vi förstå vad naturbaserade klimatlösningar är och varför de spelar en avgörande roll i klimatarbetet. Enkelt uttryckt handlar det om lösningar som med naturens hjälp aktivt binder, eller “dammsugare”, koldioxid från atmosfären. Det kan handla om att bevara eller återplantera skog, använda biokol eller återväta våtmarker.

FN:s klimatpanel IPCC är tydlig: vi måste binda mer koldioxid än vi släpper ut för att klara klimatmålen. Det räcker inte med att minska utsläppen. Naturbaserade lösningar är – enligt IPCC – helt avgörande för att vi ska ha en chans att begränsa den globala uppvärmningen.

Här kommer kolkrediter in i bilden. När ett företag köper en certifierad kolkredit finansierar det ett specifikt klimatprojekt – och bidrar direkt till kolinlagring som annars inte hade skett. Det är ett konkret sätt att ta ansvar för de utsläpp som ännu inte går att eliminera helt, på vägen mot net zero.

La Mosquitia – en värdefull skog under hot

Paskaia ligger i La Mosquitia i Honduras – hem till Amerikas näst största regnskog efter Amazonas. Trots sin storlek och sitt enorma naturvärde har området under lång tid kämpat med avskogning, konflikter markanvändnings och återkommande skogsbränder.

Befolkningen i La Mosquitia tillhör Honduras ursprungsfolk. Som så många andra ursprungsgrupper är de marginaliserade och lever under hårda ekonomiska förhållanden – över 90 procent av invånarna lever under fattigdomsgränsen. De är starkt beroende av skogen och naturen för sin överlevnad, genom jakt, fiske och jordbruk. Men det område som en gång var täckt av träd har genom åren exploaterats till att nu mest likna savann, kraftigt påverkad av bränder och exploatering.

Klimatprojektet Paskaia – ”att bygga för framtiden”

Paskaia – ett ord som på ursprungsfolkets språk Miskitu betyder ”att bygga för framtiden” – startades 2018 av forskare från Uppsala universitet i nära samverkan med lokalbefolkningen. Målet var att skapa en långsiktigt hållbar förvaltning av marken, med lokalsamhället i centrum.

Det första steget var att säkra äganderätten till den mark som befolkningen levt av i hundratals år – ett arbete som initierades av lokalsamhället självt. Med äganderätten säkrad kunde fokus skiftas till att aktivt skydda och återställa det degraderade området.

Agroforestry mot net zero  

Lokala brandbrigader utbildades i brandkontroll och utrustades med verktyg för att på ett helt annat sätt än tidigare kunna skydda sin mark. Med branden under kontroll och äganderätten tryggad påbörjades det systematiska återplanteringsarbetet av träden. Projektet inkluderar bland annat karibisk tall och mahogny, men också så system för så kallad agroforestry – skogsjordbruk – där grödor som banan, kakao och bönor odlas parallellt med träd. Det bidrar positivt till klimatet, och ger samtidigt lokalbefolkningen mat.

Idag skyddar projektet Paskaia ett område på över 400 hektar – motsvarande ungefär 560 fotbollsplaner. Skogen kommer tillbaka. Och det är hela samhället som är involverat: ungdomar, kvinnor och äldre deltar alla i de samskapande processer som bygger upp både områdets natur och samhällets resiliens.

Klimatnytta som går att mäta – och köpa

Den klimatmässiga nyttan av Paskaia är konkret och kvantifierbar. Alla levande träd och växter binder koldioxid från atmosfären genom fotosyntesen. Ett vuxet träd i tropiska områden kan binda ungefär 25 kilo koldioxid varje år – vilket motsvarar en bilresa på någonstans runt 13–15 mil, vilket i sin tur motsvarar en resa tur och retur mellan Stockholm och Västerås med en bensindriven bil. Och då handlar det alltså bara om ett träd, under ett enda år.

Det som gör kolinlagring i skog så värdefull ur ett klimatfinansiellt perspektiv är att den går att kvantifiera och verifiera av oberoende tredje part. Det innebär att det går att utfärda certifierade kolkrediter som direkt motsvarar den kolinlagring som sker i projektet. Svenska företag kan därför stödja Paskaia genom att köpa kolkrediter, och därmed finansiera både klimatnytta och alla de sociala nyttor som projektet levererar.

Bidrar till fem av FN:s globala hållbarhetsmål

Paskaia bidrar verifierat till fem av FN:s globala hållbarhetsmål: Ingen fattigdom (mål 1), God hälsa och välbefinnande (mål 3), Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt (mål 8), Ekosystem och biologisk mångfald (mål 15) samt Genomförande och globalt partnerskap (mål 17). Företag som finansierar projektet bidrar alltså till något betydligt större än en siffra på ett koldioxidkonto.

Varför högkvalitativa kolkrediter spelar roll mot net zero

I takt med att den frivilliga marknaden för kolkrediter växer ökar också vikten av att välja rätt. Alla kolkrediter är inte likvärdiga. Högkvalitativa, certifierade krediter – som de från Paskaia – bygger på oberoende verifiering, långsiktig planering och mätbara resultat. Ett viktigt verktyg på vägen mot net zero.

Företag som vill ta sitt klimatansvar på allvar behöver både minska sina egna utsläpp och balansera de utsläpp som ännu inte går att eliminera. Certifierade kolkrediter från väl verifierade projekt är idag ett av de mest effektiva sätten att göra det – och samtidigt bidra till positiv förändring i de delar av världen som drabbas hårdast av klimatförändringarna.

Mer än ett trädplanteringsprojekt

Paskaia är ett levande bevis på att verklig klimatnytta och social hållbarhet inte bara kan – utan måste – gå hand i hand. Genom att sätta lokalsamhället i centrum, skydda och återbeskoga marken, och skapa nya hållbara inkomstkällor bygger folket i La Mosquitia inte bara upp sin skog igen. De bygger en starkare och mer motståndskraftig framtid för kommande generationer.

Det är den typen av projekt som ZeroMission arbetar med – och som vi tror att fler företag bör känna till och stödja. För det är så klimatförändringen bekämpas: inte med enstaka insatser, utan med långsiktiga, certifierade och holistiskt hållbara klimatlösningar.

Kontakta oss om du vill veta mer om Paskaia.