november 20, 2026
Sedan den 1 januari 2026 betalar företag som importerar stål, aluminium, cement och gödsel till EU för utsläppen från varorna. Ändå svarade många deltagare på vårt senaste webbinarium att de inte visste vad CBAM är. Vi bad Emelie Porter på CBAMBOO, experter på CBAM, att reda ut vem som berörs, vad det kostar och varför leverantörernas data avgör slutnotan.
CBAM står för Carbon Border Adjustment Mechanism, på svenska EU:s gränsjusteringsmekanism för koldioxid. Enklast beskrivs den som en klimattull.
Bakgrunden är att tillverkare inom EU redan betalar för sina utsläpp genom EU:s utsläppshandel. Utan motsvarande krav på importerade varor finns en risk att produktionen flyttar till länder med svagare klimatregler. CBAM är till för att jämna ut det gapet och säkerställa att den som importerar får betala samma koldioxidpris som en tillverkare i EU.
”Man kan se CBAM som EU:s klimattull. Den som importerar vissa varor behöver betala för utsläppen, precis som tillverkarna av samma varor inom EU redan gör”, säger Emelie Porter, Customer Success Lead på CBAMBOO
I dag omfattas järn och stål, aluminium, cement, gödselmedel, vätgas och el. Den skarpa fasen startade den 1 januari 2026.
Importerar ditt företag mer än totalt 50 ton CBAM-varor per år omfattas ni. Gränsen gäller den sammanlagda vikten av alla. Den som importerar 25 ton aluminium och 25 ton stål har alltså nått gränsen.
Företag över gränsen måste bli auktoriserade CBAM-deklaranter. Enligt EU kan handläggningen ta upp till 180 dagar. CBAMBOO rekommenderar att man räknar med ungefär tre månader och att företag ansöker så snart som möjligt för att inte leveranser bli stoppade i tullen och bli onödigt kostsamma.
Vad CBAM kostar beror på vara, ursprungsland och hur varan är tillverkad. Stål från ett land där produktionen bygger på kol får en högre avgift än stål som tillverkats med renare energi. Den största skillnaden avgörs ändå av vilken data importören kan visa upp.
Saknas faktiska utsläppsdata från leverantören används EU:s standardvärden. Enligt Emelie kan avgiften då hamna på 300–600 euro per ton vara, men med verifierade utsläppsdata från leverantören kan den sjunka till 50–100 euro per ton.
Samma princip gäller i företagets egen klimatberäkning. Ju närmare den faktiska aktiviteten datan ligger, desto mer rättvisande blir resultatet. Schabloner och uppskattningar ger däremot ofta en sämre bild av verkligheten.
Hur mycket man betalar beror jättemycket på om man kan få faktiska utsläppsdata eller om man måste använda standardvärden. Det kan vara en väldigt stor skillnad, säger Emelie Porter, Customer Success Lead på företaget CBAMBOO.
Trots att CBAM bara har gällt fullt ut sedan årsskiftet syns effekterna redan i affärerna. Leverantörer som säljer mycket till EU har starka skäl att ta fram verifierade utsläppsdata, eftersom det gör det billigare för kunderna att köpa från dem.
”Vi ser att det skrivs in i kontrakt mellan importörer och leverantörer: når ni den här utsläppsnivån betalar vi så här. Så specifikt har jag inte sett det tidigare”, säger Emelie Porter på det Londonbaserade företaget CBAMBOO.
Från 2028 planerar EU att även inkludera så kallade nedströmsprodukter, till exempel tvättmaskiner. Då räknas bara stål- och aluminiuminnehållet, inte plasten. Längre fram diskuteras kemikalier, glas och plast. Textilier nämns ibland i samband med 2030, men något datum är inte bestämt.
Emelie tror att vi rör oss mot fler koldioxidpriser på produktnivå. Det handlar dock inte om ett gemensamt globalt system, utan om flera system som kan tala med varandra. Har leverantören redan betalat ett koldioxidpris i sitt hemland kan det räknas av mot CBAM-avgiften. Storbritannien inför ett eget CBAM den 1 januari 2027.
För import från länder utanför EU men med nära handelsband, som Schweiz och Norge, beror det på varan och avtalen. Där lönar det sig att fråga en expert om just sitt fall.
”Ta hjälp. Det krävs ganska mycket av leverantören att ta fram faktiska data, och många av de leverantörer jag pratar med har inte så bra koll ännu,” säger Emelie Porter.
CBAM och företagets egen klimatberäkning hänger ihop. Båda kräver bra data från leverantörerna och en tydlig bild av var utsläppen uppstår. Vi märker att allt fler företag ställer klimatfrågor till sina leverantörer, och att leverantörerna börjar inse att de behöver kunna svara.
På ZeroMission hjälper vi företag att beräkna sin klimatpåverkan i scope 1, 2 och 3, att strukturera datainsamlingen från leverantörer och att gå från resultat till en konkret omställningsplan. Har du specifika frågor om CBAM, till exempel om import från Schweiz eller Norge, förmedlar vi gärna kontakten med CBAMBOO.
Se vårt webbinar om CBAM i efterhand: