Det är svårt att få fram tillförlitliga siffror om AI:s klimatpåverkan

En grundläggande utmaning är att techbolagen sällan redovisar hur mycket energi deras AI-tjänster faktiskt förbrukar. Det gör det svårt — för företag, forskare och beslutsfattare — att bedöma vad en enskild AI-förfrågan innebär för klimatet. Det vi vet bygger till stor del på uppskattningar och modellering från oberoende forskning.

Så mycket el förbrukar AI och datacenter

Bakom varje AI-fråga, varje internetsökning och varje streamad film finns en fysisk byggnad: ett datacenter. Det är stora anläggningar fyllda med servrar som lagrar och bearbetar digital information dygnet runt.

Datacenter förbrukade ungefär 415 terawattimmar (TWh) el globalt under 2024 — motsvarande cirka 1,5 procent av världens totala elanvändning. AI är den enskilt viktigaste drivkraften bakom tillväxten. Enligt IEA beräknas elanvändningen från datacenter mer än fördubblas till omkring 945 TWh år 2030 (IEA, 2025).

För att ge ett konkret perspektiv: Google har jämfört energiåtgången för att skicka en textfråga till AI med att titta på TV i 9 sekunder (Elsworth et al., 2025).

AI-servrar i USA kan stå för tio procent av landets elanvändning år 2030

En studie publicerad i Nature Sustainability, med forskare från bland annat KTH, Cornell och Oxford, beräknar att enbart AI-servrar i USA till 2030 kan förbruka upp till tio procent av landets nuvarande elanvändning — en mängd jämförbar med Tysklands totala årskonsumtion (Xiao, Nerini et al., 2025).

Studien visar också att energimixen spelar stor roll: en snabbare omställning till förnybar el kan minska AI-sektorns utsläpp med över 15 procent, medan en långsammare takt riskerar att öka dem med ungefär 20 procent.

AI:s koldioxidavtryck och vattenanvändning

Klimatpåverkan från AI handlar inte bara om el. En studie av de Vries-Gao (2026) beräknar att AI-systemens totala koldioxidavtryck under 2025 landade på mellan 32,6 och 79,7 miljoner ton CO₂e. Utöver växthusgaser pekar forskningen på ett betydande vattenavtryck: AI-systemens totala vattenförbrukning uppskattas till 312,5–764,6 miljarder liter under 2025 — jämförbart med den globala årsförbrukningen av flaskvatten.

Behovet av ökad transparens om AI:s miljöpåverkan

En central metodologisk utmaning är att varken IEA:s statistik eller techbolagens hållbarhetsrapporter i dag särskiljer AI-specifika arbetsbelastningar från övrig datacenterverksamhet. Det försvårar uppföljning och jämförbarhet. För att klimatarbetet ska kunna hålla jämna steg med AI-utvecklingen behövs tydligare redovisningsstandarder och bättre dataunderlag.

ZeroMission följer utvecklingen löpande.

Räknar du på AI-användning i din klimatrapportering?

Det är en fråga många hållbarhetsansvariga brottas med just nu. Kontakta en av våra klimatstrateger — vi hjälper dig att hantera Scope 3-utsläpp, datainsamling och rapportering enligt CSRD och GHG-protokollet.

Källor: Elsworth et al. (2025), Measuring the Environmental Impact of Delivering AI at Google Scale, arXiv:2508.15734 IEA (2025), Energy and AI, World Energy Outlook Special Report KTH Climate Action Centre (2025), om Xiao, Nerini et al. (2025), Environmental impact and net-zero pathways for sustainable artificial intelligence servers in the USA, Nature Sustainability de Vries-Gao, A. (2026), The carbon and water footprints of data centers and what this could mean for artificial intelligence, Patterns 7, CellPress Luccioni, S., Jernite, Y. & Strubell, E. (2024), Power Hungry Processing: Watts Driving the Cost of AI Deployment?, ACM FAccT 2024