Klimatkrisen hotar biologisk mångfald

En högre temperatur påverkar livsmiljöerna för alla ekosystem globalt. Arter tvingas anpassa sig, migrera till nya områden eller riskera att utrotas. Det gäller särskilt arter med liten utbredning och som har långsam reproduktion. Om ryggradsdjur, fåglar, fiskar och insekter migrerar till nya områden påverkar det de existerande ekosystemen, både de platser de försvinner ifrån och de nya områden de flyttar till, speciellt om dessa redan är utsatta för klimatets påfrestningar. En följd är att nya rovdjur kan dyka upp som ekosystem eller specifika arter inte har något utvecklat skydd mot.

Även i haven hotas den biologiska mångfalden starkt av klimatförändringarna. Världshaven tar varje år upp ca 25-30% av all koldioxid som varje år släpps ut i atmosfären, enligt FNs klimatpanel IPCC. Det gör att haven försurar vilket i sin tur starkt hotar marina ekosystem, till exempel korallrev.

Minskad biologisk mångfald hotar alla arter av pollinerande insekter vilket ger försämrad växtlighet. 

Förlusten av biologisk mångfald förstärker klimatkrisen

Ekosystemens funktioner och förmåga att reglera klimatet påverkas starkt när förlusten av biologisk mångfald minskar, vilket visar sig på flera sätt. Skogar och all annan växtlighet, alger i haven inte minst, binder koldioxid genom fotosyntesen. När skogar avverkas eller ekosystem förstörs gör det att mängden koldioxid som lagras i växterna minskar, vilket leder till att koldioxiden stannar kvar som ett klimatavfall och koncentreras i atmosfären. Avskogning frigör också koldioxid som lagrats i träd, rötter och mark, vilket ytterligare påskyndar klimatkrisen.

Om ryggradsdjur, fåglar, fiskar och insekter migrerar till nya områden påverkar det de existerande ekosystemen.

När skogar och marktäckande växtlighet försvinner kan det leda till markerosion som frigör ännu mer koldioxid. Detsamma inträffar när våtmarker försvinner; förmågan att ta upp koldioxid minskar, något som driver på klimatkrisen.

Minskad biologisk mångfald hotar också alla arter av pollinerande insekter vilket ger försämrad pollinering, minskad växtlighet och därmed mindre mängd koldioxid som lagras i växtligheten.

Ekosystemens funktioner och förmåga att reglera klimatet påverkas starkt när förlusten av biologisk mångfald minskar, vilket visar sig på flera sätt.

En del av lösningen

Ekosystem med hög biologisk mångfald har en stark resiliens – motståndskraft – mot förändringar i klimatet, eftersom många arter tillsammans gör att ekosystemets funktioner upprätthålls.

Skogar och all annan växtlighet, alger i haven inte minst, binder koldioxid genom fotosyntesen.

Ekosystem där den biologiska mångfalden är hög är också temperaturreglerande eftersom växtlighet kyler ner temperaturen. I stadsmiljö där det finns träd blir temperaturen flera grader lägre under sommartid. Det är en av anledningarna till att många städer, där ibland Stockholm och Uppsala, antagit klimatmål om att öka trädens krontäckning i städerna (enligt kommunernas hemsidor). Mer våtmarker sänker också lufttemperaturen; en naturens luftkonditionering. Det är exempel på hur biologisk mångfald mildrar klimateffekterna.

Alla, individer och samhälle, kan själva göra mycket för att förstärka den biologiska mångfalden genom att odla, så ängsmark och plantera växter som pollinerare uppskattar. Aktörer i näringslivet kan i sin tur investera i projekt för biologisk mångfald.

Mer våtmark sänker lufttemperaturen; en naturens luftkonditionering. Det är exempel på hur biologisk mångfald mildrar klimateffekterna.

ZeroMission tillhandahåller en bred portfölj av klimatprojekt som bidrar till många av FNs globala hållbarhetsmål, ökad biologisk mångfald inte minst. Kontakta oss för att veta mer om hur du kan stötta ekosystem, bidra till ökad resiliens och hållbar markanvändning redan idag.