Tre spaningar för 2026:

1. Klimatledarskap drivet av vilja, strategi och affärsvärde
2. Nya ramverk för kolkrediter går från idé till operativ verklighet
3. Svenska företag ser stora affärsmöjligheter med omställningen

För mindre än ett år sedan var CSRD något majoriteten av svenska företag arbetade med att implementera. Förväntningarna var att det skulle leda till stora kliv framåt för företags klimatrapportering och hållbarhetsarbete. Detta har dock ryckts bort under året tillsammans med många fler europeiska regelverk för hållbarhet och klimat, CSDDD och EUDR för att nämna några.

Hållbarhetsdriven affärsutveckling

När reglering försvagas eller stannar av förskjuts ansvaret tydligt till företag som är villiga att integrera klimat- och miljömål i centrala affärsbeslut, verksamhet och riskhantering. Därför kommer hållbarhet år 2026 i mindre utsträckning att definieras av djärva utfästelser och i större utsträckning av stillsam, disciplinerad genomförandekraft.

Under 2025 gick flera ramverk från idé till nära operativ verklighet, däribland EU:s ramverk för certifiering av koldioxidavlägsnande (CRCF). De första CRCF-certifierade enheterna kan förväntas nå marknaden under 2026. 

Min bild är att fokus fortfarande kommer att ligga kvar mot att integrera hållbarhet i hur verksamheter faktiskt bedrivs. Klimatledarskap kommer under 2026 att drivas av vilja, långsiktig strategi och affärsvärde, snarare än regulatorisk efterlevnad.

Även om näringslivet åter igen visar vägen tas ändå steg framåt politiskt, framförallt kring användandet av kolkrediter som vi förhoppningsvis kommer börja se införlivas än mer under 2026. Under 2025 gick flera ramverk från idé till nära operativ verklighet, däribland EU:s ramverk för certifiering av koldioxidavlägsnande (CRCF) och dess första metoder, vilket troligtvis kommer leda till att de första CRCF-certifierade enheterna förväntas nå marknaden under 2026.

Den pågående uppdateringen av netto noll-standarden inom Science Based Targets initiative väntas lanseras i början av 2026, vilken ger kraftigt ökade incitament för företag att köpa kolkrediter för sina pågående utsläpp. En annan uppdatering i standarden är att det nu går att använda naturbaserade kolkrediter för att nå netto noll. Även ISO väntas anta en ny netto noll-standard under 2026 som också har förtydliganden och ökade incitament för användandet av naturbaserade kolkrediter.

Jag hoppas att 2026 blir ett år av leveranser gällande politik som stärker både offentligt och privat kapital för projekt som fångar in och binder koldioxid från atmosfären.

Koldioxidutsläpp i atmosfären

Samtidigt blinkar varningslamporna omkring oss alltmer intensivt – 2025 var ett dystert år för klimatet. Vi överskred planetens första irreversibla ”tipping point” i och med att korallreven nu skadats så illa av höjda temperaturer i vattnet till följd av mänsklig aktivitet att forskare bedömer att de  inte kommer kunna återhämta sig. 2025 är också året då vi överskrider 7 av de 9 planetära gränserna.

Medeltemperaturen de senaste åren överskrider 1,5 grader vilket är värre än de worst case-scenarion som klimatforskare tog fram för bara 5-10 år sedan. Halten av koldioxid-avfall vi människor släppt ut i atmosfären fortsätter att öka, med USA långt fram i ledningen globalt. Även om världens netto avskogning har minskat de senaste 10 åren är globala avskogningstakten över 4 miljoner ha/år, vilket motsvarar en yta stor som hela Danmark.

Den tråkiga, och förmodligen säkraste, spaningen för 2026 är att vi kommer att se ännu ett år av ökat extremväder, och det mest troliga är att det är människor i fattiga länder som kommer att påverkas allra mest.

Näringslivets roll i omställningen

Trots all denna motgång 2025, och trots att politiken och vetenskapen inte går hand i hand (något som klimatmötet COP30 i Brasilien är ett tydligt bevis på), är jag ändå försiktigt positiv inför 2026. Det hoppet kommer från företag som er!

Det positiva är att vi vet vad som behöver göras och att många av de tekniska lösningarna som krävs redan finns på plats. Vi vet att det finns stora möjligheter till att ställa om från beroendet av fossila bränslen.

Svenska företag ser stora affärsmöjligheter med omställningen och hur det skapat både innovationskraft och innovation. 

Jag deltog för några veckor sedan vid ett event arrangerat av IPCC, där det tydligt framgick att svenska företag ser stora affärsmöjligheter med omställningen och hur det skapat både konkurrenskraft och innovation. På ZeroMission ser vi samma sak i de omställningsplaner vi tagit fram åt företag under året. Vi har inte sett någon klimatomställningsplan innehåller aktiviteter som också ger direkta besparingar och ökad lönsamhet. Det är där vi vill att alla företag skall börja.

Det finns många tydliga kopplingar mellan att det som är bra för klimatet också är bra för affären. Vi hjälper dig gärna ta reda på vad just ditt företag kan göra.

Att ta ansvar för sitt klimatavfall – sina kvarvarande utsläpp – genom köp av kolkrediter har också en positiv påverkan på både klimat och affär. Vi ser en tydlig trend att fler företag, både stora och små, använder kolkrediter som en naturlig del av sin långsiktiga strategi.

Skogvaktare Jerry Lotawa i det Plan Vivo-certifierade projektet Drawa Nakau som bevarar skog på Fiji. Photo: Rob Rickman.

Det finns anledning av att se ljusglimtar även på global nivå. Jag tror att vi kommer att se en utbrytargrupp av länder som skapar ett eget klimattoppmöte – de som verkligen vill skapa förändring!

Jag känner med tillförsikt hopp inför 2026. Klimatfrågan är bland de viktigaste för företag och deras långsiktiga strategier.

Gör klimatet till din viktigaste fråga 2026! Inte för att du måste – utan för att du vill skapa förändring och stärka din affär. Tillsammans med oss på ZeroMission får ni personlig hjälp utifrån just ert företags behov. Kontakta oss idag för att accelerera er omställningsplan.