Hej Olivia! Du jobbar som klimatstrateg hos oss och har gjort det sedan oktober förra året. Hur är det egentligen?

Oj, jag har inte reflekterat så mycket över det om jag ska vara helt ärlig! Men det är roligt att hjälpa företag att beräkna sin klimatpåverkan och att göra djupare analyser. Sen har vi också väldigt trevliga kunder som vi jobbar med.

Olivia Gewert, klimatstrateg på ZeroMission

Du måste ju ha lärt dig en massa nytt sedan du började.

Ja, jag har fått en inblick i hur olika typer av företag jobbar och deras utmaningar när det kommer till klimatområdet. Har också lärt mig mer om Greenhouse Gas Protocol, jag gjorde klimatberäkningar innan jag kom till ZeroMission men inte i lika stor omfattning. Att ha en plattform som automatiskt beräknar åt en är mycket enklare och bekvämare för en själv som klimatstrateg än att sitta i ett Excel-dokument och koppla ihop celler. Här är arbetsflödet mycket smidigare i och med att allting finns på en plats. Vår plattform Our Impacts har en massa bra funktioner när det gäller till exempel att rapportera underlag och ge feedback också.

Oj det låter intressant. Kan du berätta mer om Our Impacts?

Ja ok, jag kan ta det från början. Vi har den webbaserade plattformen Our Impacts för att hjälpa företag att beräkna sina växthusgasutsläpp. Plattformen i sig har över 30 000 verifierade emissionsfaktorer för att beräkna klimatpåverkan av en mängd av aktiviteter! Allting samlas på ett och samma ställe med underlag, uppskattningar, antaganden och eventuella kommentarer.

Är allting aktivitetsbaserat?

På ZeroMission jobbar vi främst med aktivitetsbaserad data, eller verklig data (exempelvis 200 liter bensin), just för att det är den data som ger den mest rättvisande bilden av vad ens utsläpp är. Den andra typen av data är spend- eller kostnadbaserad, alltså data som baseras på hur mycket saker och ting har kostat (exempelvis el för 100 000 kr). Det går att använda men i sådana fall mer i syftet att få en uppfattning om utsläppens storlek eller hur man bör prioritera områden och utsläppskällor.

Spend-data är inget som ska användas för att årligen räkna på sina utsläpp, för då går det inte att se hur utsläppen förändras. Exempelvis har kostnaden av el ökat väldigt mycket det senaste året, men det betyder inte att utsläppen automatiskt ökat lika mycket. Faktum är att din elförbrukning kan ha minskat genom energieffektiviseringsåtgärder, men som inte kommer synas i och med ökningen av elpriset. Trist, eller hur?

Men hur funkar det egentligen?

Alla aktiviteter och emissionsfaktorer finns i plattformen, så kunden väljer den aktivitet som har gjorts och rapporterar in motsvarande data i plattformen. Hur många liter bensin köptes under året? Hur många hotellnätter spenderades och i vilken stad/land/kontinent? Hur många datorer köptes under året? Om kunden har en specifik aktivitet med en specifik emissionsfaktor kan vi givetvis lägga in det i plattformen.

Ok. Men om du ska lyfta de tre bästa sakerna med Our Impacts, vad skulle det vara?

Alltså, en grej som jag måste säga är det här med den mänskliga faktorn. Det finns en stor risk för fel om beräkningar görs manuellt i exempelvis Excel, till exempel att man har kopplat fel celler eller glömt att dela med 1000 eller liknande. Den biten görs automatiskt i plattformen, så risken för fel beräkningsmässigt minskar mycket. Jag tycker också om att allt samlas på ett och samma ställe, att man kan själv göra jämförelser mellan olika år direkt i plattformen och olika kategorier kund mäter på. Älskar såklart också det stora utbudet av emissionsfaktorer som finns!

Jag tänkte på det här med att många organisationer upplever det som svårt att få med allting i sitt Scope 3. Hur tycker du att man bör tänka där?

Om man precis har börjat klimatberäkna är det vanligt bland våra kunder att börja med de stora kategorierna för sin verksamhet, för att året efter öka på med fler kategorier. Då får kunden in rutiner att fråga efter data från sina leverantörer och sätter interna strukturer för datainsamling. Vi ser att det första året en kund börjar klimatberäkna är det klurigaste och tar mest tid, sen blir det enklare, smidigare och flyter på rätt bra.

Det låter klokt. Hur ser sen själva processen ut om man vill börja klimatberäkna med ZeroMission i Our Impacts?

Först gör vi en typ av förstudie och kollar vilka områden som ska tas med. Scope 1 och 2 tas alltid med, men vad är det i Scope 3 som ska tas med? Ibland är kunden insatt och ibland hjälper vi till, då diskuterar vi och tar de kategorier som är relevanta. Efter att vi satt en frågestruktur samlar kunden in den data och de underlag som behövs och rapporterar in i plattformen. För spårbarhet rekommenderar vi alltid att de skriver kommentarer och tar med annan viktig information. Det underlättar vår kvalitetsgranskning där vi ser så att allt ser bra ut. Har man rapporterat flera år med oss kan vi direkt se om någonting sticker iväg väldigt mycket, om exempelvis flygresor har ökat med tretusen procent kanske det inte är helt rimligt. Det kan bero på att det råkat bli en extra nolla vid rapporteringen.

När allt ser bra ut stänger vi klimatbokslutet och skickar ut rapporter till kund, och presenterar resultatet. Klimatbokslutet kan sedan ligga till grund för en analys och reduktionsplan av utsläppen. I det arbetet kan vi också hjälpa till genom att facilitera workshops.

Coolt! Som en sista fråga; vad är det bästa att jobba som klimatstrateg tycker du?

Oj! Det har jag inte heller reflekterat över, haha. Men det är kul att jobba med en bredd av många olika typer av företag. Det är också roligt att se att många vill göra något för klimatet. Återigen är våra kunder väldigt trevliga som tidigare nämnt, i alla fall mina.