Till skillnad från landlevande träd står mangrove med fötterna i vatten och djup lera. För att maximera kolinlagring är det en optimal lösning eftersom trädens löv och grenar bäddas in i sedimenten på havsbotten när de faller. Ett löv på marken släpper ut koldioxid. Men ett löv från mangroveträden bäddas istället in i havsbotten och koldioxiden frigörs därför inte. När kolen väl hamnat under jord lagras den där permanent. Enligt Professor Mark Huxham från Edinburgh Napier University som arbetar med mangroveprojekten utgör mangroveskogar bara 0,76% av den totala massan av träd på jorden, men de lagrar samtidigt in så mycket som 30% av allt kol som binds. Det finns över 50 gånger så mycket kol per hektar i mangroveskogar jämfört med vanliga regnskogar.

Förutom att vara optimala kolsänkor ger mangroveskogarna också skydd och är kända för att vara barnkammare åt hundratals fiskar, kräldjur och däggdjur. Men mangrove har också en annan viktig roll att spela. De agerar som en naturlig barriär mellan havet och byar nära kusten, vilket gör att de skyddar mot havshöjningar och översvämningar. Mangroveskogar har förmågan att utveckla nya rötter högre upp på stammen när vattennivåerna höjs, vilket gör dem till en självjusterande mekanism för att skydda kusten.

I ZeroMissions två mangroveprojekt i Kenya, Mikoko Pamoja och Vanga blue Forest, planteras tusentals träd varje år samtidigt som existerande mangroveskogar bevaras. Trots att det är olagligt att hugga ner mangroveträd i Kenya så förekommer illegal avskogning. Projekten har därför spelat en avgörande roll i att se till så att mangroven får stå kvar. För att säkerställa att behovet att trä som ved och byggmaterial möts planterar projekten andra träd som kan användas för dessa ändamål.

Mangroveplantor färdiga att sättas i leran.

Inkomsten från försäljningen av klimatkompensationskrediter möjliggör inte bara att mangroveskogarna skyddas och återbeskogas. Pengarna räcker också till att stärka samhället och skapa lokala jobb.

Dags att plantera.

Se det inspelade seminariet på vår hemsida och ta gärna del av en artikel i Dagens Nyheter om mangroveskogar.