Vad är SBTi Corporate Net-Zero Standard?

SBTi Corporate Net-Zero Standard är det globala ramverket för hur företag sätter vetenskapligt förankrade klimatmål – det vill säga mål som är i linje med vad klimatvetenskapen kräver för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C.

Över 11 000 företag världen över har hittills satt mål inom SBTi:s ramverk. Version 2.0 är en direkt respons på tio år av erfarenheter, konsultationer och pilottester, och utgör ett av de viktigaste klimatpolitiska dokumenten för företagsvärlden under 2026.

De viktigaste nyheterna i version 2.0

1. Från ambition till handling – en ny åtgärdshierarki

Den kanske viktigaste förändringen i v2.0 är att standarden rör sig från att enbart sätta mål till att aktivt stödja hur målen genomförs. En tydlig implementeringshierarki introduceras:

1. Direkta åtgärder – minska utsläpp direkt i den egna verksamheten och värdekedjan (effektivisering, bränslebyte, leverantörsdialog)
2. Systemåtgärder – agera inom delade system, exempelvis el- eller gasnät, via marknadsmekanismer med hög integritet
3. Sektorsåtgärder – som sista alternativ, när de övriga nivåerna är uttömda, kan sektorsövergripande åtgärder vidtas

Det här innebär att marknadsmekanismer, till exempel som ursprungsgarantier, får en tydligare roll i standarden.

2. Två kategorier av företag: Kategori A och B

Version 2.0 inför en formell uppdelning av företag i Kategori A och Kategori B, baserat på storlek och geografi:

Det här är en av de mest konkreta förändringarna: SME-företag och bolag i låginkomstländer får lättnader i kraven, utan att behöva lämna ramverket.

3. Löpande ansvar för utsläpp — Ongoing Emissions Responsibility

Version 2.0 introducerar ett regelverk för företag som vill ta ansvar för sina kvarstående utsläpp (residualutsläpp), vid sidan av det obligatoriska arbetet med att minska utsläppen.

• Ambitionsnivån är flexibel: 1–100 % av löpande utsläpp
• Godkända åtgärder: klimatfinansiering genom kolkrediter (kortsiktiga och långsiktiga), koldioxidavskiljning (CCS), klimatanpassning

Från 2035 blir detta obligatoriskt för alla företag – samtidigt som krav på neutralisering av residualutsläpp vid tidpunkten för netto-noll är konstant.

4. Nya alternativ för scope 1-mål

Tidigare krävde standarden i princip absoluta utsläppsminskningar. Version 2.0 erbjuder nu tre vägar:

• Absolut utsläppsminskning – rak linje av minskning från baslåret mot netto-noll år 2050
• Sektorspecifik minskning – för sektorer med sektorsspecifika intensitetsvägar (exempelvis stål, cement, kemi)
• Mål baserat på tillgångars livscykel – för företag med lång livslängd på sina anläggningstillgångar, som fasas ut enligt en kolbudget

Alla tre vägar leder mot netto-noll senast 2050.

5. Uppdaterade regler för scope 2 — elursprung och tidbegränsning

Scope 2-mål fokuserar på omställning till fossilfri elproduktion. Nyheter inkluderar:

• Kontrakt med kraftverk upp till 15 år gamla tillåts (för att möta affärsmässiga finansieringscykler)
• Kraftköpsavtal (PPA) kan vara längre om kraftverket är under 36 månader gammalt
• Befintliga kontrakt behöver inte omförhandlas
• Storskaliga elförbrukare måste rapportera andelen el matchad med fossilfri produktion på timbasis (hourly matching)
• Timbaserad matchning ger möjlighet till frivillig SBTi-certifiering

6. Mer flexibla scope 3-mål

Scope 3 – indirekta utsläpp i värdekedjan – är ofta det svåraste att hantera. Version 2.0 ger mer handlingsutrymme:

Tillåtna undantag från scope 3-mål:

• Kategorier som var och en understiger 5 % av totala scope 3-utsläpp
• Kategori 3 (energirelaterade aktiviteter), om dessa redan täcks av scope 1 eller 2
• Aktiviteter där företaget saknar praktiskt inflytande (t.ex. hyrda tillgångar utan operationell kontroll)

7. Kontinuerlig uppföljning ersätter enstaka validering

I version 1 validerades mål, och sedan var det i stor utsträckning upp till företaget att följa upp. Version 2.0 inför ett löpande uppföljningsramverk:

• Årlig rapportering och regelbunden bedömning av framsteg
• Tydliga krav på att hantera och kommunicera hinder för implementering
• Nästa målcykel sätts innan den föregående avslutas
• Hög utsläppsnivå i målåret leder till skarpare krav i nästa cykel

Det innebär att SBTi i högre grad agerar omställningspartner, och inte bara certifieringsorgan.

8. Krav på omställningsplan för alla företag

Alla företag som sätter mål under v2.0 måste ha en omställningsplan (climate transition plan) som:

• Redogör för konkreta åtgärder för att nå målen
• Identifierar beroenden och hinder
• Beskriver vägen till netto-noll på övergripande nivå

För Kategori A-företag ska omställningsplanen redovisas offentligt vid valideringstillfället (med möjlighet att dröja upp till 15 månader).

Vad gäller för företag som redan har mål?

• Version 1 hålls öppen för målsättning till och med slutet av 2027
• Företag med 2030-mål bör börja sätta nästa målcykel (2030–2035) under 2028
• Delar av version 2.0 (exempelvis kategorisering och implementeringsramverk) kan tillämpas redan under version 1

Vill du veta hur din organisation påverkas?

ZeroMission hjälper företag att navigera SBTi:s ramverk — från baslinjemätning och målsättning till implementering och rapportering. Kontakta oss för en förutsättningslös dialog om vad version 2.0 innebär för just er.

Källa: Science Based Targets initiative, Corporate Net-Zero Standard Version 2.0, juni 2026.