Så mäts kol i naturen – Plan Vivo

Många av de klimatprojekt certifierade av Plan Vivo som ZeroMission arbetar med anlitar fälttekniker som mäter hur mycket kol som lagras i skogar och planterade träd. Genom att mäta trädens diameter i brösthöjd får man en god uppskattning av dess totala storlek och den mängd kol det lagrar. Den här metoden har använts av skogsindustrin och ekologer i decennier.

Olika trädarter lagrar olika mängd kol. Långsamt växande, täta träd lagrar in mycket kol per träd, medan snabbväxande arter binder kol snabbt. Dessutom påverkar faktorer som ålder, jordmån och klimat också in. Allt detta beaktas i de tekniska specifikationerna när projekt utvecklas.

Omkretsen av ett träd mäts i projektet det mexikanska projektet Scolel’te, certifierat av Plan Vivo. Läs mer här.

Teknik inom Plan Vivo för att mäta koldata

Även om manuella mätningar är väletablerade används nu allt mer teknik för att samla in exakt koldata. Vårt Plan Vivo-projekt Yaeda Valley i Tanzania använder till exempel satellitbilder för att kartlägga baslinjeförhållandena – tekniken gör det möjligt att följa hur landskapet har förändrats över tid. Fyra provår analyserades, och bilder togs från alla månader för att fånga variationerna mellan torr- och regnperiod. Satellitsystemet klassificerar sedan områden på 30 m² som skog eller icke-skog och gör en kolbedömning utifrån detta. Därefter dubbelkollas resultaten av fälttekniker på plats.

Ett annat exempel är utvecklarna bakom Plan Vivo-projektet CommuniTree i Nicaragua, som har skapat en egen teknikplattform – en app som underlättar insamlingen av träddata och kombinerar digital teknik med fältbesök.

Teknik kombineras med fältbesök i projektet CommuniTree i Nicaragua. Läs mer om projektet certifierat av Plan Vivo här.

Är satellitbilder det bästa sättet att mäta kolinlagring?

Många studier har jämfört styrkor och svagheter med olika metoder och kommit fram till att även om tekniken blir bättre, kan den fortfarande inte ersätta den noggrannhet och erfarenhet som utbildade fälttekniker besitter. Därför används tekniken i kombination med besök i fält.

Vårt Plan Vivo certifierade projekt Drawa REDD+ på Fiji är ett projekt som bevarar regnskogar. Läs mer här.

Satellitbilder är utmärkta för att avgöra om ett område är täkt av skog eller inte. Datorsimuleringar gör detta genom att matcha pixel-färger och ställa frågan: ”Är den här nyansen av grönt troligen trädkrona – eller något annat?” och gör sedan en bedömning. Det är användbart för att se om ett område avverkas eller återväxer, men när dessa data används för att uppskatta kolinlagring blir felmarginalen för stor om den inte jämförs mot fältdata. Många företag arbetar med att förbättra programvara så att den blir mer exakt och mindre beroende av jämförbarhet, men än så länge kan den inte ersätta kompetensen hos fälttekniker.

Forskning av Wells et al. (2017) visar dessutom att när lokalsamhällen deltar i projektövervakningen ökar både legitimiteten och kostnadseffektiviteten. Studien fann också att satellitövervakning inte var mer exakt än fältmätningar, och att om fältbesöken ersätts med satellitövervakning riskerar deltagarna att tappa kontakten med projektet och därmed också möjligheten till stöd om det behövs.

Kolkrediter från naturbaserade klimatprojekt inom Plan Vivo

Att säkerställa högkvalitativa kolkrediter från Plan Vivos naturbaserade klimatprojekt kräver en noggrann balans mellan gedigen datainsamling, pålitlig verifiering och meningsfullt lokalt engagemang. Tekniken kan stödja processen – men den kan inte ersätta människor, särskilt inte dem som lever och arbetar närmast marken.

Projektet Yaeda Valley, certifierat av Plan Vivo, bevarar skog i Tanzania i samarbete med ursprungsbefolkningen Hadzabe. Läs mer om projektet här. 

När du granskar en kolkredit är det därför värt att fråga inte bara var den kommer ifrån, utan också hur den har mätts, vilka som varit involverade och om systemen bakom är utformade för långsiktigt och holistiskt genomslag.

Kontakta oss för att veta mer om hur du kan stödja våra Plan Vivo-certifierade klimatprojekt och ta hand om er klimatpåverkan.