Johanna Brunge Grant, klimatstrateg på ZeroMission, modererade samtalet där tre av våra kunder delade med sig av sina erfarenheter. Det blev en blev en trevlig mix av råd, tankar kring strategier, val av projekt och medskick till de som vill komma vidare i sitt klimatarbete med målsättning att nå netto noll. För den som inte kunde vara med finns hela seminariet inspelat med länk nedan men här bjuder vi på lite av det som sas några utdrag.

Sara Bronner, hållbarhetsutvecklare på Svenska Kyrkan i Örebro pastorat: 

“Våra medarbetare är allmänt sätt mycket engagerade och ser att det är bråttom med att agera för klimatet. Klimatkompensation blev för oss en bra pusselbit därför att det påverkar den interna processen – vi gör något konkret här och nu, inte bara arbetar med att minska våra egna utsläpp. Vidare så är fattigdomsbekämpning och rättvisa viktigt för oss. De Fairtrade-certifierade projekt som vi klimatkompenserar i bidar även ur de perspektiven vilket ytterligare ger en stolthet bland våra medarbetare att vi gör något viktigt och bra.”

“Vi försöker visa att klimatkompensation är en del av helheten. Varför skulle vi INTE klimatkompensera och betala för våra utsläpp? Det är en fråga som är ganska svår att argumentera mot! I vårt fall arbetar vi samtidigt vidare med att minska vårt avtryck, t ex genom att effektivisera energiförbrukningen och i takt med det så minskar vi också kostnaderna ganska mycket!”

Christian Carlsmose är hållbarhetsansvarig på Menigo vars verksamhet i stort är att skapa bra logistiklösningar för mat och dryck inom såväl livsmedelshandeln som restaurangbranschen, skolor m fl: Menigo är i ett tidigt skede av vårt klimatarbete och det har delvis drivits på att att våra kunder ställer högre krav.

“Vi har börjat med de lågt hängande frukterna, t ex se över vår fordonsflotta men vi inser att det tar tid att genomföra förändringar i hela verksamheten. Vi vill möta förväntningarna vi har på oss här och nu och ladda vårt varumärke med ansvarstagande och därför tycker vi att de klimatkompensationsprojekt vi engagerat oss i känns bra. Det blev naturligt för oss att titta på projekt som knyter an till vår verksamhet – t ex att bevara skog som en motpol till palmoljeplantager. Det här har skapat en stolthet internt hos oss. Det vi gör är helt transparent, vi klimatkompenserar för det vi hittills haft möjlighet att mäta (vilket inte är allt) och vi har fått bra vägledning av ZeroMission t ex i valet av projekt.”

Kaj Török är hållbarhetschef på Max Burgers där man redan 2008 började mäta, minska och binda sina utsläpp: “Genom klimatkompensation har vi tagit på oss en frivillig ryggsäck – en extraskatt som vi lagt på oss själva. På det sättet känner vi att vi är en del av lösningen snarare än problemet och det är en resa vi vill fortsätta med. Vårt interna arbete med att minska utsläppen fortgår målmedvetet. Vårt korsiktiga mål är att 2022 ska bara varannan måltid innehålla rött kött. När året är slut vet vi! Långsiktigt är målsättningen att snittmåltiden ska ha ett klimatavtryck på 0,5kg CO2, idag är den siffran 2kg.”

Kaj Török menar att fokus bör vara klimatkompensationsprojekt som fångar in kol från atmosfären. “Vi vet att vi måste investera mycket mer i den typen för att klara 1,5ºC-målets. Trädplantering banar väg för investeringar i de kommande tekniklösningarna som ännu är i sin linda. Om vi bara strävar efter att minska utsläppen så är det som att lätta på gasen på väg mot ett ett stup, vi minskar hastigheten kanske. Om vi vill styra bort från stupet måste vi välja en annan väg, vi måste suga in kol från atmosfären. Gör vi det kan vi i förlängningen ÅTERSTÄLLA klimatet. Kostnaden, ca 0,4% av omsättningen för att bli klimatpositiva är den (marginella) frivilliga ryggsäck vi tar på oss på vägen dit.”

Missa inte del tre i denna seminarieserie. Info och anmälan här

Se hela samtalet i del två här nedan!

Lär dig mer om klimatstrategier för att nå netto noll utsläpp.