1,5°C-målet enligt Parisavtalet – det är målet vi strävar efter att uppnå. Högre än så vill vi inte att den globala temperaturökningen ska nå då konsekvenserna på människor och natur blir alltför omfattande. Idag, i början av 2022, har vi tyvärr redan en temperaturökning runt 1,2°C. IPCC har nu slagit fast att tiden är för knapp för att enbart minskninga utsläppen utan det behövs samtidigt andra åtgärder som tar upp och binder det vi redan har släppt ut. Fram till 2050 ska världens växthusgasutsläpp vara balanserad mot den mängd som binds in. För företag och organisationer innebär detta att alla verktyg som finns i lådan behöver användas och ett sådant är frivillig klimatkompensation som, om det används ansvarsfullt, kan påskynda åtgärder för att stävja farliga klimatförändringar.

Den frivilliga klimatkompensationen utgör idag en i sammanhanget mycket liten del av de åtgärder som används i strävan efter att nå 1,5˚C-målet och den skulle behöva skalas upp rejält under detta decennium. För varje år som går kommer kostnaderna för att hantera olika effekter kopplade till klimatförändringarna att bli allt högre. Att ta kostnaden idag i form av t ex klimatkompensation är billigare än att hantera klimatförändringarna i framtiden när de har förvärrats.

Så vilka typer av klimatkompensation finns det?

Projekten kan delas in i två grupper – ”Reductions” och ”Removals”. Det har tidigare varit vanligast med projekt inom förnybar energi, såsom vindkraftverk i Kina och Indien. Idag har dock dessa projekt mycket låg eller ingen additionalitet, dvs projekten skulle med största sannolikt ha genomförts även utan pengar från klimatkompensation. Utöver att ett projekts CO2-krediter ska vara mätbara, verifierbara, spårbara och beständiga så är just kravet på additionalitet centralt – pengar från klimatkompensation ska göra verklig nytta. Idag står marknaden för förnybar energi på egna ben och behöver inte finansiering från klimatkompensation för att verka och på så sätt är additionaliteten låg.

I debatten om netto-noll och klimatneutralitet vad gäller utsläpp så är det idag starkt fokus på negativa utsläpp, dvs ”Removals”. Här ingår naturliga klimatlösningar såsom trädplantering som tack vare fotosyntensen suger upp och lagrar koldioxid. ZeroMission har arbetat med Plan Vivo-certifierade trädplanteringsprojekt sedan 2006 och har idag ett flertal olika projekt i vår portfölj. Det pågår också utveckling av tekniker för att lagra eller binda kol permanent t ex i berggrunden Det är tekniker som världen går och väntar på men idag finns det ingen sådan teknik som är certifierad enligt de standards som finns för frivillig klimatkompensation. Därutöver finns det bara ett fåtal pilotprojekt i världen och priserna per ton är ännu mycket höga jämfört med t ex trädplantering.

Som med det mesta så får man det man betalar för. Gamla krediter med låg verklig effekt på klimatet är billiga medan krediter med hög additionalitet och positiva sidoeffekter kostar mer. Däremellan finns det givetvis projekt utmed hela ‘nytto-skalan’. På ZeroMission har vi högt ställda krav på de projekt vi säljer krediter från så om man väljer att klimatkompensera genom oss blir det bra effekt på klimatet. Sedan många år har vi också som policy att våra projekt även ska ge positiv effekt utifrån flera av FNs hållbarhetsmål, t ex bidra till arbetstillfällen lokalt. På det sättet tror vi att våra kunder sover gott om natten – den frivilliga klimatkompensation man betalar för ger reell nytta både för planeten och lokalt i projekten.

För att avrunda upprepar vi gärna vårt mantra om hur vi tycker att företag och organisationer ska agera för att påskynda omställningen av vårt samhälle: Mäta – Minska – Binda (Klimatkompensera). Mäta sina utsläpp, minska i linje med Parisavtalets 1,5˚C-mål och samtidigt ta ansvar redan idag för de utsläpp man har över tid. Helst genom klimatkompensera i projekt som  binder koldioxid – det är det mest trovärdiga och seriösa sättet att agera och som sagts ovan, det behövs för att klara målet.

Vi kör del 2 i serien Den 17 mars, Del 3 den 7 april  och Del 4 den 12 maj. Läs mer och anmäl dig här.

Om du vill se seminariet i sin helhet finns det här nedan. ZeroMissions VD, Claire Wigg, och Johanna Brunge Grant, klimatstrateg, håller i trådarna och svarar även på en del lyssnarfrågor i slutet.