Det beror på en mängd faktorer och beror på fall till fall, till exempel företagets ambition, krav från intressenter, lagkrav (CSRD, EU-taxonomi), branchpraxis samt risker och transparens.

Ett företags koldioxidavtryck är ett mått på de totala växthusgasutsläpp som direkt och indirekt är kopplade till dess verksamhet, uttryckt som koldioxidekvivalenter (CO2e). Det speglar den påverkan ett företag har på miljön när det gäller klimatförändringar, med hänsyn till alla aktiviteter från produktion till distribution och vidare.

Helst, men det viktiga är att fokusera på de största källorna till utsläpp och att vara transparenta, både i metodologin och i er externa kommunikation. Man vill aldrig vilseleda, gömma eller på något sätt försköna sina faktiska utsläpp i sin kommunikation.

• Aktivitetsbaserad data bygger på faktiska aktiviteter, t.ex. antal passagerarkilometer, produkter, kg eller liter.
• Spendbaserad data bygger på schablonutsläpp som baseras på spenderad krona (eller annan valuta).

ZeroMission rekommenderar alltid att först och främst använda aktivitetsbaserad data eftersom att spendbaserad data ger stor osäkerhet med svårtolkade resultat.

Vi illustrerar genom ett exempel:

• Ett produkt gjord av återvunnet material är med stor sannolikhet dyrare än en produkt gjord på jungfruligt material. Det betyder att den dyrare produkten kommer ha ett högre klimatutsläpp än den billigare om man använder den spendbaserade metoden.
• Enligt denna metod är effekten motsatt och skapar incitament till att köpa pennor gjord på jungfruligt material istället för återvunnet.
• Ett annat exempel är att spendbaserade siffror inte regleras efter inflation eller tar hänsyn till olika inköpspriser.

Det varierar väldigt mycket beroende på verksamhet och sektor. Nedan visas några exempel stora utsläppskällor per sektor (utan inbördes ordning).

• Transportföretag: företagsägda fordon, förbränning av bränsle samt kapitalvaror.
• Detaljhandeln: inköp av produkter, elkonsumtion, gästers pendlingsresor.
• Producerande företag: råvaror, elkonsumtion, transporter.
• Eventföretag: inköp av produkter, transporter, elkonsumtion, pendling.
• IT-företag: användning av sålda produkter, inköp av varor, elkonsumtion, transport.

När klimatberäkningen eller klimatbokslutet är färdigt erbjuds alla kunder en enkel analys av resultatet. I denna analys ingår även förbättringsförslag för kommande års klimatberäkningar eller klimatbokslut. Analysen bör motsvara kundens behov, ambition och utvecklingsnivå.

Där det är lämpligt kan även en fördjupad analys med tillhörande workshop erbjudas med fokus på hur verksamheten kan minska utsläppen i linje med ett målscenario.

Härifrån måste företagen ta vid. Det är ni, tillsammans med oss, som är kapter till skeppet jorden. För in engagemang i företaget, gör klimat till en självklar del av er verksamhet, och skapa förändring.

Vi använder ett ESG-verktyg som kallas Our Impacts Sustainability Platform, som är skapat av vår partner Ecoonline. Klimatmodulen i verktyget är baserad på GHG-protokollet, och CSRD-modulen är baserad på ESRS-standarden.

Vi arbetar med olika sektorer, inklusive energi, transport, tillverkning och jordbruk, och anpassar våra tjänster för att möta branschspecifika behov.

Det beror helt på syftet med beräkningen. Vill ni till exempel göra en snabb kartläggning för att förstå vilka era stora utsläpp är, så kan en övergripande beräkning duga. Man ska dock ha i åtanke att dessa beräkningar gör det svårt att jämföra år till år, snabbt blir daterade samt irrelevanta när ni vill analysera hur era val under ett år har påverkat era utsläpp.

Identifiera därför vad som ligger till grund för er beräkning och ta därefter beslut kring vilken nivå ni vill lägga er på.

Vi på ZeroMission jobbar med klimatfrågor för att vi vill göra skillnad. Glöm inte att det även är därför vi alla beräknar våra utsläpp – för att kunna göra skillnad. En beräkning utan grund riskerar att inte leda till några handlingar.

Det är därför viktigt att beräkningarna systematiskt varken under- eller överskattar utsläppen utan är så nära verkligheten som möjligt.

Carbon Border Adjustment Mechanism (CBAM) är ett initiativ från EU som syftar till att hantera koldioxidläckage och främja rättvis konkurrens inom global handel. Den syftar till att införa ett koldioxidpris på vissa importerade varor från länder med mindre strikta klimatregler, vilket säkerställer att tillverkare inom EU inte missgynnas av högre miljöstandarder. Enligt CBAM kommer importörer att behöva köpa koldioxidcertifikat som motsvarar utsläpp kopplade till deras produkter. Mekanismen omfattar sektorer med hög risk för koldioxidläckage, som stål, cement och gödningsmedel, och syftar till att uppmuntra utländska producenter att anta mer hållbara metoder. Målet med CBAM är i slutändan att stödja EU:s klimatmål samtidigt som en rättvis konkurrens upprätthålls för europeiska företag i övergången till en koldioxidsnål ekonomi.

GHG-protokollet är en internationellt vedertagen standard för beräkning av klimatpåverkan för organisationer och verksamheter. Enligt standarden kategoriseras utsläppen på följande vis:

Scope 1: Direkta utsläpp

• Utsläpp från stationära förbränningskällor (t.ex. värmepannor, dieselgeneratorer)
• Utsläpp från mobila förbränningskällor (t.ex. företagsägda fordon)
• Utsläpp av läckande köldmedia (t.ex. från kylsystem och luftkonditionering)

Scope 2: Indirekta utsläpp från inköpt energi

• Utsläpp från elförbrukning
• Utsläpp från fjärrvärme eller fjärrkyla

Scope 3: indirekta utsläpp

• 3.1 Inköpta varor och tjänster
• 3.2 Kapitalvaror (t.ex. maskiner och byggnader)
• 3.3 Uppströms utsläpp av Scope 1 och 2
• 3.4 Transport och distribution (uppströms)
• 3.5 Avfall från verksamheten
• 3.6 Affärsresor
• 3.7 Pendling av anställda
• 3.8 Leasade tillgångar (uppströms)
• 3.9 Transport och distribution (nedströms)
• 3.10 Bearbetning av sålda produkter
• 3.11 Användning av sålda produkter
• 3.12 Sluthantering av sålda produkter (avfallshantering)
• 3.13 Leasade tillgångar (nedströms)
• 3.14 Franchise-verksamheter
• 3.15 Investeringar

Vad ni träffas av avgör omfattningen på klimatberäkningen. För en fullskalig beräkning ska alla utsläpp i Greenhouse Gas Protokollets tre scope innefattas. Den valda systemgränsen reflekterar verksamhetens utsläppskällor och vad som är av relevans för er.

Scope 3-utsläpp kan i stora drag ses som en annan organisations Scope 1 och 2. Detta innebär att Scope 3 ofta dubbelräknas.

Låt oss ta ett exempel:

• Företag A köper PET-granulat för att tillverka plastflaskor. För dem är detta ett Scope 3-utsläpp (kategori 3.1: inköp av varor).
• Handelsföretag B köper sedan de färdigtillverkade plastflaskorna från Företag A. För dem är detta också ett Scope 3-utsläpp (kategori 3.1: inköp av varor).

För att det hjälper oss att förstå att alla aktiviteter i något skede bidrar till utsläpp. Scope 3 belyser alla utsläpp som skapas i en verksamhets värdekedja – från produktion till konsumtion. Om företag inte skulle rapportera sina Scope 3-utsläpp riskerar vi att vissa utsläpp försvinner ut i blindo, trots att de har en stor påverkan på klimatet.

Det första steget är att identifiera de största utsläppskällorna i Scope 3. En bra fråga att ställa är: vilka delar av Scope 3 har bäst synergier och överlappar med andra prioriteringar i verksamheten? Och hur ska ni kommunicera era åtgärder så att de får genomslag hos era konsumenter och leverantörer?

Till exempel: för ett elektronikföretag kan arbetet med att minska produkternas koldioxidavtryck tilltala konsumentgrupperna, ge en konkurrensfördel, öka intresset hos investerare och samtidigt ge intressenter mer förtroende för företagets utsläppsminskningsmål.

Redovisning av utsläpp i Scope 2 omfattar två huvudsakliga metoder; location-based och market based rapportering.

• Enligt location-based beräknas utsläppen baserat på den genomsnittliga utsläppsnivån för elnätet i ett specifikt geografiskt område, oavsett var elektriciteten köps. Denna metod återspeglar de utsläpp som är kopplade till den lokala energimixen som används för att generera elektricitet.
• För market-based redovisas utsläpp baserat på de specifika energimixar som köps, inklusive förnybara energicertifikat (RECs).

Företag kan välja att rapportera enligt bägge metoder för att få en omfattande bild av sina utsläpp och visa hur deras energival påverkar utsläppen.

Location-based redovisning ger ofta högre utsläpp i regioner som är beroende av fossila bränslen, medan market-based redovisning kan visa lägre utsläpp när företag aktivt investerar i förnybara energikällor.