Kompensera förlusten av naturvärden, går det?

June 20, 2018

Biodiversitet, som förenklat kan beskrivas som variation av liv på jorden, är just nu under en massutrotning. Det har tidigare skett 5 storskaliga massutrotningar i jordens historia till följd av bland annat asteroider, vulkanutbrott och dramatiska klimatfluktuationer, men den nuvarande som beskrivs som den sjätte i ordningen, är unik då den orsakas av en enda art, nämligen människan.

 

Ekosystemtjänster är den term som beskriver dom tjänster vi får av naturen men oftast tar för givet, kanske för att dom är just gratis. Detta innefattar exempelvis rening av vatten och luft, klimatreglering, mat, medicin, pollinering, och resiliens mot naturkatastrofer och klimatförändringar. International Union For Conservation of Nature (IUCN) har uppskattat värdet av de tjänster och varor som ekoystemen genereras till 33 biljoner dollar, varje år!

Problematiken ligger i stor del i att dessa värden inte tas i tillräcklig beaktning vid aktiviteter som skadar naturvärden. Ett av de centrala hoten mot förlusten av biologisk mångfald är förlusten, degraderingen samt fragmenteringen av habitat. Det vill säga att livsmiljön för djur och växter förloras, försämras eller delas upp på grund av förändrad markanvändning.

 

Ekologisk kompensation bemöter kärnan av problemet

Ekologisk kompensation är en metod för att bemöta kärnan av den problematiken, nämligen exploatering. Bara inom Europa hårdläggs en yta motsvarande Öland till följd av exploatering, varje år. Människans exponentiella tillväxttakt sedan slutet av 1800-talet har lett till en motsvarande global byggboom för att tillgodose behovet av infrastruktur, varor och tjänster och som inte ser några tecken på att avstanna inom de närmsta decennierna. Frågan är då hur vi kan tillse människans behov av exploatering samtidigt som förlusten av naturvärden och biologisk mångfald undviks? Ekologisk kompensation följer det som inom miljöekonomin kallas ”Polluters Pay Principle”, nämligen att förorenaren som ger upphov till de samhällsekonomiska skador som följer av en aktivitet skall även stå för kostnaderna. På så sätt är ekologisk kompensation analogt med klimatkompensation. Det handlar alltså om att internalisera den negativa påverkan på miljön för att åstadkomma en netto-noll påverkan genom att tillse att de naturvärden eller biodiversitet som gått förlorade upprättas på annan plats. Genom att naturen ”får ett pris” så är tanken att exploatering på mark som har höga naturvärden blir kostsamt eller undviks, samtidigt som markägare kan få betalt för bevaring eller restaurering av mark som inte används för annan ekonomisk aktivitet. Ekologisk kompensation bör tillämpas som ett sista steg när all rimlig hänsyn har tagits för att undvika, minimera och återställa negativ påverkan på naturvärden, ett förfarande som kallas skadelindringshierarkin.

 

Skadelindringshierarkin

Skadelindringshierarkin, (Naturvårdsverket, 2016)

 

Kan man kompensera för vad som helst?

Det finns uppenbara utmaningar med ekologisk kompensation. Exempevis kommer skadelindringsåtgärden tillämpas eller blir kompensation ett sätt för företag att få grönt tecken att exploaterar? Hur garanterar man att regeln om ingen netto-förlust upprättas på sikt Hur kompenserar man kulturella och spirituella värden associerat med specifika platser eller ekosystem funktioner, kan de verkligen bli kompenserade? Vad spelar det för roll för ett djur om dess livsmiljö blir kompenserad på annan plats?

 

Djur

 

Framtiden ligger i utvecklingen av standardiserade lagar och regler

Likt klimatkompensation ligger svaret i utvecklingen av genomtänkta regler, strukturer och designs för hur förfarandet skall gå till. Klimatkompensation hade i dess tidiga utveckling flertal brister, bland annat gällande additionalitet och bidrag till mervärden. Idag finns internationella standarder och regler som minimerat dessa risker, bland annat genom hög andel transparens och tredjepartsverifiering.

 

Intresset för ekologisk kompensation har växt bland myndigheter och företag i Sverige men tillämpas idag i begränsad skala, främst vid exploatering av Natura 2000 områden. Globalt sätt finns utvecklade system ekologisk kompensation i bland annat USA, Tyskland och Australien och i en statlig offentlig utredning bedöms det att tillämpningen av ekologisk kompensation kommer att öka i Sverige. Hur framtiden kommer utvecklas är än så länge oklart och beror mycket av vilka lagar och regler som kommer gälla för ekologisk kompensation i Sverige. Men problematiken låter sig inte väntas och kraven på ekologisk kompensation lär öka för att ha möjlighet nå EU:s mål om ”No Net Loss” samt Sveriges miljömål ”ett rikt och växt och djurliv”.

 

Filip Dessle
filip.dessle@zeromission.se