Projekt

Genom klimatkompensation skapas klimatnytta. Men vi väljer inte projekt enbart utifrån deras nytta för klimatet utan de ska också förbättra sociala, hälsomässiga och ekonomiska förutsättningar för den lokalbefolkning som de berör.

Vår portfölj med högkvalitativa klimatkompensationsprojekt är certifierade av Plan Vivo, Gold Standard, VCS och Fairtrade. Vi erbjuder klimatkompensation med förankring hos lokala samhällen och med fokus på människor. Projekten bidrar på flera sätt till att uppfylla de globala målen. Vi hjälper er att hitta det projekt som passar ert företag och klimatarbete bäst. Våra klimatkompensationsprojekt är uppdelade i tre kategorier, den samma som ISO 14021 definition av klimatkompensation.


Tre typer av klimatkompensation

Prevention

Prevents CO2 from being emitted by protecting forests. Certified by Plan Vivo and VCS CCB.

Reduce

Reduces emissions by implementing methods for low carbon energy production. Projects are certified by Gold standard and FairTrade.

Remove

Planted trees remove CO2 from the atmosphere through the process of sequestration. Projects certified by Plan Vivo.

Besök i Durian Rambun – lokalinvånarna i fokus för att bevara regnskogen och dess ekosystemtjänster

Läs om ett av våra senaste projektbesök här.

Läs mer

Vanliga frågor

Klimatkompensation

+
  • Vad är klimatkompensation?

    Klimatkompensation innebär att en viss mängd utsläpp av växthusgaser, mätt i ton koldioxidekvivalenter (CO2e), som man inte lyckats reducera internt, klimatkompenseras genom åtgärder utanför den egna verksamheten. Det kan göras genom att investera i projekt för framställning av förnybar energi, energieffektivisering, genom trädplantering eller i projekt som bevarar skog.

     

    För att en åtgärd ska kunna rubriceras som klimatkompensation bör den göras utifrån en certifieringsstandard som är internationellt accepterad. Det finns också kriterier för klimatkompensationsprojekt som sammanfattas som miljömässig integritet.

     

    Additionalitet: Klimatnyttan skulle inte ha skett utan de klimatkompensationspengar som investeras i projektet. Additionalitet är ett av de viktigaste kriterierna vid utvecklingen och certifieringen av ett klimatkompensationsprojekt. Additionalitet är direkt avgörande för att ett projekt skall ha s.k. ”miljömässig integritet” och att finansieringen av projektet skall leda till verkliga utsläppsminskningar. Svårigheten i att bedöma om ett projekt är additionellt beror på att utsläppsminskningar sker hela tiden och av olika anledningar.

     

    Mätbarhet: Utsläppsminskningarna ska vara kvantifierbara genom vedertagna och erkända mätmetoder.

     

    Verifierbarhet: Projektet ska återkommande verifieras av tredje part.

     

    Spårbarhet: Projekten ska vara spårbara och de krediter som genereras förses med unika nummer som registreras och makuleras i ett offentligt register.

     

    Beständighet / Permanens: Klimatkompensation ska ge en beständig klimatnytta, vilket innebär att utsläppen inte bara försenas.

     

    Det finns många olika standarder som certifierar klimatkompensationsprojekt, t.ex. Plan Vivo, Gold Standard, VCS och Fairtrade Carbon Standard.

  • Klimatkompensationens historia

    På 1980-talet inleddes handeln genom några inte särskilt transparenta affärer mellan miljöorganisationer och företag med stort intresse för miljöfrågor. Decenniet senare skrevs två internationella avtal på som skulle få betydelse för framtiden. I samband med att USA drog sig ur Kyotoprotokollet grundades 2003 Chicago Climate Exchange (CCX). Det blev världens första storskaliga plattform för handel med frivillig klimatkompensation. Två år senare lanserade EU sitt system för handel med utsläppsrätter (EU ETS). Efter dessa två händelser tar marknaden för frivillig klimatkompensation fart. När handeln av klimatkompensation kom igång var USA både största köpare och största leverantör av frivillig klimatkompensation. En tredjedel av krediterna handlades via CCX, och resten i någon av de andra, oberoende, handelsplatserna. Projekttyperna var jämnt fördelade mellan landanvändning, förnybar energi, och “industrial gases”. Så småningom lanserades även effektiva spisar som klimatkompensation.

     

  • Ingår klimatkompensation i Kyotoavtalet och Parisavtalet?

    Kyoto protokollet – som gällde fram till 2020 – inkluderade så kallade flexibla mekanismer för handel av utsläppsminskningar mellan länder. Ett typiskt exempel har varit klimatkompensationsprojekt under “Clean Development Mechanism” (CDM) som regleras av FN.

     

    Klimatkompensation på den frivilliga marknaden, som ZeroMission och våra kunder är aktiva i, regleras inte av Kyotoprotokollet, även om CDM-krediter också säljs på den frivilliga marknaden. Frivilliga standarder för klimatkompensation har inspirerats till stor del av ramverket för CDM.

     

    Parisavtalet signerades i december 2015 och började gälla på riktigt 1 januari 2021. Ett nytt system som ersätter CDM förväntas skapas under Artikel 6 av Parisavtalet, som förhoppningsvis blir klart under COP26 i Glasgow. Klimatkompensation för företag och organisationer kommer inte regleras formellt av Parisavtalet. Precis som hittills kommer den frivilliga marknaden för klimatkompensation troligtvis utvecklas vid sidan om till en viss del.

  • Vilka klimatkompenserar?

    Både företag, organisationer och privatpersoner klimatkompenserar. Företag som berörs av utsläppshandeln kan klimatkompensera men det kan också vara ett frivilligt åtagande som företag eller individer gör. ZeroMission arbetar bara med företag och organisationer.

  • Är inte klimatkompensation bara ett sätt att köpa sig fri?

    Det skulle kunna vara så, men det är inte vår erfarenhet. Dels arbetar vi med företag som klimatkompenserar samtidigt som man på ett ansvarsfullt sätt arbetar med att minska sina utsläpp. De är också beredda att frivilligt ta en kostnad för att göra detta. Våra kunder undertecknar en avsiktsförklaring med oss där de förbinder sig att se över och minska sin egen direkta påverkan. Det har dessutom visat sig att många kunder använder kompensationskostnaden som en intern miljöskatt som påskyndar omställningen genom att förbättra investeringskalkyler för utsläppsminskande åtgärder.

     

    I vår senaste undersökning om klimatkompensation visar det sig att för svenskar som klimatkompenserar är det dubbelt så vanligt att samtidigt jobba aktivt med att minska sin klimatpåverkan (56%) jämfört med svenskar som inte klimatkompenserar (28%).

     

    All erfarenhet från miljöarbete visar att det är en farlig linje att vidta åtgärder som är profilförstärkande, men som inte innebär att man förändrar sig.

  • Hindrar inte klimatkompensation en omställning till ett hållbart och fossilfritt samhälle?

    Det skulle kunna vara så, om man nöjer sig med att enbart klimatkompensera. Det får inte ses isolerat utan är en åtgärd bland många. Om det är så att omställning av energianvändning och andra åtgärder som minskar klimatbelastningen tar tid att göra, så är klimatkompensation ett kraftfullt sätt att agera redan idag.

  • Leder klimatkompensation till att man minskar sin klimatbelastning?

    En intressant dynamik är att när företag genom klimatkompensation får en kostnad på sina utsläpp så leder det ofta till att minskningen av utsläppen påskyndas. Det har även visat sig att när man tittar på företag som klimatkompenserar så reducerar de sina utsläpp mer än de som inte klimatkompenserar.

  • Kan man klimatkompensera genom projekt i Sverige eller i sin egen verksamhet?

    Klimatkompensation avser en utsläppsreduktion eller ett upptag av växthusgaser från aktiviteter utanför en organisations egen verksamhet och utanför Sveriges gränser. En viktig anledning till att klimatkompensation sker utanför Sveriges gränser är att åtgärden/projektet måste kunna påvisas vara ”additionell”, vilket inte går inom Sveriges gränser då vi som land och som en del av EU:s utsläppshandel har ett utsläppstak. Dessutom skulle det gå emot en av principerna bakom klimatkompensation, det vill säga avsikten att komma åt de billigaste klimatåtgärderna först vilket ger kostnadseffektivitet. Klimatprojekt inom ett företag i Sverige, hur de än finansieras, betecknas lämpligen effektiviseringsprojekt eller klimatprojekt för att undvika missförstånd.

  • Är klimatkompensation avdragsgill?

    Debatten om avdragsrätt för kostnader avseende klimatkompensation har pågått hos regeringen sedan HFDs dom mot Saltå Kvarn  2014 när de nekades avdragsrätt för sina klimatkompensationskostnader. Nu i juni 2018, 4 år senare, vann vår kund Arla deras överklagande mot HFD gällande rätten att dra av kostnader för sin klimatkompensation. Detta är såklart en bra nyhet för alla företag som köper klimatkompensation på frivillig basis. Även om detta är goda nyheter är det samtidigt viktigt att överväga detaljerna i domen, eftersom HFD säger att om utgifterna ska anses som avdragsgilla eller inte beror på omständigheterna i det enskilda fallet. HFD har tolkat Arlas kostnader för klimatkompensation som en marknadsföringskostnad, vilket är grunden till domen.

     

    Hur praxis för klimatkompensation kommer att påverkas hos Skatteverket av denna dom vet vi inte exakt än. Men man kan åtminstone tänka att företag som använder klimatkompensation på ett liknande sätt som Arla kan förvänta sig att få rätt till avdrag. Vi rekommenderar våra kunder att kommunicera att man klimatkompenserar och göra ett öppet yrkande i deklarationen för att undvika eventuella skattetillägg. Och vi håller tummarna för att Skatteverket gör bedömningar framöver som är till våra kunders fördel.

  • Hur väljer ZeroMission projekt?

    Vår vision är att åstadkomma planetnytta, vilket även guidar oss i val av klimatkompensationsprojekt. Sedan starten har vi strävat efter att erbjuda våra kunder småskaliga holistiska projekt med stark lokal förankring och som förutom klimatnytta ger stora miljömässiga och sociala mervärden. Av den anledningen erbjuder vi klimatkompensation enligt följande kriterier:

     

    • Projekten ska vara väl förankrade bland lokala aktörer och projektdeltagare.
    • Projekten ska ha hög grad av additionalitet, dvs. vi vill veta att våra kundens pengar gör skillnad.
    • Projekten ska ge verifierad och långsiktig klimatnytta.
    • Projekten ska ge tydligt bidrag till social hållbarhet, t.ex. att människor får en bättre livskvalitet och hälsa, nya arbetstillfällen, kunskap och tekniköverföring.

     

    De standarder vi har valt att jobba med är Plan Vivo för träd- och skogsprojekt, Fairtrade Climate Standard och Gold Standard  för projekt med inriktning på förnybar energi. Vi har valt dessa standarder för att de innehåller tydliga krav på social och ekologisk hållbarhet. Standarderna är viktiga, men desto viktigare är det att lära känna det specifika projektet. Därför gör vi en utvärdering och leverantörsbedömning av varje enskilt nytt projekt i enlighet med våra kriterier, följt av kontinuerliga uppföljningar och projektbesök.

Skogsprojekt

+
  • Är det inte bättre att plantera träd i Sverige?

    Klimatkompensation bygger på rigorösa system med kontroll och granskning i flera led. Den frivilliga klimatkompensationsmarknaden startades i mitten av 90-talet med Plan Vivo som den första standarden och tog fart under slutet av 2000-talet. Klimatnyttan certifieras av olika standarder vars gemensamma kriterier är att utsläppsminskningen/ klimatnyttan ska vara beräknad, uppmätt, spårbar, tredjepartsverifierad och additionell. Det sista kriteriet betyder att projektet inte skulle blivit av utan finansiering från klimatkompensationen. I Sverige idag finns inget certifierat klimatkompensationsprojekt. Kanske kan detta komma att ändras i framtiden.

    En annan princip när det gäller klimatkompensation är att mest effektiva platsen att plantera träd på, är i tropikerna. Här växer träd fort och tar snabbt upp kol. Bra utformade trädprojekt kan också bidra till att lindra fattigdomen i låginkomstregioner, bevara den biologiska mångfalden och stödja FN: s hållbara utvecklingsmål – särskilt mål 1 (ingen fattigdom), mål 6 (rent vatten), mål 11 (hållbara samhällen) , mål 13 (klimatåtgärder) och mål 15 (liv på land). 

  • Vad innebär certifieringen Plan Vivo?

    Projekten för trädplantering och bevarande av skog som ZeroMission jobbar med är certifierade i enlighet med Plan Vivo-standarden och bygger på ett  ambitiöst system för granskning och kontroll i flera led.

     

    Plan Vivo-standarden innehåller regler kring uppföljning vad gäller kolbindning och utsläppsminskning, och säkerställer en socialt och ekologiskt hållbar utveckling för småbrukare och naturområden. Validering och certifiering utförs i samarbete med oberoende kontrollinstitut såsom Rainforest Alliance och projekten revideras regelbundet. Plan Vivo används på många håll i världen och stöds av många miljö- och intresseorganisationer.

  • Vad innebär Ex-ante?

    Majoriteten av klimatkompensationsprojekten på den frivilliga marknaden är av typen Ex-post, det vill säga att klimatnyttan från en utsläppsminskning (aktivitet) har beräknats och verifierats efter att den har skett. Plan Vivos trädplanteringsprojekt har en annan typ av krediteringsmekanism s.k. Ex-ante, vilket innebär att klimatnyttan har estimerats före att den har skett. Klimatnyttan sker då successivt över tid när trädet växer och uppnås fullt efter ca 20–30 år beroende på typ av träd, vegetation och klimat. Anledningen till att Plan Vivo tillämpar Ex-ante kreditering i trädplanteringsprojekt är helt enkelt för att möjliggöra att projektaktiviteten utförs. I projekten sluts avtal med småskaliga landägare utan möjlighet att med egna resurser finansiera trädplanteringen. Med Ex-ante krediteringen ges landägaren en finansiering på förhand för att genomföra trädplanteringen då alternativet att betala landägaren i efterhand inte hade gjort aktiviteten möjlig. Som med flera av de olika aspekterna av ett klimatkompensationsprojekts kvalité är det ofta en fråga om avvägningar. Ex-ante kreditering är för Plan Vivos trädplanteringsprojekt en förutsättning för att projektaktiviteten genomförs och maximerar på så sätt additionaliteten, dvs. att den inte hade genomförts utan finansiering från klimatkompensationen.

     

    Samtidigt uppstår en risk att klimatnyttan kan blir mindre än vad som estimerats eller helt utebli om projektaktiviteten inte går som planerat. Plan Vivo adresserar denna risk i flera steg:

     

    • Projektaktiviteten utformas i samarbete med och på småskaliga landägares mark med regelbunden uppföljning och stöd från den lokala projektorganisationen.

     

    • Projektaktiviteten är utformad för att generera ekonomiska mervärden utöver finansieringen från klimatkompensation av att träden planteras, till exempel när träden gallras.

     

    • Konservativa beräkningsmetodiker tillämpas för att klimatnytta inte ska överskattas.

     

    • Plan Vivo tillämpar en riskbuffert där 10–20 % av klimatnyttan från alla projekt allokeras för att kompensera vid oförutsägbara händelser, t.ex. skogsbrand.

     

  • Har trädplantering någon miljöpåverkan?

    Syftet med ZeroMissions projekt är att förbättra miljön som helhet och inte bara klimatet. Våra skogsprojekt har som mål att bidra till en positiv miljöpåverkan. Inte bara genom kolbindning utan också genom att motverka jorderosion, bidra till ett förbättrat kretslopp av vatten, ökad ekologisk resiliens och biologisk mångfald. Eftersom lokalbefolkningen får tillgång till virke och ved i och med trädplanteringen minskar trycket på naturskogarna där de tidigare tog ut vad de behövde. Det finns exempel på trädplantering med negativ miljöpåverkan, bl.a. monokultur av eukalyptus på skyddsvärd mark. Det tar vi avstånd ifrån.

  • Varför ska jag klimatkompensera genom trädplantering?

    Frivilliga handeln av krediter från skogsprojekt (återplantering och bevarande) är en väldigt vanlig typ av frivillig klimatkompensation i världen. Att plantera träd och motverka avskogning är en av de mest effektiva metoder som finns för klimatkompensation, både genom att det reducerar utsläppen och tar upp koldioxid ur atmosfären. Avskogning är den näst största källan till utsläpp, men träd har egentligen en ovärderlig roll som kolsänka.

     

    Träd ses också som ett kommunikativt bra alternativ, inte minst då trädet i sig som symbol är kraftfullt. Många företag ser också trädplanteringsprojektens mervärden (co-benefits) och bidrag till klimatanpassning som minst lika viktiga som deras utsläppsminskande kvaliteter.

     

    Jordbruket är den främsta orsaken bakom klimatpåverkande skogsskövling och förändrad markanvändning. Därför är trädplantering ett attraktivt alternativ för många av våra livsmedelskunder eftersom det på ett lätt sätt kan kopplas till produkter. För företag vars främsta utsläppskällor är fossila kan det vara lämpligt att överväga att klimatkompensera helt eller delvis genom ett projekt som främjar förnybar energi istället eftersom ett sådant på ett bättre sätt svarar mot problemet med fossila bränslen.

  • Finns det kritik mot trädplantering som metod?

    Det finns kritik som rör klimatnyttans beständighet i skogsprojekt. Sådana argument bemöts bäst genom de erfarenheter som nu finns, i Plan Vivos fall sedan 1994, och som bevisar att projekten fungerar. Vissa hävdar att energiprojekt är en bättre form av kompensation än skogsprojekt på grund av en högre grad av beständighet, men ZeroMission hävdar att så inte är fallet. Tyvärr är det så att nästan inga av världens mest attraktiva klimatåtgärder, däribland förnybar energi och bevarande av skog, ger en ”garanterad” klimatnytta vare sig vi genomför dem på hemma- eller bortaplan. Det gör dem inte mindre viktiga. Genom våra certifieringar kan vi dock uttala oss med stor säkerhet när vi gör utfästelser kring klimatnytta i projekten.

  • Är det viktigt att plantera träd för att binda koldioxid?

    Skogar tar upp och binder in stora mängder koldioxid från atmosfären. Men när man hugger eller bränner ned träden släpps denna koldioxid ut igen. Idag avverkas enorma skogspartier runt om i världen i en mycket hög takt (1-2 procent försvinner varje år). Det har gjort att närmare en femtedel av alla utsläpp av växthusgaser kommer från avverkningen av framför allt de tropiska skogarna.

     

    IPCCs understryker i sin rapport  Climate Change and Land vikten av att plantera skog för att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. De presenterar olika scenarion för hur världen kan hålla den globala uppvärmningen under 1,5 graders uppvärmning. För att lyckas krävs det att utsläppen minskar med 45 % från 2010 års nivåer för att vid mitten av seklet uppnå netto-noll utsläpp. Samtliga scenarios kräver en kombination av minskade utsläpp samt negativa utsläpp, det vill säga att binda redan utsläppta växthusgaser från atmosfären genom exempelvis återbeskogning

     

    Skogsavverkningen är också det största hotet mot den biologiska mångfalden. Många naturskogar försvinner på grund av efterfrågan på ved och virke. Genom ZeroMissions trädplantering minskar trycket på naturskogarna. En studie kallad The Economics of Ecosystems and Biodiversity (TEEB) uppskattar kostnaden för avskogningen till uppemot 3000 miljarder dollar. Det finns därför stora ekonomiska förtjänster att motverka avskogningen. Ett bättre jord- och skogsbruk är också en nyckel enligt FN:s jordbruksorgan för att vi ska nå de globala hållbarhetsmålen och i sådana sammanhang lyfts ofta våra Plan Vivo-projekt fram som ett bra verktyg

  • Hur många träd måste man plantera?

    Det är svårt att relatera en viss utsläppsmängd, t.ex. ett ton koldioxid, till ett visst antal planterade träd, eftersom en del av de träd som planteras kommer att gallras bort för att ge utrymme åt andra att växa. En annan svårighet är att ett genomsnittligt vuxet träd innehåller olika mängd kol, från runt 100-500 kg kol vilket motsvarar 400-2000 kg koldioxid. Men variationerna är mycket stora eftersom olika träd växer olika fort och blir olika stora. När planteringen ska genomföras upprättas en landanvändningsplan där man beslutar om vilka trädslag som ingår. Kolbindningen beräknas därefter och följs upp årligen.

  • Kan geologiskt lagrat kol från den långa kolcykeln klimatkompenseras genom trädplantering från den korta kolcykeln?

    Frågan ligger i begreppet ”kompensera”. Ordet kompensation kan ge intrycket av ekvivalens, att det ena ger samma eller har exakt samma egenskaper som det andra. Det leder vidare till slutsatsen att det inte spelar någon roll om utsläppen minskas eller om de klimatkompenseras då resultatet blir detsamma. Enligt denna tolkning på begreppet klimatkompensation blir svaret nej, trädplantering kan inte kompensera för utsläpp av fossiliserat kol då kolsänkorna är av olika slag och har olika egenskaper. Fossiliserat kol kommer stanna kvar i marken om inte människan aktivt pumpar upp den medan kol bundet i skog och mark riskerar att återgå som koldioxid i atmosfären vid oförutsägbara händelser som skogsbränder. Väl i atmosfären har koldioxidatomer utsläppta från fossila källor samma effekt som utsläpp gjorda från biogena källor.

     

    Men, har utsläppet väl skett och koldioxidatomerna nått atmosfären så blir frågan en annan; hur kan man som företag på det mest effektiva sätt ta ansvar för och binda gjorda utsläpp?

     

    Naturliga klimatlösningar är enligt IPCC en av de mest effektiva och robusta metoder för att motverka klimatförändringarna och samtidigt skapa och stärka ekosystemtjänster som gynnar både samhällen och biodiversitet (IPCC, Special report on climate change and land, 2019). Naturliga klimatlösningar har möjlighet att leverera över en tredjedel av de utsläppsminskningar som krävs för att stabilisera uppvärmningen väl under 2 grader på ett kostnadseffektivt sätt. Trots denna potential riktas enbart cirka 2 % av klimatfinansieringen mot naturliga klimatlösningar.

  • Fungerar trädplantering som klimatkompensation och för att få bort koldioxid från atmosfären?

    Att plantera träd och motverka avskogning är en av de mest effektiva metoder som finns för klimatkompensation, både genom att det reducerar utsläppen och tar upp koldioxid ur atmosfären. När träd växer upp binds kol som tas från atmosfärens koldioxid genom fotosyntesen.

     

    För att ge avsedd effekt bör ett antal villkor uppfyllas, t.ex. att trädplanteringen inte skulle ha ägt rum i alla fall. Detta utesluter trädplantering i Sverige där det finns lag på att återplantera efter avverkning. Ett annat villkor är att skogsbeståndet står kvar och bildar ett område som långsiktigt binder koldioxiden. Varje träd har en begränsad livslängd. När ett träd avverkas ska återplantering ske.

     

    De projekt som ZeroMission stödjer sker i samarbete med lokala bönder som i och med att de involveras i dessa klimatkompensationsprogram får medel, utbildning och teknisk assistans som gör det möjligt att försörja sig på sin egen mark.

  • Hur kan man veta att träden som planteras inte avverkas?

    Om trädplanteringarna är certifierade, vilket är fallet med de Plan Vivo-projekt som ZeroMission arbetar med, kontrolleras kolbindningen årligen, långsiktiga avtal skrivs med småbrukare och planteringarna revideras regelbundet. Denna certifierade metod innebär att planteringen kommer att bli ett inslag i lokalbefolkningens hushållning. Träden ska avverkas när de växt klart men då är det viktigt att ett nytt återplanteras. Försäljning av timmer och byggnadsmaterial ger bönderna en ytterligare inkomst. Fruktträd ingår ofta och ved till bränsle tas från snabbväxande arter. På så vis ökar respekten för träden. När träd dör eller avverkas sker återplantering. Gallring görs för att befrämja hela planteringsytans tillväxt. Bönderna får ersättning för detta arbete. Helt säker att träden står kvar kan man ändå inte vara. Bränder kan uppstå liksom krigssituationer som förhindrar skötsel och underhåll. Vid sådana situationer finns en buffert att ta till, både inom de enskilda projekten men också inom det totala Plan Vivo-systemet, som kompenserar för den eventuella förlusten.

     

    Det slutgiltiga målet med Plan Vivo och projekten är att lokalbefolkningen ska komma till en punkt där det ses som självklart att skogsbestånd är mest värdefulla när de står kvar och genererar avkastning i form av ved, timmer, frukt och andra ekosystemtjänster. Återplantering blir då självklart varje gång avverkning sker. Detta mål uppfylls relativt snabbt i våra klimatkompensationsprojekt och utgör den största långsiktiga garantin för att skogen ska få stå kvar och att projekten ska leverera den klimatnytta som utlovas. Att metoden fungerar illustreras av det äldsta Plan Vivo-projektet i Mexiko, Scolel’Te, som funnits sedan 1994 och som blomstrar än idag.

  • Vad är Nature-based solutions?

    Nature-based Solutions är definierat av IUCN som “actions to protect, sustainably manage, and restore natural or modified ecosystems, that address societal challenges effectively and adaptively, simultaneously providing human well-being and biodiversity benefits”.

Energiprojekt

+
  • Ger energiprojekten något mer än klimatkompensation?

    Alla ZeroMissions energiprojekt ger ett positivt bidrag till hållbar utveckling inom dess geografiska område. Både ekologiska och sociala kvaliteter måste ingå. Det kan gälla minskning av luftföroreningar, hälsoaspekter och förorening av vatten, förbättrad levnadsstandard, nya arbetstillfällen eller överföring av kunskap och teknologi. Projekt som är certifierade av Gold Standard och Fairtrade uppfyller dessa miljömässiga och sociala krav.

  • Varför är Gold Standard och Fairtrade bra certifieringar?

    Gold Standard och Fairtrade Climate Standard ställer krav som, utöver de vanliga CDM-kraven, lägger ribban högt vad gäller graden av lokal förankring, additionalitet och bidrag till hållbar utveckling. Projekten har varit begränsade till områdena förnybar energi och energieffektivisering men inkluderar nu också skogsprojekt. Projekt som både är certifierade i enlighet med CDM och Gold Standard eller Fairtrade är ofta dyrare än de som bara är certifierade i enlighet med en standard. Det som kostar är bland annat försäkran om bidraget till hållbar utveckling som säkerställs genom omfattande informationsinsatser och samråd med lokalbefolkningen.

  • Hur vet jag att min investering gör nytta?

    Den som köper reduktionsenheter (VER:s eller CER:s) genom ZeroMission medverkar till att ett projekt kommer till stånd och blir framgångsrikt. Det kallas additionalitet och är ett krav som ställs på alla projekt. Additionalitet testas på olika sätt under projektutvecklingen utifrån standardiserade verktyg. Bland annat tittar man på projektets lönsamhet med och utan klimatkompensation.

     

    Ett annat sätt att testa additionalitet är att se om det finns andra samhälleliga eller strukturella hinder som gör det sannolikt att projektet inte skulle ha kommit till stånd utan klimatkompensation. Projekt som av ovanstående anledningar inte bedöms komma till stånd utan klimatkompensation bedöms vara additionella. Om bedömningen tvärtom görs att projektet är lönsamt utan krediter och/eller att det inte finns hinder är projektet inte additionellt och blir således inte godkänt.

  • Sker en kontroll att ett projekt håller vad det lovar över tid?

    Det görs en regelbunden inspektion av projekten genom oberoende organisationer. Det sker genom UNO-ackrediterade organisationer såsom SGS, TÜV eller DNV och pågår under projektets hela livslängd.

Miljöuttalanden

+
  • Miljöuttalanden är ett samlingsbegrepp för all miljörelaterad kommunikation som rör en produkt, tjänst eller verksamhet. Miljöuttalanden kan enligt den internationella standardiseringsorganisationen ISO delas in i tre olika grupper beroende på i vilken omfattning de är styrda av kriterier och kontroll. 

     

    Typ I, ISO 14024 – Miljömärkningar kontrollerade av tredje part som t.ex. Bra Miljöval, Krav och Svanen. Konsumentriktade märkningar som kräver att en tillverkare ansöker till miljömärkningsorganisationen och följer upprättade kriterier. 

     

    Typ II, 14021 – Egna miljöuttalanden och miljömärkningar är uttalanden om en produkt, tjänst eller verksamhet som en aktör själv tar fram och kommunicerar. ISO 14021 reglerar krav för hur begreppen ska användas, men det krävs inte nödvändigtvis någon kontroll eller oberoende verifiering. Detta gör att ansvaret ligger på aktören som gör uttalandet att kommunikationen inte är missvisande och att den är korrekt. Det är även vanligt att miljöuttalanden av denna typ följer en branschstandard som definierat egna kriterier och krav på kontroll.   

     

    Typ III, ISO 14025 – Miljövarudeklarationer eller EPD:er (Environmental Declarations) är ett verifierat och oberoende dokument som redovisar livscykelutsläpp från en produkt eller tjänst.  

     

    Olika miljöuttalanden har alltså olika villkor för att få användas, t.ex. att en standard följs. Nedan listar vi de vanligaste klimatstrategierna och miljöuttalandena som vi och våra kunder använder. Vid alla typer av egna miljöuttalanden är det viktigt att de följs upp med transparent dokumentation och beskrivning av vad som avses. 

  • Klimatfotavtryck (regleras av ISO 14021)

    Klimatfotavtryck avser den sammanlagda mängden utsläpp av växthusgaser från en produkt, tjänst eller verksamhet. Uttalanden om en produkts, tjänst eller verksamhets klimatfotavtryck bör alltid medföljas av en beskrivning av vilka delar av systemet som har inkluderats i beräkningen för att inte vara missvisande.

     

    Exempel på felaktigt användande av begreppet:

    “Vår klimatkompensation gör att Produkt X har ett negativt klimatfotavtryck”

    Med klimatfotavtryck avses alla växthusgasutsläpp associerade med det studerade systemet, ej inräknat klimatkompensation.

  • Klimatkompensation (regleras av ISO 14021)

    Mekanism för att kompensera en produkts, tjänst eller verksamhets klimatfotavtryck genom förebyggande, minskande, eller borttagande av en ekvivalent mängd växthusgaser i en process utanför systemgränserna av det studerade systemet.  

     

    Exempel på felaktigt användande av begreppet:  

    “Vi klimatkompenserar genom att enbart servera vegetarisk mat”   

    Att servera vegetarisk mat kan vara ett effektivt sätt att minska klimatpåverkan inom en verksamhet men betraktas inte som klimatkompensation då det förutsätter att det sker i en process utanför verksamheten.  

  • Klimatneutral (regleras av ISO 14021 och standarden PAS 2060)

    Produkt, tjänst eller verksamhet som har ett klimatfotavtryck med noll växthusgasutsläpp eller ett klimatfotavtryck som är klimatkompenserat. Vid uttalanden om klimatneutralitet krävs bland annat att beräkningen håller en hög kvalité gällande data och datakällor, och att emissionsfaktorer och osäkerheter dokumenteras.

  • Netto Noll Klimatfotavtryck

    Begreppet regleras inte av en standard men används synonymt med klimatneutral. Netto Noll är en global vedertagen klimatstrategi som används av länder och företag. Till exempel har Sverige som mål att nå nettonollutsläpp 2045, enligt det klimatpolitiska ramverket.   

  • Klimatpositiv

    För att bli klimatpositiv behövs en standard eller specifikation som reglerar begreppet klimatneutralitet, t.ex. ISO 14021 eller PAS 2060. Alla utsläpp i hela värdekedjan ska beräknas utifrån ett livscykelperspektiv. Konceptet innebär att man sätter reduktionsmål med hänsyn till hela värdekedjan, i enlighet med 1,5-gradersmålet. Klimatkompensationen ska vara certifierad och tredjepartsgranskad.

  • Klimatkompenserad

    Produkt, tjänst eller verksamhet vars klimatfotatryck är klimatkompenserat. Begreppet kan exempelvis avse en delprocess av en verksamhet, t.ex. transporter eller de totala livscykelutsläppen. Viktigt är att kommunicera tydligt vad som är klimatkompenserat och att klimatkompensation är certifierad och tredjepartsgranskad.

  • Negativa utsläpp

    Negativa utsläpp avser teknologier eller naturliga klimatlösningar som binder koldioxid från atmosfären och lagrar den och på så sätt skapar en kolsänka. Negativa utsläpp skiljer sig på så sätt från andra typer av utsläppsminskningar som undviker utsläpp från att ske eller minskar utsläpp från ett referensscenario. Exempel på negativa utsläpp är trädplantering, koldioxidinfångning och lagring (Carbon Capture and Storage, CCS), och koldioxidlagning från förbränning av biomassa (Bio Energy Carbon Capture and Storage, BECCS).  

  • Ospecificerade och odefinierade uttalanden

    Miljöuttalanden som inte omfattas av en definition och därmed inte kan mätas eller bekräfta uppfyllnad bör inte användas för att beskriva en verksamhet, produkt eller tjänst. Exempel på ospecificerade uttalanden är t.ex. “grön”, “hållbar” och “klimatsmart”.

Learn more

För att nå 1,5-gradersmålet behöver vi både minska växthusgasutsläpp och samtidigt ta upp den koldioxid vi redan släppt ut.

News and insights

Sign up for our newsletter