Detta är en samlingsartikel för våra kommentarer kring Aftonbladets artikel. Det nyaste överst.

 

Den 16 juni 2026

SLUTRAPPORT – ARTIKLAR OM PROJEKTET TREES FOR GLOBAL BENEFITS

Mellan 4 maj och 30 juni 2024 publicerade Aftonbladet ett flertal artiklar och videoklipp där trädplanteringsprojektet Trees for Global Benefits i Uganda granskades. I fokus fanns MAX Burgers som under många år köpt krediter i projektet. Den här rapporten sammanfattar hela skeendet och de granskningar som gjorts efter publiceringen, detta är ZeroMissions slutrapport om detta.

 

 

SAMMANFATTNING

Aftonbladet publicerade sin första, mycket kritiska, artikel inklusive videoklipp lördagen den 4 maj 2024. Inför publiceringen kontaktades ZeroMission för att kommentera på ett antal svepande uttalanden angående en artikel de gjort. Vi svarade skriftligt på tidningens påståenden i mailet.

 

ZeroMission tog artiklarna på stort allvar och den första veckan av juni reste VD Henrik Juhlin och Maria King, Head of Sales and Carbon Offsetting, till Uganda för att genomföra en egen granskning och djupgående intervjuer med deltagarna. Till sin hjälp bjöd de in oberoende externa forskare från Sverige och Uganda och tolk.

 

I deras intervjuer och vittnesmål fann de att anklagelserna i artiklarna var felaktiga och missvisande. Kritik om sena utbetalningar och önskan om mer information från projektet till deltagarna kunde dock bekräftas, men var samtidigt i linje med synpunkter som redan var kända för ZeroMission genom årsrapporter och återkommande tredjepartsgranskningar.

 

Även MAX initierade en oberoende granskning via revisionsföretaget EY, vilken genomfördes på plats i Uganda i juni 2024. Även ZeroMission granskades utifrån processer, betalningar mm i denna tredjepartsgranskning.

 

Även de lokala myndigheterna i Uganda gjorde själva en utredning mot bakgrund av de internationella skrivelserna om brottslig aktivitet och korruption. De har skrivit en rapport som i allt väsentligt går i linje med vad ZeroMission sett och hört på plats, och beskriver Aftonbladets granskning som direkt felaktig och en riktad attack mot projektet och dess miljö och jämställdhetsarbete.

 

Ytterligare en tredjepartsgranskning av projektet genomfördes av företaget Aster Global på uppdrag av ECOTRUST, organisationen bakom projektet Trees for Global Benefits, efter Aftonbladets artikel. Denna översyn av projektet är en del av ett återkommande kontrollarbete som Plan Vivo ålägger alla certifierade klimatprojekt att genomgå vart tredje- eller femte år. I skrivande stund är denna granskning inte färdig och det finns ingen rapport att tillgå.

 

Med stöd av de övriga granskningarna och rapporterna samt utlåtanden från externa forskare har ZeroMission konstaterat att Aftonbladets artiklar i all väsentlighet är felaktig. Artiklarna har på tvivelaktiga grunder misskrediterat såväl projektet Trees for Global Benefits som MAX Burgers och ZeroMission som företag.

 

De förbättringsområden som kunde bekräftas i vårt besök och av extern revisor har ZeroMission tagitvidare med projektet och säkerställt att det finns en plan med konkreta åtgärder och förbättringar.

 

Kontakt med projektutvecklaren ECOTRUST

ZeroMission har som regel tät kontakt med projekten vi samarbetar med och TGB är inget undantag. Just TGB är ett av våra allra mest långtgående projektsamarbeten och är ett projekt ZeroMission besökt på plats ett flertal gånger under årens lopp.

 

I vår löpande kontakt med alla projekt vi arbetar med diskuteras allt ifrån köp av krediter, utmaningar, möjligheter och allmän utveckling. I kombination med möten och besök sammanfattar vi och följer upp de årsrapporter som alla certifierade projekt måste publicera varje år enligt Plan Vivos standard.

 

Sammantaget ger det oss en mycket bra inblick i projekten. I samband med Aftonbladets artiklar intensifierades kontakten ytterligare och vi hade många olika kontakter där vi ställde en lång rad frågor och fick lika många tydliga svar.

 

Stödjande kontakter med Plan Vivo och andra aktörer

Vi hade tidigt kontakt även med Plan Vivo för att lyssna in deras bild av projektet och om hur de kunde bistå oss i en utredning. Bland övriga aktörer vi varit i kontakt med finns olika större köpare av krediter i TGB. Vi kom att ha en del informationsutbyte med dessa och vi sökte stöd från dem i att få svar på hur de uppfattat projektet och ECOTRUST under sin tid som köpare.

 

 

ZEROMISSIONS EGEN RESA TILL UGANDA

För att bringa klarhet i de anklagelser som framkommit i Aftonbladet genomförde vi en egen resa till projektet i Uganda mellan 1 – 9 juni 2024. Med hänsyn till förberedelser, planering, vaccineringar, visum mm så får det betraktas som snabbt agerat, vilket visar hur allvarligt vi uppfattade situationen och den kritik som framförts mot projektet.

 

Resans syfte:

 

1. Säkerställa att ingen bonde till följd av projektet varit tvungen att ta sina barn ur skolan eller gifta bort dem. ​
2. Få förståelse för om det fanns en risk för matbrist eller en brist på tillgång till grödor, samt om det fanns utmaningar/konkurrens med annan markanvändning.​
3. Förstå om och i så fall varför bönder högg ner sina träd, samt om och varför de skulle ha planterat träd över hela sin mark.​
4. Säkerställa att utbetalningar till bönderna hade skett enligt avtalen.​
5. Få en egen bild av den kritik och utmaningar som lyfts fram.​
6. Få förståelse för hur vi, ECOTRUST, Plan Vivo och andra externa granskare hade brustit i att fånga upp dessa allvarliga problem om påståendena visade sig vara sanna.

 

 

Genomförande

• Oberoende besök och granskning av ECOTRUST i området Hoima och Kikuube. ​
• Mål att träffa så många som möjligt av de porträtterade bönderna som fanns med i Aftonbladets artiklar. ​
• Extern expertis – Vi hade med oss tre forskare; två från Makarere University i Uganda och en från Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. ​Alla intervjuerna med småbrukarna på plats i Uganda utfördes av Klara Fischer från SLU eller Patrick Byangaba från Makerere University. Dessa tre forskare var med helt oberoende från oss och har inte finansierats av ZeroMission utan av forskningspengar i sina respektive arbeten. De slutsatser som vi skriver om här är ZeroMissions och inte forskarnas.

 

Deltagare

Henrik Juhlin – ZeroMission​

Maria King – ZeroMission​

Klara Fischer – Lektor i urban utveckling på SLU​ (oberoende)

Patrick Byangaba – professor i Ekologi på Makerere University​ (oberoende)

David Tumusiime – professor i Forestry på Makerere University (oberoende)

Marvin Mugarra – Lokal guide/tolk​ (oberoende)

Raymond – chaufför/guide​ (oberoende)

 

 

Kort sammanfattning av vad vi funnit på plats

Det finns en rad grova felaktigheter i beskrivningarna av småbrukarna i artiklarna. De viktigaste svaren vi funnit på plats och som vi vill förmedla om är:

 

– Människor i projektet går inte hungriga på grund av att de planterat träd

– Inga minderåriga flickor har gifts bort på grund av fattigdom till följd av att familjen har planterat träd

– Barn till deltagande jordbrukare har inte tagits ur skolan till följd av att de planterat träd

– Projektet och ECOTRUST som organisation är mycket populära bland jordbrukarna i området

– Det är ingen småbrukare som huggit ned alla sina träd

– Projektet är inte korrupt utan betalningar har gått ut till bönder enligt avtal

 

Av de nio porträtterade personerna ifrån Aftonbladets artiklar visar det sig dessutom att två inte är med i projektet.

 

Ovanstående är svar på de påståenden i Aftonbladets artiklar som vi anser är mest angelägna att beskriva. Därutöver har vi även fått många svar angående punkt 5 ovan.

 

Översikt – dessa personer har vi träffat på plats

I Aftonbladets artikel fanns 9 jordbrukare intervjuade. Vi lyckades träffa samtliga. Utöver dessa höll vi även intervjuer med ytterligare 3 deltagare i projektet. Vi anordnade dessutom ett gruppmöte i workshop-form med ca 20 deltagare.

 

Utöver ovanstående jordbrukare träffade vi också representanter för National Agricultural Research Organisation (NARO), National Rescource i Kikuube samt representanter på ECOTRUST lokalkontor i Hoima och huvudkontor i Kampala.

 

Vi har gjort en noggrann listning av varje person – hur de har porträtterats i Aftonbladet, vad vi själva funnit på plats samt vad ECOTRUST har för uppgifter om markareal och utbetalningar. Vi har spelat in varje intervju och har ett rikt bildmaterial.

 

Reflektioner från ZeroMission

Det vi sett när vi besökt de nio olika småbrukarfamiljernas marker är en stor variation av mat i form av grödor, fruktträd och boskap. Flera har gräsmattor, parabolantenn och solceller på taket. Familjerna har mat så de klarar sig och alla barn i de familjer vi träffat går i skolan – majoriteten av dem går eller har gått i privat skola.

 

Vår bild av hur jordbrukarna lever skiljer sig alltså tydligt från den som Aftonbladet målat upp. För oss är det en lättnad att se att personerna i projektet har det bra, att barnen går i skolan och att ingen har gift bort minderåriga döttrar på grund av att de planterat träd på sin mark. Vi känner oss stärkta i att de kontrollsystem vi har för våra projekt fungerar.

 

 

EXTERNA RAPPORTER OCH ANDRA GRANSKNINGAR

Förutom vår egen resa till projektet i juni 2024 finns tre externa rapporter och granskningar:

 

1. Rapport från lokala myndigheterna i Hoima, Uganda
2. Oberoende granskning av EY på uppdrag av MAX Burgers
3. Tredjepartsgranskning av Aster Global, den revision som görs vart femte år enligt Plan Vivo standarden
4. Årsrapport 2023 från TGB enligt Plan Vivo Standarden

 

1 – Rapport från de lokala myndigheterna i Hoima, Uganda

De lokala myndigheterna i Uganda initierade en egen utredning efter att artiklarna i Aftonbladet beskrivit missförhållanden och korruption. Rapporten kom i augusti 2024 och går i linje med det vi själva sett och kommit fram till under vårt besök i juni. Det stämmer också överens med den bild som vi har av projektet efter att ha jobbat med projektet i över 15 år – nämligen att projektet och träden som planteras på flera plan gynnar jordbrukare och att nyttorna går långt bortom de direkta inkomster som det ger. Projektet har förvisso några administrativa förbättringsområden, men bidrar övergripande med att skapa förutsättningar för bättre resiliens, mer diversifierade gårdar, bättre mikro-klimat, renare vatten med mera.

 

Några slutsatser från rapporten:

“Anklagelserna i artikeln var helt ogrundade. Alla bönder som intervjuades hade en bra balans mellan växtodling och trädplantering, med en mångfald av både mat- och kontantgrödor… Det finns ingenting med dessa bönder, deras hem och landskapet i allmänhet som borde motivera påståendet i tidningsartikeln”.

 

“Vi rekommenderar därför att distriktssäkerhetskommittéerna (district security committees) i Hoima och Kikuube överväger att genomföra en grundlig undersökning av vad som verkar vara en genomtänkt attack mot småbrukares tillgång till kolkreditmarknaden.”

 

Länk till rapporten från Kikuube District Local Government:

Inter-District Monitoring Report – ECOTRUST

 

Länk till ZeroMissions egen kortare sammanfattning av rapporten översatt till svenska:

Sammanfattning och översättning-20241003

 

 

2 – Oberoende rapport från EY på uppdrag från MAX Burgers

Under juni-juli 2024 genomförde EY en granskning av såväl ZeroMission som ECOTRUST och projektet Trees For Global Benefits. Syftet med granskningen var att bekräfta eller avfärda Aftonbladets påståenden om att TGB-projektet orsakat svält, ökad fattigdom, barngiftemål och uteblivna betalningar till bönder i Uganda.

 

Övergripande slutsats

Baserat på genomförda åtgärder har EY inte identifierat observationer som tyder på att Aftonbladets huvudsakliga påståenden – såsom svält och ökad fattigdom – förekommer som ett resultat av projektet.

 

Slusatser uppdelade per påstående

Dessa påståenden anser EY vara helt ogrundade:

• Systematisk brottslighet, korruption eller dubbelförsäljning av kolkrediter
• Att träden inte längre finns kvar (koldioxid ej bunden)
• Att projektet hotar deltagarnas matsäkerhet
• Att barn skulle tagits ur skolan eller gifts bort som den direkt effekt av projektet

Dessa två brister i projektet kan EY delvis styrkta:

1. Plan Vivo-standarden har inte följts fullt ut – enligt standarden ska 60% av intäkterna från försäljning av certifikat betalas ut till deltagarna, men EY fann att i genomsnitt 56% betalades ut. Skillnaden kan delvis förklaras av valutakursvariationer. Det saknas också dokumentation för träd-ID och planteringsmetoder.
2. Betalningar har inte alltid gjorts enligt kontrakt – av de testade transaktionerna betalades 11% inte i enlighet med kontrakten, med avvikelser i belopp, timing och dokumentation.

 

Deltagarnas egna upplevelser av projektet

Deltagare fick skatta olika aspekter av projektet på en skala 1–10. Både matsäkerhet och ekonomisk trygghet uppgavs ha ökat tack vare projektet. Den fråga som fick högst betyg var “Hur starkt rekommenderar du MAX att fortsätta investera i ECOTRUST -projektet?”, vilket fick betyget 8,8.

 

Rekommendationer från EY

Förbättra dokumentation av träd och markgränser, säkerställa att betalningar sker i rätt tid och enligt kontrakt, och förbättra kommunikation och utbildning till deltagarna. EY rekommenderar även att ZeroMission stöttar ECOTRUST i att hantera det växande antalet projektdeltagare.

 

Slutsats

EY finner inga belägg för Aftonbladets allvarligaste påståenden, men identifierar brister i administration och betalningsrutiner som behöver åtgärdas.

 

3 – Åtgärder som vidtagits sedan granskningen publicerades

På de två år som gått sedan granskningen gjordes av EY har TGB redan åtgärdat de brister som påpekas i rapporten.

 

Förbättringar som vidtagits

• förstärkt risk- och compliancefunktion
• inrättad rapporteringskanal
• inrättad en databas för klagomål och synpunkter
• tillsättning av en dedikerad medarbetare som hanterar återkoppling och ärenden
• utbyggnad av kompetensrum i alla regioner
• nyinrättade fältskolor för bönder
• startad Farmer Voice Radio för kunskapsspridning

 

4 – Aster Global tredjepartsgranskning enligt Plan Vivo Standarden

Revisionen av projektet TGB är ovanligt försenad på grund av anledningar som ligger utanför projektets kontroll. Dessa inkluderar enligt Plan Vivo tillgänglighet och ägarbyte av Aster Global, byte av huvudrevisor för uppdraget, bristande tillgänglighet hos den nya ansvarige revisorn (på grund av sjukdom), samt ebolautbrott i regionen som begränsat de resor inom landet som krävs för platsbesöket.

 

ZeroMission följer processen fortsatt noga och kommer att sprida tredjepartsverifikationen så snart den är tillgänglig, vilket den förväntas vara under hösten 2026.

 

5 – Årsrapport 2024 från TGB enligt Plan Vivo standarden

Under april 2025 kom årsrapporten från TGB avseende året 2024 (vilket är inom förväntad tidsplan). Att publicera en årsrapport är ett krav enligt Plan Vivos standard för fortsatt certifiering. Årsrapporterna, som transparent redovisar nyckeltal, framgångar och motgångar, finns fritt att tillgå på Plan Vivos hemsida.

 

Aftonbladet i årsrapporten

Aftonbladets artikelserie nämns under avsnittet motgångar för projektet 2024. Rapporten beskriver hur artiklarna inte bara skadat projektets rykte, utan också hur det traumatiserat enskilda individer.

 

“The articles published did not just inflict a lot of damage on the reputation of the various carbon market actors, they left the communities traumatised and distressed by the extent to which their lived experiences have been completely distorted in order to justify the subsumption theory.”

– Annual report 2024 Trees for Global Benefits, 2.4.2 Misinformation

 

Rapporten belyser också hur de småbrukare som medverkar i artiklarna lämnat in två anmälningar till Medieombudsmannen till följd av hur de framställts av Aftonbladet. Enligt de anmälningar som gjorts har journalisten vid ett intervjutillfälle uppträtt hotfullt, skrikit och publicerat bilder på personer utan samtycke. Denna händelse har också polisanmälts.

 

Nyckeltal från årsrapporten

• Under året har 9 9 76 nya hushåll ansökt om att få gå med i projektet, vilket betyder att den totala siffran nu är 51 874.

 

• Projektet har expanderat till en ny region i norra Uganda, med stöd av den brittiska regeringen.

 

• Ett nytt center för kunskap och innovation, ett så kallat ”Centers of Excellence”, har utvecklats med syfte att underlätta spridning av kunskap om biodling och hållbart skogsbruk. Fler av dessa planeras för framtiden.

 

• En ny mobilaplikation och databas har färdigställts, med syfte att underlätta uppföljning av tillväxtgrad av träd, rekrytering och aktiviteter.

 

• Årlig uppföljning av 23 426 bönder har gjorts. Av dessa nådde 87% sina utsatta mål.

 

• Projektet är populärt lokalt. Det är fortfarande många nya småbrukare som vill ansluta sig till projektet.

 

• Projektet bidrar till flera av FNs globala hållbarhetsmål, till exempel 1 – No Poverty, 6 – Clean Water & Sanitation och 13 – Climate Action. TGB har under 2024 bidragit till att 10 vattentäktsområden förbättrats, 30 lokala företag har stöttats och 38 lokala heltidsjobb har skapats.

 

• Total har ECOTRUST betalat ut 2 720 370 USD till bönderna (Payment for ecosystem services). Utöver rena pengar har också, USD 399 150 betalats ut i form av plantor, och USD 19 721 i teknisk hjälp, t.ex. hjälp att starta upp affärsverksamheter.

 

 

EXTERN FORSKNING

Det finns en hel del forskning gjord på projekt som syftar till landsbygdsutveckling i Östra Afrika. Inte mindre än 11 akademiska uppsatser har de senaste 20 åren skrivits specifikt om projektet Trees for Global Benefits. Nedan följer en sammanfattning av de viktigaste slutsatserna i dessa.

 

• Finansiella incitament är den primära anledningen till att bönder ansluter sig till TGB, men många uppger också att de planterar träd för att lämna efter ett arv till sina barn.

 

• Enligt forskning som utgår från empirisk rättvisa upplever den stora majoriteten av bönder i projektet det som rättvist.

 

• Deltagarna har begränsat utrymme att förhandla om villkoren i projektet. Exempelvis kan de bestämma hur de planterar men inte priset på sin kol – och detta är en nödvändig avvägning för att hålla projektet standardiserat och skalbart.

 

• Projektet exkluderar de allra fattigaste bönderna från att ansluta sig eftersom de saknar mark nog att avvara för trädplantering och inte har råd att riskera sin matsäkerhet – men utestängningen gör också att de går miste om de ekonomiska vinsterna från projektet.

 

• Att delegera ansvaret för uppföljning till lokalsamhällena ökar legitimitet och kostnadseffektivitet, och digital satellitövervakning ger inte nödvändigtvis bättre noggrannhet än lokala fältbesök.

 

• Faktorer som böndernas materiella välstånd och tillgång till kunskap om skogsjordbruk är lika avgörande för trädens tillväxt som rena miljöfaktorer som tillgång på vatten.

 

• TGB bedöms som ett projekt med hög additionellitet, men huruvida ett projekt verkligen tillför mervärde är beroende av nationell politik och projektstruktur.

 

Länk till rapporten A Literature Review of the Trees for Global Benefits Project in Uganda

Rapport om extern forskning

 

 

AVSLUTNINGSVIS

De artiklar som Aftonbladet publicerade i maj och juni 2024 har i stora drag varit falska. En del påståenden har rakt av varit grovt felaktiga, samtidigt som det har funnits delar med visst mått av sanning men där slutsatser varit hårt vinklade. Vi har heller aldrig fått tillgång till de inspelade och tolkade intervjuerna gjorda av Aftonbladet.

 

Vad som har varit drivkraften hos tidningen och reportern känner vi inte till, men att publicera felaktigheter i denna skala är oroande och beklagligt. Framförallt av en tidning med historia och räckvidd som Aftonbladet.

 

De två männen som tipsat Aftonbladet och varit deras guide och tolk – och också en av de intervjuade bönderna i deras artiklar – har tidigare varit med i andra internationella artiklar om missförhållanden i området, då på grund av andra projekt. Effekterna på kort sikt för oss som företag och vår kund MAX har självklart blivit betydande.

 

På längre sikt har artiklarna också på felaktiga grunder bidragit till en negativ påverkan för klimatprojekt. Dels självklart TGB där risken är överhängande att tusentals bönders inkomster kan komma att minska, och dels att den betydande klimatnyttan, när vi behöver den som mest, kan komma att utebli.

 

De lokala myndigheterna i Uganda kallade artiklarna för en ’riktad attack’ i sin rapport. Vi är böjda att hålla med. Vi, tillsammans med åtskilliga andra, har nu visat att

 

• projektet är välfungerande,
• att klimatnytta skapas,
• att köp av kolkrediter är ett viktigt sätt för företag att ta ansvar för sina utsläpp, samtidigt som det är ett medel för att kanalisera pengar till utsatta människor.

 

Därför känner vi känner oss fortsatt trygga i att erbjuda kolkrediter från Trees for Global Benefits.

 

Framåt kommer vi att fortsätta med den nära kontakt och kontinuerliga kritiska uppföljning vi har med TGB för att säkerställa att åtgärder vidtagits, och att uppföljning och bevisad förbättring har skett kring de förbättringsområden – kunskapsspridning och information, dokumentation och förenade betalningar – som lyfts av oss och av externa granskare.

 

Vi uppmuntrar extern granskning av alla projekt som vi arbetar med. Tyvärr har Aftonbladets metod och rubriker och grovt felaktiga och missvisade rapportering har djupt skadat ett projekt som bidrar med klimatnytta, biologisk mångfald och social nytta och jämställdhet då projektet driver frågor kring kvinnors rätt att äga mark och har en majoritet av kvinnor i ledande roller i organisationen.

 

 

…………………………………………………………………………………………………………..

 

2 juli 2024

Rättelse – I texten nedan från 19 juni har vi nu förtydligat att den svenska forskaren Klara Fischer och de två Ugandiska forskarna reste med oss helt oberoende och också genom egen finansiering. Vi förtydligar också att det vi skriver här är på vår hemsida är våra egna slutsatser, inte forskarnas.

 

…………………………………………………………………………………………………………..

 

30 juni 2024

Aftonbladet har idag publicerat ytterligare en artikel om oss och om projektet Trees for Global Benefits. Efter vårt platsbesök känner vi oss fortsatt trygga med de slutsatser vi presenterar här nedan på hemsidan. Vi avvaktar i detta läge de tredjepartsgranskningar som nu genomförs.

 

…………………………………………………………………………………………………………..

 

19 juni 2024

Vi har nu genomfört det tidigare inplanerade besöket till projektet Trees for Global Benefits i Uganda för att med egna ögon få en uppdaterad bild på plats. Resan genomfördes 1-9 juni.

 

Syftet med resan

1. Säkerställa att ingen bonde på grund av projektet varit tvungen att ta sina barn ur skolan eller gifta bort dem. ​
2. Förstå om det är brist på mat eller tillgång till grödor, samt vad det finns för utmaningar/konkurrens med annan markanvändning.​
3. Förstå om och i så fall varför bönder hugger ner sina träd. Samt om och varför de skulle ha planterat träd över hela sin mark.​
4. Säkerställa att utbetalningar till bönderna har skett enligt avtalen.​
5. Få en egen bild och djupare förståelse av den kritik och utmaningar som lyfts i rapporter och även av Ecotrust själva.​
6. Om påståendena är sanna vill vi förstå hur vi, Ecotrust, Plan Vivo och andra externa granskare har brustit i att fånga upp dessa allvarliga problem. 

 

Genomförande

Oberoende besök och granskning av Ecotrust i området Hoima och Kikuube. ​

Mål att träffa så många som möjligt av de porträtterade bönderna. ​

Extern expertis – Vi hade med oss tre forskare; två från Makarere University i Uganda och en från SLU. ​De flesta intervjuerna med jordbrukarna har hållits av antingen Klara Fischer från SLU eller Patrick Byangaba från Makerere University. Dessa tre forskare var med helt oberoende från oss och har heller inte finansierats av oss utan av forkskningspengar i sina respektive arbeten. De slutsatser som vi skriver här är ZeroMissions och inte forskarnas.

 

Deltagare

Henrik Juhlin – ZeroMission​

Maria King – ZeroMission​

Klara Fischer – Lektor i urban utveckling på SLU​

Patrick Byangaba – professor i Ekologi på Makerere University​

David Tumusiime – professor i Forestry på Makerere University

Marvin Mugarra – Lokal guide/tolk​

Raymond – chaufför/guide​

 

 

Kort sammanfattning av vad vi funnit på plats

Det finns en rad grova felaktigheter i beskrivningarna av jordbrukarna i artiklarna. De viktigaste svaren vi funnit på plats och vill förmedla om är:

 

– människor i projektet hungrar INTE pga att de planterat träd

– INGA minderåriga flickor har gifts bort pga fattigdom till följd av att familjen har planterat träd

– barn till deltagande jordbrukare har INTE tagits ur skolan till följd av att de planterat träd

– projektet och Ecotrust är mycket populära bland jordbrukarna i området.

– det är INGEN som har huggit ned alla sina träd.

 

Ovanstående är svar på de påståenden i artikeln som vi tycker är mest angelägna att beskriva. Därutöver har vi även fått många svar angående punkt 5 ovan.

 

Översikt – dessa personer har vi träffat på plats

I Aftonbladets artikel fanns 9 jordbrukare intervjuade. Vi lyckades träffa samtliga och utöver dessa höll vi även intervjuer med ytterligare tre personer. Dessutom anordnade vi ett gruppmöte i workshop-form med ca 20 deltagare.

 

Utöver ovanstående jordbrukare träffade vi också representanter för National Agricultural Research Organisation (NARO), National Rescource i Kikuube samt representanter på ECOTRUST lokalkontor i Hoima och huvudkontor i Kampala.

 

Av de nio porträtterade personerna visar det sig att två inte är med i projektet.

 

Vi har gjort en noggrann listning av varje person – hur de har porträtterats i Aftonbladet, vad vi själva funnit på plats samt vad ECOTRUST har för uppgifter om markareal och utbetalningar. Vi har spelat in varje intervju och har ett rikt bildmaterial.

 

Reflektioner från oss på ZeroMission

Det vi har sett när vi besökt de nio olika jordbrukarfamiljernas marker är en stor variation av mat i form av grödor, fruktträd, boskap osv. Flera har gräsmattor, parabolantenn och solceller på taket. Familjerna har mat så de klarar sig och har det dessutom bättre än genomsnittet i Uganda. Vår bild av hur jordbrukarna lever skiljer sig alltså tydligt från den som  Aftonbladet har målat upp. För oss är det en lättnad att se att personerna i projektet har det bra, att barnen går i skola och att ingen har gift bort minderåriga döttrar på grund av att de planterat träd på sin mark. Vi känner oss stärkta i att de kontrollsystem vi har för våra projekt fungerar.

 

Det här händer nu

Vi kommer nu att vänta in de tre olika externa granskningar som pågår eller snart kommer att startas:

• MAX tredjepartsgranskning som görs av EY där såväl vi själva som ECOTRUST granskas (förväntas vara klar i juli)
• Den tredjepartsgranskning som enligt Plan Vivo-standarden görs vart femte år och som till hälften är genomförd (förväntas vara klar i augusti)
• Ugandiska regeringens utredning med anledning av att jordbrukare i Kikuube anmält att de blivit kränkta av Aftobladets beskrivningar av dem

 

När vi har fått alla dessa bitar på plats lägger vi pusslet i sin helhet och agerar utifrån det. Vi har tidigare beskrivit att vi genom åren haft årsrapporter, egna besök och återkommande tredjepartsgranskningar att luta oss mot när det gäller vår tillit till projektet. Vi har också haft över 15 år på oss att bygga upp relationer och att se och förstå hur de lokala samhällena fungerar. Efter det här besöket är vi fortsatt trygga i att arbeta med projektet.

 

 

…………………………………………………………………………………………………………..

 

23 maj 2024

Aftonbladet har igen kontaktat oss för att kommentera på ytterligare uppgifter som vi antar att de avser publicera. Med hänsyn till den granskning som vi själva genomför så har vi avböjt att kommentera. ZeroMission kommer, som en del i att skapa oss vår egen bild av de olika uppgifterna i artikelserien, att resa till Uganda den 1 juni. Vi gör det tillsammans med bl a oberoende forskare och tolk. Vi vill dock, igen, lyfta att vi utifrån alla årsrapporter, tredjepartsgranskningar och kontinuerlig kommunikation med projektutvecklaren Ecotrust fortsatt känner oss trygga i att Trees for Global Benefits gör stor nytta för över 25.ooo jordbrukarfamiljer och för klimatet.

 

…………………………………………………………………………………………………………..

 

8 maj 2024

Aftonbladet har i en uppföljande artikel lyft fram forskare som tidigare genomfört gjort en studie om projektet Trees for Global Benefits. När forskarna kontaktade oss om sin studie bjöd vi in dem till vårt kontor för att presentera vad de kommit fram till för oss och för särskilt inbjudna kunder. Max Burgers var de som deltog i presentationen. 

 

Tvärt emot vad som skrivits i Aftonbladets artikel så vidtog vi på ZeroMission en rad åtgärder för att se över de problemställningar som de lyfte. Här kan det vara på sin plats att poängtera att deras forskning vid tiden inte kunde ses som kritik utan att de snarare lyfte risker i projektet samt redan kända problem, framförallt gällande utbetalningar som det fanns förklaringar till. 

 

Följande åtgärder vidtogs från vår sida: 

 

1) Efter det inledande mötet med forskarna där de fick presentera sin kritik, tog ZeroMission möten med ECOTRUST och Plan Vivo för att ställa uppföljande frågor för att få klarhet i den bild forskarna gav. 

 

2) Vi gick igenom all dokumentation såsom tidigare revisionsprotokoll och årsrapporter, samt andra artiklar som hade skrivits om projektet samt ställde frågor till Plan Vivo Foundation. De utmaningar som fanns var dokumenterade och hanterades och projektet utvecklas ständigt för att förbättras. Projektet / ECOTRUST hade inget att dölja, det var helt transparent.  

 

3) Vi var i kontakt med forskaren professor Mark Purdon, Université du Québec i Montréal,  som också hade gjort bredare studier av Trees for Global Benefits sedan 2009 och framåt. I juni 2019 utförde Mark Purdon, tillsammans med Patrick Byakagaba vid Makerere University i Uganda en uppföljande forskningsstudie av Trees for Global Benefits för att titta på projektets effektivitet i det stora hela och jämföra detta med områden utanför projektet. Till skillnad från Lund-forskarna som endast genomfört kvalitativa analyser innefattade Purdon / Byakagabas studie både kvalitativa och kvantitativa analyser. Purdon pekade i sin studie på problematiken i att Lund-forskarnas ensidigt lyfte problem och helt bortsåg från fördelar, nyttor och möjligheter för deltagande jordbrukare.

 

4) Under våren 2019 tredjepartgranskades projektet av den oberoende parten Environmental Service Inc. Inför denna bad vi Plan Vivo Foundation att utöka tredjepartsgranskningen för att titta närmare på den kritik som Lund-forskarna gav uttryck för, t.ex. ”tar projektet tillräckligt med hänsyn till jordbrukarnas behov och önskemål? Anser jordbrukarna att de har gjort informerade val? (t.ex. om var man ska plantera, val av art etc?). Resultatet visade att projektet levde upp till Plan Vivo’s kriterier. 

 

 

Projektet Trees for Global Benefits I ständig utveckling 

 

Som framkommit i det vi redan sagt om projektet så är vi helt transparenta med att det har funnits utmaningar av olika slag vilket framkommit i t ex tredjepartsgranskningar. Det har genom åren funnits en grad av lärande i projektet vilket också lett till utveckling och förbättringar i olika rutiner. 

 

…………………………………………………………………………………………………………..

 

8 maj 2024

 

Vi noterar att ZeroMissions generella kommentarer till Aftonbladet som ursprungligen fanns med i deras första artikel plockats bort. Våra kommentarer var skrivna som svar på ett antal generella påståenden som vi fick via mail och var alltså inte direkta svar på artikeln som vi vid tillfället inte sett. Våra kommentarer finns redovisade nedan:

 

AB: Träden har planterats på mark som tidigare användes för jordbruk. Efter några år har de vuxit sig så stora och kronorna har blivit så täta att annan odling inte är möjlig. Detta har lett till problem med matförsörjningen. 

 

Detta är ett markanvändningsprojekt, lantbrukare byter från säsongsgrödor, t.ex. sockerrör, tobak och majs, till att integrera träd på en del av sina gårdar.  

 

Hushållen i denna del av landet och som deltar i projektet äger i genomsnitt mellan 5 och 10Ha – det är alltså ganska stora markytor, TGB-registren visar att dessa bönder bara planterar träd på ca 1 till 2 hektar av marken. Det sker enligt en väl utarbetad modell, med utvalda trädsorter och på ett specifikt sätt anpassat för varje jordbrukares mark. Det finns tre generella planteringsmodeller – ‘woodlot’, ‘boundry planting’ och ‘agroforestry’. Jordbruksplanen skiljer sig t ex för en gård med helt plan mark och en annan som ligger på kuperad mark.

 

Matosäkerheten i Hoima har dokumenterats i årtionden, men det beror på kraftiga regn och torka, inte på grund av träd som planterats enligt Plan Vivos jorbruksplaner. Träden som planterats på det sättet bidrar tvärtom till att binda jorden och på så sätt minska matosäkerheten. 

 

Vi vill också peka på att det här är jordbrukssamhällen i det tropiska skogsområdet, lantbrukare vet med säkerhet hur ett skogsparti ser ut och de vet vilka grödor som kan odlas även under täckande trädkronor. Sockerrör kan t ex inte odlas under träd men en rad andra växter/grödor trivs däremot bättre i skugga än i direkt sol.  

 

 

AB: Betalningarna från Ecotrust har inte följt tidsplanen i avtalen. I många fall har pengarna inte kommit alls, utan att någon förklaring getts. De utbetalningar som trots allt gjorts har varit alltför små för att kunna täcka upp för matförlusten. 

 

Tidsplanen i avtalet har på årsbasis följts. Det kan förekomma förseningar i utbetalningen av en specifik betalning men schemat följs, förseningarna kan handla om några månader. Detta har även i tredjespartsgranskningar konstaterats förekomma. Förklaringen kan vara olika stavning av namn, byte av mobilabonnemang (betalningar görs ofta som mobiltelefonbetalningar, en slags Swish) mm vilket gör att de fastnar i administrationen. Ecotrust säkerställer att pengar bara betalas ut till rätt person. Den här avvikelsen finns skäl att försöka förbättra genom rutiner, och information till projektdeltagare för att minimera fördröjningar.  

 

Plan Vivo är avsedd att stödja livsmedelsförsörjning och förväntas inte leda till någon matförlust alls för jordbrukaren och betalningarna är därför aldrig avsedda att täcka matförlust. 

 

Målet med betalningarna som kommer år 0, 1, 3, 5, 7 och 10 är inte tänkt att ersätta befintliga inkomster som lantbrukaren har utan istället tillföra ytterligare en inkomst för att på så sätt uppnå bättre motståndskraft för hushållen. Ett syfte med projektet är att skapa en viss övergripande förändring i hur jordbrukare ser på sin hushållning. Det innefattar i det här fallet att jordbrukare uppmuntras att se mer långsiktigt genom att kunna komplettera de kortsiktiga inkomsterna från årsgrödor med inkomster från träd på mycket längre tidshorisont. Träd såsom avokado ger både mat och inkomster under många år efter att utbetalningarna från projektet upphör efter 10 år. Andra träd är avsedda helt och hållet för virke och när de fälls ska ett nytt planteras.

 

Det råder matosäkerhet, men inte hungersnöd, i denna region och det är kopplat till en mängd olika faktorer, inklusive t ex oregelbundna regn och torka. Trädplantering, som binder jorden, behåller mer fukt i marken och ger skugga som skapar ett bättre mikroklimat är en lösning på den sortens problem, inte orsaken! I tredjepartsgranskningen som senast gjordes intervjuades bl a 20 slumpvis utvalda jordbrukare där 19 intygade att deras avkastning från marken ökat. En deltagare hade fått minskad avkastning från sina grödor och det berodde på överplantering av träd. 

 

 

AB: Utöver hungersnöd vittnar bönder om hur de tagit barn ur skolan, gift bort flickor med mera som en följd av den försämrade ekonomiska situationen som trädplanteringen lett till.   

 

Från projektets ledning menar man att människor aldrig skulle ta till sådana desperata åtgärder. Med det statliga programmet Universal Primary Education och Universal Secondary Education som betyder gratis skolgång, är det inte sannolikt att jordbrukarna i den här regionen verkligen byter ut sina barn mot en mindre mängd mat.  

 

Att gifta bort flickor är olagligt i Uganda. Dessa samhällen kan vara fattiga men är anständigt arbetande samhällen som har dokumenterats ha ganska varierade inkomstkällor.   

 

Från projektets sida menar man att det är olyckligt, och falskt, att måla upp lantbrukarna i projektet som offer.  

 

Trees for Global Benefits bjuds ofta in av för att berätta om projektet eftersom det har ett gott rykte lokalt. Projektets expansion de senaste åren från 2 000 bönder 2012 till 15 000 år 2022 och nu över 20.000, visar också på att det har en stark lokal förankring och ett gott rykte.  

 

 

AB: Bönder hugger nu ner träden för att i stället kunna odla mat. 

 

Människor i detta område har inte brist på land. De kan mycket väl hugga ned träd för att sälja och få pengar men har absolut inget behov av att hugga träd för livsmedelsproduktion eller egen matförsörjning.  

 

I regionen finns större kommersiella jordbruk (som inte är del av projektet) Den främsta drivkraften bakom avskogning har i stor utsträckning dokumenterats vara kopplat till den typen av jordbruk – främst sockerrör och tobak.  Aftonbladets påstående kan stämma men är i så fall taget ur sitt sammanhang. En småbrukarfamilj kan i det aktuella området klara sin matförsörjning på så lite som 0,5 Ha. Deltagare i projektet har minst 3-4 Ha mark för egen matförsörjning / livsmedelsproduktion kvar när träden planterats, med andra ord betydligt mer än minimum.

 

Ett tillägg här som vi inte skrev till reportern men som kan vara bra att känna till är att det i det aktuella området i Hoima finns flera aktörer och flera olika trädplanteringsinitiativ. En del markägare som inte tillhör Trees for Global Benefits planterar bara träd på vissa tomter, inte några grödor alls och dessa är avsedda för t ex virke och kolproduktion. Av dessa trädplanteringar finns det både på små tomter och på avsevärt större områden. I Aftonbladets artikel finns bilder som visar en mer storskalig trädplantage vilket är grovt missvisande. Dessa ska inte förväxlas med den typ av trädplantering som sker inom Trees for Global Benefits.  

 

…………………………………………………………………………………………………………..

 

5 maj 2024

Vi upprepar det vi tidigare sagt nämligen att vi tar Aftonbladets artikel på stort allvar. Det som framkommer är inte den bild vi haft under många års samarbete med projektutvecklaren ECOTRUST.

 

Sedan reportaget publicerades har vi försökt att ta reda på så mycket fakta som möjligt för att på så sätt kunna agera på det som framkommit i reportaget och också informera på ett korrekt sätt som möjligt.

 

Våra konkreta åtgärder nu är att 

• fortsätta föra dialog med ledningen för ECOTRUST, den lokala organisationen som driver projektet i Uganda 
• fortsätta föra dialog med ledningen för Plan Vivo, den organisation som certifierar projektet 
• ta reda på metodik i tidningens reportage för att skapa oss en bild av hur den gått till 
• skyndsamt driva på, och om möjligt utöka omfattningen av, den tredjepartsgranskning som just nu görs enligt Plan Vivo standarden. 

 

För att skapa oss en så heltäckande bild som möjligt avser vi att igen besöka projektet i Uganda så snart möjlighet ges för att igen kunna utvärdera Aftonbladets artikel. Fristående experter och tolkar kommer då att vara del i arbetet. Vi kommer att vara helt transparenta med vad vi då fångar upp. Därefter kommer vi att vidta de åtgärder som vi anser nödvändiga med hänsyn till deltagare i projektet och våra intressenter. 

 

…………………………………………………………………………………………………………..

 

4 maj 2024

ZeroMission gavs möjlighet att på förhand kommentera ett antal avvikelser som Aftonbladet funnit i sitt reportage. Avvikelserna var relativt generella vilket gjorde det svårt att ge specifika svar. Vårt skriftliga svar finns delvis i anslutning till artikeln i tidningen. Vi valde att inte träffa Aftonbladet för en bandad intervju före artikeln publicerades men vi har därefter, genom vår VD Henrik Juhlin, deltagit i TV4 Nyhetsmorgon för att ge vår bild i direktsändning efter att allt material blivit publicerat. 

  

ZeroMission tar reportaget på stort allvar 

Aftonbladets artikel visar på ett antal olika brister och missförhållanden i projektet Trees for Global Benefits i Uganda. Vi tar reportaget på stort allvar och har redan påbörjat våra egna undersökningar för att till att börja med skapa oss en så korrekt bild som möjligt. Vi för nu kontakter med organisationen bakom projektet, ECOTRUST. Vi kommer också följa upp innehållet i artikeln genom att t ex kontrollera om de som intervjuats i reportaget fortfarande ingår i projektet.

  

ZeroMission har samarbetat med ECOTRUST och projektet Trees for Global Benefints (TGB) i över 15 år. Utöver att vi har en nära dialog direkt med ECOTRUST så finns det också ett väl definierat ramverk för hur projektets framdrift ska gå till vilket avspeglar sig i årliga rapporter och tredjepartsgranskningar vart femte år. Vi har även själva besökt projektets olika områden i flera omgångar, senast under förra året. Av det vi har sett, läst och fångat upp så har vår bedömning varit att projektet är välfungerande.  

  

TGB är certifierat av Plan Vivo, en av flera standarder som finns för kolkrediter. Plan Vivo-standarden är mer långtgående än någon annan standard och vi har från ZeroMissions sida därför valt att främst jobba med projekt som har deras certifiering. Årliga rapporter är ett exempel på vad som står inskrivet i standarden, något som är mer långtgående än andra aktörers. 

  

Vi blir självklart väldigt bekymrade när vi ser Aftonbladets reportage. Det som visas är en bild av projektet som vi, med utgångspunkt från ovanstående, inte känner igen. Det är tragiskt att se berättelser om hungrande barn, betalningar som inte har skett mm som framkommer i artikeln. Projektet involverar över 20.000 jordbrukare och utesluter inte att det finns enskilda personer som är missnöjda. I reportaget framkommer ca tio vittnen och vi anser att det är svårt att få en rättvisande bild utifrån endast dessa personer. Vi kommer söka många fler svar än så, vi vill ju i längden kunna se att alla är nöjda.

  

Projektet är välkänt och populärt i de regioner det verkar. Antalet deltagande jordbrukare har ökat varje år sedan starten och det kan, som vi ser det, inte bero på annat än att projektet ger de deltagande lantbrukarna fördelar. Projektet är helt frivilligt. Är man inte nöjd med hur det fungerar så är man helt fri att lämna. De träd som planterats kan man då behålla, sälja och är inte skyldig organisationen något. Eftersom projektet funnits under snart två decennier menar vi att om det funnits ett utbrett missnöje bland deltagande jordbrukare så hade projektet aldrig blivit så efterfrågat och haft den tillväxt det har. 

 

ZeroMission har arbetat med fullt fokus på klimatet sedan 2006. Vi är välkända för vårt engagemang och har verkat inom hållbarhetssfären långt innan det blev den stora fråga som det är idag. Vi har ända sedan start drivit utvecklingen, försökt inspirera företag att göra mer för att minska sin klimatpåverkan och sätta exempel. Vi arbetar aktivt med våra kunder för att beräkna utsläpp, sätta reduktionsplaner för att minska utsläppen och därefter att ta ansvar för de utsläpp som man ändå har. Våra intentioner har alltid varit goda och på den vägen kommer vi fortsätta.