Vi kommenterar Aftonbladets artikel

June 19, 2024

Aftonbladet har gjort ett reportage där ett projekt som vi på ZeroMission förmedlar kolkrediter i beskrivs. Vi tar reportaget på största allvar och ger här vår bild av detta. Texten uppdateras löpande.

Detta är en samlingsartikel för våra kommentarer kring Aftonbladets artikel. Det nyaste överst.

 

19 juni

Vi har nu genomfört det tidigare inplanerade besöket till projektet Trees for Global Benefits i Uganda för att med egna ögon få en uppdaterad bild på plats. Resan genomfördes 1-9 juni.

 

Syftet med resan

  1. Säkerställa att ingen bonde på grund av projektet varit tvungen att ta sina barn ur skolan eller gifta bort dem. 
  2. Förstå om det är brist på mat eller tillgång till grödor, samt vad det finns för utmaningar/konkurrens med annan markanvändning.
  3. Förstå om och i så fall varför bönder hugger ner sina träd. Samt om och varför de skulle ha planterat träd över hela sin mark.
  4. Säkerställa att utbetalningar till bönderna har skett enligt avtalen.
  5. Få en egen bild och djupare förståelse av den kritik och utmaningar som lyfts i rapporter och även av Ecotrust själva.
  6. Om påståendena är sanna vill vi förstå hur vi, Ecotrust, Plan Vivo och andra externa granskare har brustit i att fånga upp dessa allvarliga problem. 

 

Genomförande

Oberoende besök och granskning av Ecotrust i området Hoima och Kikuube

Mål att träffa så många som möjligt av de porträtterade bönderna. 

Extern expertis – Vi hade med oss tre forskare; två från Makarere University i Uganda och en från SLU. ​De flesta intervjuerna med jordbrukarna har hållits av antingen Klara Fischer från SLU eller Patrick Byangaba från Makerere University.

 

Deltagare

Henrik Juhlin – ZeroMission

Maria King – ZeroMission

Klara Fischer – Lektor i urban utveckling på SLU

Patrick Byangaba – professor i Ekologi på Makerere University

David Tumusiime – professor i ForestryMakerere University

Marvin Mugarra – Lokal guide/tolk

Raymond – chaufför/guide

 

 

Kort sammanfattning av vad vi funnit på plats

Det finns en rad grova felaktigheter i beskrivningarna av jordbrukarna i artiklarna. De viktigaste svaren vi funnit på plats och vill förmedla om är:

 

– människor i projektet hungrar INTE pga att de planterat träd

– INGA minderåriga flickor har gifts bort pga fattigdom till följd av att familjen har planterat träd

– barn till deltagande jordbrukare har INTE tagits ur skolan till följd av att de planterat träd

– projektet och Ecotrust är mycket populära bland jordbrukarna i området.

– det är INGEN som har huggit ned alla sina träd.

 

Översikt – dessa personer har vi träffat på plats

I Aftonbladets artikel fanns 9 jordbrukare intervjuade. Vi lyckades träffa samtliga och utöver dessa höll vi även intervjuer med ytterligare tre personer. Dessutom anordnade vi ett gruppmöte i workshop-form med ca 20 deltagare.

 

Utöver ovanstående jordbrukare träffade vi också representanter för National Agricultural Research Organisation (NARO), National Rescource i Kikuube samt representanter på ECOTRUST lokalkontor i Hoima och huvudkontor i Kampala.

 

Av de nio porträtterade personerna visar det sig att två inte är med i projektet.

 

Vi har gjort en noggrann listning av varje person – hur de har porträtterats i Aftonbladet, vad vi själva funnit på plats samt vad ECOTRUST har för uppgifter om markareal och utbetalningar. Vi har spelat in varje intervju och har ett rikt bildmaterial.

 

Reflektioner från oss på ZeroMission

Det vi har sett när vi besökt de nio olika jordbrukarfamiljernas marker är en stor variation av mat i form av grödor, fruktträd, boskap osv. Flera har gräsmattor, parabolantenn och solceller på taket. Familjerna har mat så de klarar sig och har det dessutom bättre än genomsnittet i Uganda. Vår bild av hur jordbrukarna lever skiljer sig alltså tydligt från den som  Aftonbladet har målat upp. För oss är det en lättnad att se att personerna i projektet har det bra, att barnen går i skola och att ingen har gift bort minderåriga döttrar på grund av att de planterat träd på sin mark. Vi känner oss stärkta i att de kontrollsystem vi har för våra projekt fungerar.

 

Det här händer nu

Vi kommer nu att vänta in de tre olika externa granskningar som pågår eller snart kommer att startas:

  • MAX tredjepartsgranskning som görs av EY där såväl vi själva som ECOTRUST granskas (förväntas vara klar i juli)
  • Den tredjepartsgranskning som enligt Plan Vivo-standarden görs vart femte år och som till hälften är genomförd (förväntas vara klar i augusti)
  • Ugandiska regeringens utredning med anledning av att jordbrukare i Kikuube anmält att de blivit kränkta av Aftobladets beskrivningar av dem

 

När vi har fått alla dessa bitar på plats lägger vi pusslet i sin helhet och agerar utifrån det. Vi har tidigare beskrivit att vi genom åren haft årsrapporter, egna besök och återkommande tredjepartsgranskningar att luta oss mot när det gäller vår tillit till projektet. Vi har också haft över 15 år på oss att bygga upp relationer och att se och förstå hur de lokala samhällena fungerar. Efter det här besöket är vi fortsatt trygga i att arbeta med projektet.

 

 

…………………………………………………………………………………………………………..

 

23 maj

Aftonbladet har igen kontaktat oss för att kommentera på ytterligare uppgifter som vi antar att de avser publicera. Med hänsyn till den granskning som vi själva genomför så har vi avböjt att kommentera. ZeroMission kommer, som en del i att skapa oss vår egen bild av de olika uppgifterna i artikelserien, att resa till Uganda den 1 juni. Vi gör det tillsammans med bl a oberoende forskare och tolk. Vi vill dock, igen, lyfta att vi utifrån alla årsrapporter, tredjepartsgranskningar och kontinuerlig kommunikation med projektutvecklaren Ecotrust fortsatt känner oss trygga i att Trees for Global Benefits gör stor nytta för över 25.ooo jordbrukarfamiljer och för klimatet.

 

…………………………………………………………………………………………………………..

 

8 maj

Aftonbladet har i en uppföljande artikel lyft fram forskare som tidigare genomfört gjort en studie om projektet Trees for Global Benefits. När forskarna kontaktade oss om sin studie bjöd vi in dem till vårt kontor för att presentera vad de kommit fram till för oss och för särskilt inbjudna kunder. Max Burgers var de som deltog i presentationen. 

 

Tvärt emot vad som skrivits i Aftonbladets artikel så vidtog vi på ZeroMission en rad åtgärder för att se över de problemställningar som de lyfte. Här kan det vara på sin plats att poängtera att deras forskning vid tiden inte kunde ses som kritik utan att de snarare lyfte risker i projektet samt redan kända problem, framförallt gällande utbetalningar som det fanns förklaringar till. 

 

Följande åtgärder vidtogs från vår sida: 

 

1) Efter det inledande mötet med forskarna där de fick presentera sin kritik, tog ZeroMission möten med ECOTRUST och Plan Vivo för att ställa uppföljande frågor för att få klarhet i den bild forskarna gav. 

 

2) Vi gick igenom all dokumentation såsom tidigare revisionsprotokoll och årsrapporter, samt andra artiklar som hade skrivits om projektet samt ställde frågor till Plan Vivo Foundation. De utmaningar som fanns var dokumenterade och hanterades och projektet utvecklas ständigt för att förbättras. Projektet / ECOTRUST hade inget att dölja, det var helt transparent.  

 

3) Vi var i kontakt med forskaren professor Mark Purdon, Université du Québec i Montréal,  som också hade gjort bredare studier av Trees for Global Benefits sedan 2009 och framåt. I juni 2019 utförde Mark Purdon, tillsammans med Patrick Byakagaba vid Makerere University i Uganda en uppföljande forskningsstudie av Trees for Global Benefits för att titta på projektets effektivitet i det stora hela och jämföra detta med områden utanför projektet. Till skillnad från Lund-forskarna som endast genomfört kvalitativa analyser innefattade Purdon / Byakagabas studie både kvalitativa och kvantitativa analyser. Purdon pekade i sin studie på problematiken i att Lund-forskarnas ensidigt lyfte problem och helt bortsåg från fördelar, nyttor och möjligheter för deltagande jordbrukare.

 

4) Under våren 2019 tredjepartgranskades projektet av den oberoende parten Environmental Service Inc. Inför denna bad vi Plan Vivo Foundation att utöka tredjepartsgranskningen för att titta närmare på den kritik som Lund-forskarna gav uttryck för, t.ex. ”tar projektet tillräckligt med hänsyn till jordbrukarnas behov och önskemål? Anser jordbrukarna att de har gjort informerade val? (t.ex. om var man ska plantera, val av art etc?). Resultatet visade att projektet levde upp till Plan Vivo’s kriterier. 

 

 

Projektet Trees for Global Benefits I ständig utveckling 

 

Som framkommit i det vi redan sagt om projektet så är vi helt transparenta med att det har funnits utmaningar av olika slag vilket framkommit i t ex tredjepartsgranskningar. Det har genom åren funnits en grad av lärande i projektet vilket också lett till utveckling och förbättringar i olika rutiner. 

 

…………………………………………………………………………………………………………..

 

8 maj 

 

Vi noterar att ZeroMissions generella kommentarer till Aftonbladet som ursprungligen fanns med i deras första artikel plockats bort. Våra kommentarer var skrivna som svar på ett antal generella påståenden som vi fick via mail och var alltså inte direkta svar på artikeln som vi vid tillfället inte sett. Våra kommentarer finns redovisade nedan:

 

AB: Träden har planterats på mark som tidigare användes för jordbruk. Efter några år har de vuxit sig så stora och kronorna har blivit så täta att annan odling inte är möjlig. Detta har lett till problem med matförsörjningen. 

 

Detta är ett markanvändningsprojekt, lantbrukare byter från säsongsgrödor, t.ex. sockerrör, tobak och majs, till att integrera träd på en del av sina gårdar.  

 

Hushållen i denna del av landet och som deltar i projektet äger i genomsnitt mellan 5 och 10Ha – det är alltså ganska stora markytor, TGB-registren visar att dessa bönder bara planterar träd på ca 1 till 2 hektar av marken. Det sker enligt en väl utarbetad modell, med utvalda trädsorter och på ett specifikt sätt anpassat för varje jordbrukares mark. Det finns tre generella planteringsmodeller – ‘woodlot’, ‘boundry planting’ och ‘agroforestry’. Jordbruksplanen skiljer sig t ex för en gård med helt plan mark och en annan som ligger på kuperad mark.

 

Matosäkerheten i Hoima har dokumenterats i årtionden, men det beror på kraftiga regn och torka, inte på grund av träd som planterats enligt Plan Vivos jorbruksplaner. Träden som planterats på det sättet bidrar tvärtom till att binda jorden och på så sätt minska matosäkerheten. 

 

Vi vill också peka på att det här är jordbrukssamhällen i det tropiska skogsområdet, lantbrukare vet med säkerhet hur ett skogsparti ser ut och de vet vilka grödor som kan odlas även under täckande trädkronor. Sockerrör kan t ex inte odlas under träd men en rad andra växter/grödor trivs däremot bättre i skugga än i direkt sol.  

 

 

AB: Betalningarna från Ecotrust har inte följt tidsplanen i avtalen. I många fall har pengarna inte kommit alls, utan att någon förklaring getts. De utbetalningar som trots allt gjorts har varit alltför små för att kunna täcka upp för matförlusten. 

 

Tidsplanen i avtalet har på årsbasis följts. Det kan förekomma förseningar i utbetalningen av en specifik betalning men schemat följs, förseningarna kan handla om några månader. Detta har även i tredjespartsgranskningar konstaterats förekomma. Förklaringen kan vara olika stavning av namn, byte av mobilabonnemang (betalningar görs ofta som mobiltelefonbetalningar, en slags Swish) mm vilket gör att de fastnar i administrationen. Ecotrust säkerställer att pengar bara betalas ut till rätt person. Den här avvikelsen finns skäl att försöka förbättra genom rutiner, och information till projektdeltagare för att minimera fördröjningar.  

 

Plan Vivo är avsedd att stödja livsmedelsförsörjning och förväntas inte leda till någon matförlust alls för jordbrukaren och betalningarna är därför aldrig avsedda att täcka matförlust. 

 

Målet med betalningarna som kommer år 0, 1, 3, 5, 7 och 10 är inte tänkt att ersätta befintliga inkomster som lantbrukaren har utan istället tillföra ytterligare en inkomst för att på så sätt uppnå bättre motståndskraft för hushållen. Ett syfte med projektet är att skapa en viss övergripande förändring i hur jordbrukare ser på sin hushållning. Det innefattar i det här fallet att jordbrukare uppmuntras att se mer långsiktigt genom att kunna komplettera de kortsiktiga inkomsterna från årsgrödor med inkomster från träd på mycket längre tidshorisont. Träd såsom avokado ger både mat och inkomster under många år efter att utbetalningarna från projektet upphör efter 10 år. Andra träd är avsedda helt och hållet för virke och när de fälls ska ett nytt planteras.

 

Det råder matosäkerhet, men inte hungersnöd, i denna region och det är kopplat till en mängd olika faktorer, inklusive t ex oregelbundna regn och torka. Trädplantering, som binder jorden, behåller mer fukt i marken och ger skugga som skapar ett bättre mikroklimat är en lösning på den sortens problem, inte orsaken! I tredjepartsgranskningen som senast gjordes intervjuades bl a 20 slumpvis utvalda jordbrukare där 19 intygade att deras avkastning från marken ökat. En deltagare hade fått minskad avkastning från sina grödor och det berodde på överplantering av träd. 

 

 

AB: Utöver hungersnöd vittnar bönder om hur de tagit barn ur skolan, gift bort flickor med mera som en följd av den försämrade ekonomiska situationen som trädplanteringen lett till.   

 

Från projektets ledning menar man att människor aldrig skulle ta till sådana desperata åtgärder. Med det statliga programmet Universal Primary Education och Universal Secondary Education som betyder gratis skolgång, är det inte sannolikt att jordbrukarna i den här regionen verkligen byter ut sina barn mot en mindre mängd mat.  

 

Att gifta bort flickor är olagligt i Uganda. Dessa samhällen kan vara fattiga men är anständigt arbetande samhällen som har dokumenterats ha ganska varierade inkomstkällor.   

 

Från projektets sida menar man att det är olyckligt, och falskt, att måla upp lantbrukarna i projektet som offer.  

 

Trees for Global Benefits bjuds ofta in av för att berätta om projektet eftersom det har ett gott rykte lokalt. Projektets expansion de senaste åren från 2 000 bönder 2012 till 15 000 år 2022 och nu över 20.000, visar också på att det har en stark lokal förankring och ett gott rykte.  

 

 

AB: Bönder hugger nu ner träden för att i stället kunna odla mat. 

 

Människor i detta område har inte brist på land. De kan mycket väl hugga ned träd för att sälja och få pengar men har absolut inget behov av att hugga träd för livsmedelsproduktion eller egen matförsörjning.  

 

I regionen finns större kommersiella jordbruk (som inte är del av projektet) Den främsta drivkraften bakom avskogning har i stor utsträckning dokumenterats vara kopplat till den typen av jordbruk – främst sockerrör och tobak.  Aftonbladets påstående kan stämma men är i så fall taget ur sitt sammanhang. En småbrukarfamilj kan i det aktuella området klara sin matförsörjning på så lite som 0,5 Ha. Deltagare i projektet har minst 3-4 Ha mark för egen matförsörjning / livsmedelsproduktion kvar när träden planterats, med andra ord betydligt mer än minimum.

 

Ett tillägg här som vi inte skrev till reportern men som kan vara bra att känna till är att det i det aktuella området i Hoima finns flera aktörer och flera olika trädplanteringsinitiativ. En del markägare som inte tillhör Trees for Global Benefits planterar bara träd på vissa tomter, inte några grödor alls och dessa är avsedda för t ex virke och kolproduktion. Av dessa trädplanteringar finns det både på små tomter och på avsevärt större områden. I Aftonbladets artikel finns bilder som visar en mer storskalig trädplantage vilket är grovt missvisande. Dessa ska inte förväxlas med den typ av trädplantering som sker inom Trees for Global Benefits.  

 

…………………………………………………………………………………………………………..

 

5 maj

Vi upprepar det vi tidigare sagt nämligen att vi tar Aftonbladets artikel på stort allvar. Det som framkommer är inte den bild vi haft under många års samarbete med projektutvecklaren ECOTRUST.

 

Sedan reportaget publicerades har vi försökt att ta reda på så mycket fakta som möjligt för att på så sätt kunna agera på det som framkommit i reportaget och också informera på ett korrekt sätt som möjligt.

 

Våra konkreta åtgärder nu är att 

  • fortsätta föra dialog med ledningen för ECOTRUST, den lokala organisationen som driver projektet i Uganda 
  • fortsätta föra dialog med ledningen för Plan Vivo, den organisation som certifierar projektet 
  • ta reda på metodik i tidningens reportage för att skapa oss en bild av hur den gått till 
  • skyndsamt driva på, och om möjligt utöka omfattningen av, den tredjepartsgranskning som just nu görs enligt Plan Vivo standarden. 

 

För att skapa oss en så heltäckande bild som möjligt avser vi att igen besöka projektet i Uganda så snart möjlighet ges för att igen kunna utvärdera Aftonbladets artikel. Fristående experter och tolkar kommer då att vara del i arbetet. Vi kommer att vara helt transparenta med vad vi då fångar upp. Därefter kommer vi att vidta de åtgärder som vi anser nödvändiga med hänsyn till deltagare i projektet och våra intressenter. 

 

…………………………………………………………………………………………………………..

 

4 maj

ZeroMission gavs möjlighet att på förhand kommentera ett antal avvikelser som Aftonbladet funnit i sitt reportage. Avvikelserna var relativt generella vilket gjorde det svårt att ge specifika svar. Vårt skriftliga svar finns delvis i anslutning till artikeln i tidningen. Vi valde att inte träffa Aftonbladet för en bandad intervju före artikeln publicerades men vi har därefter, genom vår VD Henrik Juhlin, deltagit i TV4 Nyhetsmorgon för att ge vår bild i direktsändning efter att allt material blivit publicerat. 

 

ZeroMission tar reportaget på stort allvar 

Aftonbladets artikel visar på ett antal olika brister och missförhållanden i projektet Trees for Global Benefits i Uganda. Vi tar reportaget på stort allvar och har redan påbörjat våra egna undersökningar för att till att börja med skapa oss en så korrekt bild som möjligt. Vi för nu kontakter med organisationen bakom projektet, ECOTRUST. Vi kommer också följa upp innehållet i artikeln genom att t ex kontrollera om de som intervjuats i reportaget fortfarande ingår i projektet.

 

ZeroMission har samarbetat med ECOTRUST och projektet Trees for Global Benefints (TGB) i över 15 år. Utöver att vi har en nära dialog direkt med ECOTRUST så finns det också ett väl definierat ramverk för hur projektets framdrift ska gå till vilket avspeglar sig i årliga rapporter och tredjepartsgranskningar vart femte år. Vi har även själva besökt projektets olika områden i flera omgångar, senast under förra året. Av det vi har sett, läst och fångat upp så har vår bedömning varit att projektet är välfungerande.  

 

TGB är certifierat av Plan Vivo, en av flera standarder som finns för kolkrediter. Plan Vivo-standarden är mer långtgående än någon annan standard och vi har från ZeroMissions sida därför valt att främst jobba med projekt som har deras certifiering. Årliga rapporter är ett exempel på vad som står inskrivet i standarden, något som är mer långtgående än andra aktörers. 

 

Vi blir självklart väldigt bekymrade när vi ser Aftonbladets reportage. Det som visas är en bild av projektet som vi, med utgångspunkt från ovanstående, inte känner igen. Det är tragiskt att se berättelser om hungrande barn, betalningar som inte har skett mm som framkommer i artikeln. Projektet involverar över 20.000 jordbrukare och utesluter inte att det finns enskilda personer som är missnöjda. I reportaget framkommer ca tio vittnen och vi anser att det är svårt att få en rättvisande bild utifrån endast dessa personer. Vi kommer söka många fler svar än så, vi vill ju i längden kunna se att alla är nöjda.

 

Projektet är välkänt och populärt i de regioner det verkar. Antalet deltagande jordbrukare har ökat varje år sedan starten och det kan, som vi ser det, inte bero på annat än att projektet ger de deltagande lantbrukarna fördelar. Projektet är helt frivilligt. Är man inte nöjd med hur det fungerar så är man helt fri att lämna. De träd som planterats kan man då behålla, sälja och är inte skyldig organisationen något. Eftersom projektet funnits under snart två decennier menar vi att om det funnits ett utbrett missnöje bland deltagande jordbrukare så hade projektet aldrig blivit så efterfrågat och haft den tillväxt det har. 

 

ZeroMission har arbetat med fullt fokus på klimatet sedan 2006. Vi är välkända för vårt engagemang och har verkat inom hållbarhetssfären långt innan det blev den stora fråga som det är idag. Vi har ända sedan start drivit utvecklingen, försökt inspirera företag att göra mer för att minska sin klimatpåverkan och sätta exempel. Vi arbetar aktivt med våra kunder för att beräkna utsläpp, sätta reduktionsplaner för att minska utsläppen och därefter att ta ansvar för de utsläpp som man ändå har. Våra intentioner har alltid varit goda och på den vägen kommer vi fortsätta.  

 

 

 

 

Senaste nytt